CIO:ernas stora utmaningar: Kompetens, tillit och ansvar

Bild På Tre Cioerna

Per Brogevik i Örebro kommum, Anna Gärdin i Huddinge kommun och Kristina Lundevall i Stockholms stad. Foto: Örebro kommun, Huddinge kommun, Stockholms stad

Vilka är egentligen Sveriges digitaliseringschefers största utmaningar? Jo, kompetensförsörjning, ansvar och tillit, i alla fall i Stockholm, Huddinge och Örebro. Under konferensen DIOS pratade de tre kommunernas digitaliseringschefer om hur de ska förbättra konkurrenskraften, hur de ska öka tilliten från medborgarna och varför verksamhetschefer behöver ta mer digitaliseringsansvar. 

Under Dagens Samhälles konferens DIOS (Digitalisering i offentlig sektor) anordnades panelsamtalet: Digitaliseringscheferna har ordet med Kristina Lundevall, CDO i Stockholms stad, Per Brogevik, digitaliseringsdirektör i Örebro kommun och Anna Gärdin, framtidsdirektör och CIO i Huddinge kommun.

De tre digitaliseringscheferna fick välja varsin utmaning de står inför, och Per Brogevik valde kompetensförsörjning.

Inom vissa roller är konkurrensen väldigt hög, i Örebro slåss vi med ett gäng myndigheter och företag om samma resurser. I andra roller handlar problemet snarare om att för få har rätt kompetens.

Detta får stora konsekvenser för kommunen, bland annat har man svårt att utveckla verksamheten i önskad takt.

Vi är duktiga på att förvalta systemen vi redan har, men dåliga på att utveckla och bredda vår förmåga. Vi får inte nya projekt gjorda.

Vad finns det för potentiella lösningar på problematiken?

Vi ser att en ökad rörlighet inom offentlig sektor, exempelvis mellan Örebros myndigheter och oss i kommunen, skulle kunna vara en lösning.

Vi ska också bli bättre på att samarbeta med universiteten för att attrahera nyexaminerade studenter.

Det är inte alltid så lätt att konkurrera lönemässigt men vi erbjuder i viss mån hemarbete i viss mån vilket kan vara positivt ur konkurrenssynpunkt. På så sätt kan vi även öka vår upptagningsförmåga rent geografiskt.

Jag jobbade länge inom staten, där hade de en bättre intern rörlighet än vad som finns i kommunsverige.

Anna Gärdin

Anna Gärdin i Huddinge håller med om distansarbetet som en konkurrensfördel, men kommer också med ett annat utvecklingsområde inom kommunsfären.

Jag jobbade länge inom staten, där hade de en bättre intern rörlighet än vad som finns i kommunsverige. Vi behöver bli tydligare med vad våra medarbetare har för utvecklingsmöjligheter: Vad kan de göra om tre år? Detta är också ett sätt att säkra kompetens.

Verksamhetschefer behöver ta ansvar

Därefter bytte samtalet fokus till Anna Gärdins valda område: Ansvar. Här fick eventdeltagarna svara på frågan: Har ni mött en verksamhetschef som tänker att digitalisering inte är hens ansvar? Närmare 85 procent svarade ja.

Om bara en nyans av digital utveckling nämns runt ett ledningsbord så blir det lätt endast digitaliseringschefens ansvar. Egentligen är det lika mycket verksamhetens ansvar. Detta bottnar i okunskap och otrygghet, och den måste vi jobba med. Tillsammans kan digitaliseringsavdelningen och verksamheten lösa frågan, men min avdelning kan aldrig leverera om vi inte jobbar tillsammans. 

Anna Gärdin jämför frågan kring verksamhetsutveckling med ekonomi.

Inte en enda chef skulle säga: “Det där med budget har jag inte koll på, det sköter ekonomichefen". Men digitalisering är OK att inte ha koll på, fast det i allra högsta grad är verksamhetsutveckling. Framåt behöver vi rekrytera verksamhetschefer som vågar ta sig an digitalisering.

Här har även it-sidan ett ansvar att överbrygga gapet mellan de olika avdelningarna, menar Kristina Lundevall, CIO i Stockholms stad.

Alla som jobbar med it- och digitaliseringsfrågor, och speciellt jag som digitaliseringschef, har ett ansvar över att inte komma dragandes med massa tekniska begrepp och förkortningar. Vi behöver förklara knäckfrågor och ambitioner på ett sätt som verksamheten förstår och kan ta ansvar för. Det är inte alltid så lätt att våga ta ansvar när man känner att man inte förstår eller kan tillräckligt mycket.

Tillit från medborgare

När det var dags för Kristina Lundevall i Stockholms stad att välja utmaning valde hon tillit. Då fick deltagarna svara på frågan: Arbetar ni aktivt med frågan om medborgarnas tillit till digitalisering i din kommun? Ingen av de cirka 150 deltagarna svarade ja.

Vi ska inte ha stockholmare i fokus, utan vi ska ha stockholmarnas fokus.

Kristina Lundevall

I media skrivs det mycket om it-haverier och höga kostnader, det skrivs inte så mycket om vad vi som kommun vill uppnå. Allt kan ifrågasättas och ibland sker det i onödan. Det skapar en otrygghet i slutändan där medborgare undrar om de verkligen kan lita på sin kommun.

Hur arbetar ni med tillit i Stockholms stad?

Historiskt har vi inte arbetat så mycket med det, men vi försöker bli bättre. I vårt styrdokument står nu: “Vi ska inte ha stockholmare i fokus, utan vi ska ha stockholmarnas fokus när vi utvecklar vår service och våra tjänster.” Detta är vår målbild, och det är först när vi når dit som vi kan förstå om våra tjänster är relevanta. Då kan vi nå en hög tillit.

Just i Stockholm hände det ju även att medborgarna skapade en egen skolplattform. Hur bra är digitaliseringsavdelningen på att ta emot den kraften?

När det hände oss hamnade vi i ett osäkert läge, vad är rätt och fel? Vi kunde inte luta oss mot lagar och regler. Men vi funderar väldigt mycket på hur vi kan involvera teknikkunniga medborgare som skulle kunna bidra mycket mer. Där går det att göra jättemycket under rätt förutsättningar.

Dock måste vi ju även beakta säkerheten, vi har ett ansvar och kan inte släppa på allt och bara hoppas på att det ska gå bra, säger Kristina Lundevall.

17 november 2022 Uppdaterad 18 november 2022 Reporter Fredrik Adolfsson digit

Rekommenderad läsning

Stäng