Svenska verksamheters fördel i molnresan – detta är nästa steg

Vart befinner sig svenska verksamheter i molnresan?  

– Det första som skedde i anammandet av molnet var att verksamheter valde att gå in i en molnleverantör för att modernisera något, i princip för att bygga kundfrontade, mobila applikationer. För publika verksamheter handlade det om bättre upplevelser för oss som interna användare inom exempelvis sjukvård, och för privata bolag om att skapa bättre interaktioner, bättre access till tjänster eller bättre kundupplevelser. Men sen kom nästa molnleverantör med ännu häftigare tjänster som man ville dra nytta av, inom till exempel artificiell intelligens eller inom retail, och då påbörjades utveckling med den leverantören också. Redan där hade man då flera interna it-leveranser och två olika moln, ofta med två olika team. Molnkaoset börjar när man sen tar sig an en tredje leverantör eller börjar lyfta in äldre applikationer. Där skulle jag säga att vi är i Sverige idag.

Vad är skillnaden, mot exempelvis USA?

– Om vi pratar molnkaos så är det inte samma som vi ser i USA. Där arbetar många med multipla moln och kostnader som man inte vet hur de spenderas eller säkerhet som man kanske inte säkerställt är juridiskt reglerad. I Sverige skulle jag säga att vi har anammat molnteknologi väldigt snabbt men detta har stannat av den senaste tiden. Dels för att molnleverantörerna inte har funnits lokalt i Sverige, dels för att kompetensen inte har funnits för att tillgodose teknologin. Dessutom har det funnits regulatoriska krav, kanske nu mer än någonsin, och framför allt inom offentlig sektor. Men det här är en fördel här och nu – svenska bolag har chansen att tänka till för de sitter inte i ett fullständigt molnkaos. 

Vad skulle du säga att den stora utmaningen är idag?

– Där vi befinner oss nu har många en utmaning i att hålla ihop infrastrukturen i en hybrid miljö, eftersom många applikationer ligger i flera moln och datacenter.  Det vi som leverantörer tittar på idag är hur vi kan harmonisera vår infrastruktur så att den ser ungefär likadan ut, hur vi kan harmonisera plattformen som applikationer körs på oavsett var den är, och hur vi kan harmonisera hur vi hanterar infrastrukturen. Vi behöver lägga en filt över det komplexa och bygga en standard av det, det har vi gjort inom servrar och datacenter och det behöver vi göra inom molnet och applikationer.

Vilken blir er roll i det här?

– Det VMware gör är först och främst att bygga partnerskap med alla ledande molnleverantörer såsom Microsoft, Amazon, IBM, Google, Oracle, Alibaba, med flera. Det har resulterat i att vi idag har infrastrukturteknologi som 90 procent av Sveriges företag kör i sina moln, vilket gör att man enkelt kan koppla ihop sig och både flytta ut och flytta tillbaka applikationer. På så sätt har vi skapat en standardiserad plattform där man kan röra sig mellan olika applikationer utan att behöva lägga mer tid, komplexitet eller kostnader på att bygga om applikationer. 

– Det andra vi har gjort är att baka in vår containerplattform, så att det är en del av den standardplattform som alla våra kunder och alla molnleverantörer kör. På så sätt kan du köra både dina äldre, dina nya och dina cloudnative applikationer sida vid sida, vilket gör att du kan använda samma verktyg, samma kompetens, och samma personal. Det skapar stor frihet att kunna röra dig fritt mellan olika molnleverantörer över tid. 

Kompetensutmaningen är något svenska verksamheter kämpar med, hur löser vi den?

– Många verksamheter behöver inte bara fokusera på specialister, utan kanske mer på arkitekter som kan röra sig sidledes. Ett annat sätt för att attrahera kompetens är faktiskt att modernisera sig och röra sig mot det som vi kallar att vara molnsmart. Talanger vill jobba med ny teknik som ligger i framkant och de vill få utveckla sig själva. Så det handlar både om att hitta kompetens och sen att modernisera sig för att hålla kvar den.

Hur gör VMware?

– Om jag tittar på vår egen kompetens letar vi inte längre bara efter infrastrukturspecialister utan vi vill att våra medarbetare förstår bolagets hela strategi, det vill säga vilka applikationer våra kunder vill driva.  Vi tar in 50 personer per år direkt från universiteten i 12 till 18 månader långa program där de snabbt får jobba på riktigt och komma in i vår bransch. Här behöver it-bolag jobba mer tillsammans i partnerskap, annars blir det lätt att vi bara trissar upp löner och bygger häftigare yrkesroller på varsitt håll.

Hur ser framtiden ut för VMwares erbjudande för den svenska marknaden?

– Konsumtionsmodellen är en stor del. Vi förändrar den kommersiella modellen från långa kontrakt och stora licensförsäljningar till as-a-service.  Vi har dedikerat mer kompetens och personal till Azure eftersom fler små och stora kunder har valt det, men vi ser också fler multicloud-kunder i Sverige. 

Bland nyheterna som släppts, vad kan man kika lite extra på?

– Vårt smör och bröd, VMware Cloud Foundation har gått in i version 8, och i den ligger olika infrastrukturkomponenter såsom vSphere 8 och vSAN 8 för lagringsvirtualisering. Vi har också inkluderat applikationsplattformen Tanzu i den paketeringen. En stor nyhet är att vi nu kan hantera multipla miljöer, från två upp till tusen, i ett och samma gränssnitt.

– En annan del är Aria, multicloudhantering. En fördel med det är kostnadsinblick: Nyttjas allt som det ska? Finns det säkerhetsbrister och kan vi optimera något? Aria gör också att du kan börja jämföra olika molnleverantörer. Det är ett enkelt steg att ta för att driva värde.

När är vi molnsmarta då – blir vi det?

– Det blir vi, för nu börjar tekniken komma i kapp. Vi behöver som leverantörer stötta våra kunder i att förändra sin organisation. Tekniken är aldrig en hämmare utan det är ofta organisation och processer som avgör om man blir mer mogen eller inte. Och det är värt att göra resan: 97 procent av alla som når dit ökar sina intäkter. Offentlig sektor kan översätta detta till effektivitet, det vill säga omsätta överskottet i fler nödvändiga resurser och en mer kostnadseffektiv leverans för skattepengarna. Detta kan såklart också kopplas till energikrisen som är ett starkt incitament för ökad effektivitet idag.