Laser och AI hittar 500 år gamla skogsskatter
Kartan till höger visar tätheten av kolbottnar i landskapet, ju rödare färg desto fler kolbottnar i området. Foto: Adobestock, Skogsstyrelsen
Med hjälp av laserskanning och AI har 100 000 okända kulturlämningar hittats i de svenska skogarna. Det handlar om upp till 500 år gamla kolbottnar, som länge var en viktig del av den svenska stålindustrin. Nu fortsätter arbetet med att hitta värdefulla fornlämningar i skogen och skydda dem från skogsbruk och infrastrukturprojekt.
– Egentligen står vi bara i startgroparna för det här arbetet, vi har börjat med kolbottnarna men metoden har potential för så många fler lämningstyper. Tillämpbarheten är enorm och kanske kommer vi nu få en annorlunda bild av vår skogliga historia, säger Meit Öberg, projektledare för Nationellt skogsdatalabb.
Med hjälp av data från laserskannad skog och AI, har 100 000 tidigare okända kulturlämningar hittats i de svenska skogarna. Några är så gamla som 500 år. Fynden är så kallade kolbottnar, lämningar efter kolmilor, som användes från medeltiden och fram till mitten av 1900-talet för att framställa träkol till bland annat smältugnar (hyttor), och järnbruk som då fanns i flera delar av Sverige.
Under stora delar av 1600- och 1700-talet var tillgången på träkol en viktig internationell konkurrensfördel för den svenska stålindustrin.
Räddas för framtiden
Det nya dataunderlaget kan bidra till att minska risken för skador eller påverkan vid exempelvis skogsbruk eller utbyggnad av infrastruktur. Nu ska tekniken utvecklas ytterligare.
– Hittar vi kultur- och fornlämningarna kan vi öka möjligheterna att visa hänsyn inom samhällsplanering och skogsbruk och därmed rädda mer av vår historia som finns där ute i skogen för framtida generationer, säger Cecilia Ulfhielm, kulturmiljöspecialist vid Skogsstyrelsen.
Många skador
Skogsstyrelsen inventerar varje år skador på registrerade fornlämningar och andra kulturlämningar i skogen, eftersom de är skyddade av kulturmiljölagen. Skogsstyrelsens senaste inventering visade att nästan var tredje inventerad kulturlämning var skadad.
Holmen skog är en av initiativtagarna till projektet.
– Har vi kunskapen om var det finns spår av vår historia i skogen, ja då kan vi också se till att undvika skador på dem. Det här blir ett viktigt verktyg för skogsbruket framöver, säger Peter Christoffersson, chef skoglig planering på Holmen skog.
Arbetet har genomförts inom Nationellt skogsdatalabb, ett Vinnova-finansierat projekt som Skogsstyrelsen driver tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Källa: Skogsstyrelsen
Läs mer om ämnet:
