Innovationsanslag skapar IoT-möjligheter i Burlöv

– Innovation är ju per definition något som inte gjorts innan, och precis som när man cyklar för första gången, ramlar man och slår sig. Det är en del av processen. Förhoppningen är att projekten som får vårt innovationsanslag ska leda till en effektivisering, men inte nödvändigtvis i början, säger Anders Erenius, digitaliseringsstrateg, Burlövs kommun. 

Innovationsanslaget är ett initiativ på Burlövs kommun, som går ut på att uppmuntra goda idéer som ligger utanför den huvudsakliga verksamheten och låta medarbetare testa dessa. Av alla ansökningar som kommer in, väljs några ut. Under ett slags ceremoni får den sökande ett ekonomiskt anslag för att verkställa idéen.

Dags för IoT

Av de rekordmånga ansökningar som kom in för 2023, valdes sju ut. Ett av dem har fokus på IoT och ska ledas av Magnus Möllerstedt, projektledare för stadsnät och VA på kommunen.

– Det finns ju redan flera kommuner som använder IoT, men eftersom Burlöv inte har någon kustlinje med badplats har vi inte haft samma brådska kring sensorer som rör vattentemperaturmätning, räddningsbojar, vattennivåer och liknande, som har varit fokus för många av dem som varit snabba med att komma igång. Men som ansvarig för stadsnätet i kommunen är IoT något som ändå faller naturligt på mig, och när jag hörde med Anders om det fanns något sådant projekt igång svarade han i princip att ”ja, det gör det nu, och du ska driva det”, säger han.

Fastigheter och skolbespisningar

Avsaknaden av havsbad innebär knappast att det inte finns företeelser att mäta. Allt från skolbespisningar till platser där folk tenderar att dumpa skräp olovligt har dykt upp som förslag, inte sällan i samtal och i samarbete med andra verksamheter på kommunen.

– Vi har redan planer på att ta hjälp av sensorer för att kontrollera att ytterdörrarna på några av våra fastigheter inte står öppna. Men det dröjde inte lång tid innan jag blev hejdad i korridoren av kostchefen för våra skolor som hade hört om mitt projekt och som ville att jag skulle hjälpa honom med sensorer till hans frysar, säger Magnus Möllerstedt.

Och enligt Anders Erenius är steget inte långt från kontroll av kylar och frysar, till att börja tänka på fler saker som går att mäta i skolbespisningen.

– Vi är jätteintresserade av matsvinn så att vi kan laga mat i den mängd som eleverna äter, säger han.

– Vi har tittat lite på Helsingborg som vi vet har en display i matsalen på en av sina skolor, så att även eleverna ser hur mycket mat som slängs. Det kan göra dem medvetna om betydelsen av att bara ta den mat som du faktiskt äter upp, säger Magnus Möllerstedt.   

Från check till presentation för ledningsgrupp

Magnus Möllerstedts IoT-projekt kommer att pågå under hela 2023. Innan projektet startade officiellt gick han några förberedande internutbildningar i projektledning och ekonomi, och när projektet avslutas kommer han att skriva en rapport om hur det har gått, som sedan ska presenteras för ledningsgruppen.

– Ledningsgruppen älskar upplägget eftersom det ger medarbetare från olika verksamheter möjlighet att engagera sig i ett projekt som blir viktigt för den som driver det. Och omvänt är vår bild att chanserna ökar till att projekten blir lyckade just tack vare att de drivs nerifrån och upp, snarare än tvärtom, säger Anders Erenius.

Hur märker medborgarna av era Innovationsanslagsprojekt?

– I första hand kommer projektet med IoT att handla om hur vi kan underlätta vardagen för vår personal, som exempelvis kan checka av vissa saker på distans istället för att åka ut till platser, vilket i sin tur innebär att vi kan arbets- och resursfördela på ett sätt som gynnar medborgaren, säger Magnus Möllerstedt. 

Anders Erenius understryker att effekten för medborgaren beror på projektets syfte och mål.

– Vi har haft projekt med 3d-printad mat på äldreboenden, som har handlat om att aptitliggöra mat till äldre som har svårt att svälja. Och där ser vi svart på vitt att de äter mer, vilket förhoppningsvis innebär att de lever längre. Vi har också haft projekt med VR-glasögon i skolan, som i korthet går ut på att våra elever får gå in i världar som de sedan ombeds beskriva i text. De första resultaten är goda, och vi samarbetar med en forskare vid Malmö universitet som följer utvecklingen, säger Anders Erenius.

En sorts grundforskning

Han kommer dock tillbaka till att det i så här tidigt stadium i första hand handlar om att testa och undersöka. Om projektet skapar snack och får ringar på vattnet kommer nyttan att bli uppenbar i efterhand.  

– I projektform är inte det viktigaste att det finns en ekonomisk kalkyl färdig. Jag brukar säga att det är grundforskning vi sysslar med, och sedan får vi se vart projektet tar vägen under tiden det pågår och när kunskapen om det sprids inom organisationen.