Daniel Pink: Så omvandlar du din ånger till styrka

Daniel Pink. Foto: Fredrik Kron/Voister

Daniel Pink var under 90-talet talskrivare till Al Gore och har sedan dess skrivit ett antal bästsäljande böcker om ledarskap och mänsklig psykologi. I sin senaste bok The Power of Regret undersöker han hur vi kan bejaka det vi ångrar och vända det till något positivt, både som privatpersoner och i våra arbetsliv. Voister fick en exklusiv intervju med den amerikanske författaren och föreläsaren under Atea Bootcamp. 

– Jag skrev den här boken i första hand eftersom jag själv hade saker jag ångrade. Jag var på ett ställe i livet där jag överraskande nog hade tid att se tillbaka, och när jag gjorde det fanns det vissa delar som jag önskar att jag inte hade gjort eller som jag borde ha gjort, säger Daniel Pink, föreläsare och författare till boken The Power of Regret.

– Jag började prata med människor om det, och fick till en början det vanliga svaret att vi inte ska tala om ånger. Men när jag stod på mig ville folk trots allt diskutera det. För en författare är det ett väldigt bra tecken. Därefter tittade jag på den forskning som fanns och insåg att vi missförstått den här känslan ordentligt, och att det därför vore ett intressant ämne att utforska som förhoppningsvis kunde medföra användbara insikter för människor.

Vilka är de största missuppfattningarna?

– Att ånger, eller att ångra något, är något som vi alltid borde undvika. Att vi borde undvika det negativa, alltid vara positiva, aldrig se bakåt och bara se framåt. Det största missförståndet är att ånger är dåligt i sig självt. Ånger är obehagligt, det är det ingen fråga om, men ånger förtydligar vad vi värderar och instruerar oss i hur vi kan göra bättre ifrån oss i livet. Om vi tar det seriöst, och varken ignorerar eller stannar i det för länge, kan det vara ett kraftfullt verktyg för personlig transformation.

 Vad tar du med dig från alla intervjuer du gjorde för boken?

– Jag samlade in ånger som rapporterats in från hela världen och nu har vi en databas med 20 000 vittnesmål från personer i över 100 länder. Det jag såg och det som överraskade mig var hur universella de saker som personer ångrar är. Om jag skulle öppna upp databasen på din dator och visa en utsago om ånger, skulle du inte kunna avgöra om det kommer från Sverige, Portugal eller USA. Framförallt var det fyra saker som återkom och som folk ångrade.

– För det första vad jag kallar grund-ånger, foundation regret, alltså att inte göra det arbete som du skulle vilja tidigt i livet för att sedan skörda senare i livet. Som att spara pengar, eller ta hand om hälsan.

– Den andra handlar om djärvhet, det vill säga ”om jag bara hade tagit den och den chansen”. Om människor befinner sig inför ett vägskäl kan de antingen spela säkert eller ta chansen, och när de tittar tillbaka ångrar de sällan att de tog chansen, men de kan ångra att de tog det säkra före det osäkra.  

– En tredje är moralisk ånger, som handlar om att man borde ha gjort det rätta, när det kommer till otrohet, mobbning med mera.

– Och den fjärde, connection regrets, är där människor ångrar olika skeenden i sina relationer. Till exempel en relation med någon man inte träffat på länge, där man inte hör av sig.

Hur kan it-chefer och andra beslutsfattare använda ånger för att göra sina verksamheter framgångsrika?

– Det finns många sätt. Ett av de viktigaste är att när vi tittar på vad folk ångrar, förstår vi vad de värderar. Det är en oerhört viktig poäng som jag inte förstod direkt när jag gjorde mina efterforskningar. Om vi tittar på de fyra vanliga sätten att ångra, säger människor egentligen att ”det här är något som jag värderar i mitt liv”.  Om stabilitet, om att lära sig och att växa, om att vilja vara en god människa och att vilja ha kärlek och samhörighet med andra människor.

– Om du då är en ledare som ser att detta är vad personer vill ha i sina liv, varför skulle de då inte vilja ha det den delen av deras liv när de är på jobbet? På ett konstigt sätt får vi ledtrådar av den här negativa känslan som vi försöker undvika, om hur vi bygger kulturer med mening, betydelse och prestation.

– Ge folk stabilitet, hjälp dem att lära sig och att växa, gör det rätta och bygg band mellan människor. Med andra ord finns den ångern rakt framför oss och lär oss oerhört mycket om hur man vill leva ett bra liv och även hur vi kan bygga organisationer där människor kan göra sitt bästa arbete och vara den bästa versionen av sig själv.

Hur kan ledare använda det här gentemot sina medarbetare?

– En av de mest användbara sakerna som ledare kan göra är att ha en konversation med sitt team om något som personerna där ångrar. Men du måste göra det rätt. Berätta om något du som ledare ångrar, vad du lärde dig av det och vad du ska göra åt det. Det kan vara en katalysator för en produktiv konversation på arbetsplatsen.

Tror du sociala medier kan påverka vår relation till ånger?

– Jag tror att sociala medier sätter ljuset på ånger, men på fel sätt. Det är snarare som en motor med en outtömlig källa av i slutändan meningslösa sociala jämförelser. Du ser någon och säger ”Wow, vad snygg hen är och vilken bra semester hen har!” och jämför med oss själva, utan att inse att stunden innan det fotot togs skrek hen på sin sambo eller barn för att sedan ta 48 fotografier för att hitta ett som är bra nog att publicera.

– Det är ett väldigt tillrättalagt sätt att se på folks liv. Det vi kan se i den stora mängd forskning som finns är att det gör oss olyckliga att jämt och ständigt jämföra oss med andra. Jag tycker alltså inte att sociala medier är en positiv kraft på det stora hela.

Det finns inget tvivel om att ånger gör oss till bättre människor.

Så mycket som två procent av svenskar kan tänka sig spendera merparten av sina liv i ett framtida metaversum. Tror du att ånger kan få folk att vilja leva på ett så annorlunda sätt?

– Frågan om metaversum och ånger är väldigt intressant, och jag är inte säker, men min bästa gissning är att metaversumet kommer att vara bättre för att bearbeta ånger än sociala medier. Ett av skälen är att vi i ett metaversum kan komma att ha två identiteter, alltså ett där och ett i den vanliga världen. I ett metaversum skulle du därmed ha möjlighet att undersöka saker som du ångrar i den vanliga världen, och tillåta dig själv vara mer modig eftersom konsekvenserna kanske är mindre kännbara, eller tillåta dig själv att vara mer social än vad du är i den riktiga världen, och på så sätt kan vi experimentera mer i tillvaron. Det kan vara ett positivt sätt att utforska metaversumet på.

Avslutningsvis, vad är det viktigaste medskicket du kan göra till människor och hur de ska tänka kring ånger?

– Att alla ångrar något. Alla gör verkligen det. Det är en av de vanligaste känslorna som människor har, och framförallt en av de mest negativa känslorna. Och om du behandlar ånger korrekt, det vill säga varken ignorerar det eller stannar i det för länge, utan istället konfronterar det, kan du göra något bra av det istället. Du kan börja genom att behandla dig själv med medkänsla genom att titta på det du ångrar och vara snäll snarare än att förakta dig själv. Titta på något du ångrar, och förstå det och lär av det. När vi har det systematiska förhållningssättet, finns det inget tvivel om att ånger gör oss till bättre människor.

21 juni 2022Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Fredrik AdolfssondigitFoto Fredrik Kron/Voister

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng