Dessa är it-branschens mest eftertraktade yrken och kompetenser

Itkompetens; Överkroppen På Sex Personer Som Står Mot En Vägg

Foto: Adobestock

Vilka it-yrken och -kompetenser är mest i ropet just ut nu och vilka prognoser kan göras för de kommande 1-2 åren? Tillsammans med Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har Tillväxtverket skapat sajten och verktyget Digitalskills.se som med hjälp av data från Arbetsförmedlingen svarar på dessa frågor. Förhoppningen är att verktyget ska hjälpa både arbetssökande och utbildningssektorn att minska gapet mellan tillgång och efterfrågan i it-branschen.

– Vi har ett regeringsuppdrag om att främja kompetensförsörjning och digital spetskompetens i Sverige, och ville tillsammans med UKÄ skapa ett verktyg som på ett enkelt sätt kan presenterar vilka trender vi ser när det kommer till den nuvarande efterfrågan på kompetens och yrken inom it-branschen. Det är det som nu har blivit digitalskills.se, säger Josef Lannemyr, projektledare, Tillväxtverket.

Kompetensbrist är något som många inom it-branschen känner av, och enligt IT&Telekomföretagens rapport från 2020 kommer det år 2024 finnas ett underskott på 70 000 personer i branschen.

Två målgrupper

För att försöka bidra till att minska gapet mellan denna tillgång och efterfrågan har Tillväxtverket och UKÄ utvecklat digitalaskills.se. På sajten finns i huvudsak två tabeller, en för yrken och en för kompetenser, som baseras på antalet unika annonser inom respektive område.

Digitalskills.se riktar sig både till utbildningsanordnare och studenter som närmar sig ett yrkesliv inom it-branschen. De förra kan få en uppfattning om hur jobbmarknaden ser ut just nu och skräddarsy yrkesförberedande kurser för sina studenter, och de senare kan få en bild av vad som efterfrågas och på så sätt potentiellt anpassa sin utbildning därefter.

I bland annat USA och Danmark finns redan den här typen av verktyg och används av högskolor och universitet för att skapa kurser som gör studenterna mer attraktiva och anställningsbara, efter exempelvis en lång teoretisk utbildning.

– Vi har redan fått positiv återkoppling från både studenter och utbildningsutvecklare. En tredje grupp som har hört av sig och är intresserade är studie- och yrkesvägledare, som inte riktigt heller har haft ett verktyg med samlad data att vända sig till.

Digitalaskillsse2

De tio mest trendande kompetenserna och yrkena just nu.

Trender i kompetens och yrkeskategorier

De två tabellerna på sidan går att justera för att titta efter historiska trender och det går även att titta på prognoser. Datan består av jobbannonser från Arbetsförmedlingens Platsbanken, från första januari 2006 till årsskiftet 2021/2022.

– Där fanns relativt stora mängder outnyttjad data, som vi nu har omsatt i detta verktyg. Arbetsförmedlingen tillhandahåller öppna API:er och på så sätt har vi kunnat använda deras data för att sortera fram specifika sökord och skapa dynamiska och användarvänliga tabeller, säger Josef Lannemyr.

Ohotad etta i yrkestabellen är systemutvecklare som står för drygt en tredjedel av de över 5 000 jobben som finns inlästa. I toppen av återfinns också och mjukvaruutvecklare, projektledare och software engineer, och i kompetenstabellen är det ganska jämnt i efterfrågan på personer med färdigheter i olika kodspråk.

– Det är ingen hemlighet om att just programmerare och personer som kan de olika språken som Java, Python och C++ är väldigt efterfrågade just nu, och säkerligen de kommande 1-2 åren, vilket är så långt som verktyget relativt tillförlitligt kan sägas förutspå.

Josef Lannemyr, Tillväxtverket

Josef Lannemyr, projektledare, Tillväxtverket.

Finns det risker med att skapa utbildningar efter hur nuvarande trender ser ut?

– Det här är ju framförallt till för den grupp som vill ha ett jobb här och nu och i första ett komplement till omfattande teoretiska utbildningar som förstås fortfarande ska finnas, och för dem har vi från Tillväxtverket andra insatser vi tittar på. Vi måste hålla isär kort och lång sikt, och detta är tänkt att fungera som ett sätt att utbilda förnuvarande arbetsmarknad. Samtidigt fick vi återkopplingen från en representant från ett lärosäte att detta verktyg också skulle kunna fungera som en sorts indikator för vad som därmed inte kommer att efterfrågas om tio år, så på så sätt kan det vara intressant ur den långsiktiga aspekten också.

Vad hoppas ni att verktyget ska bidra till på sikt?

– Vi hoppas förstås att det ska bli använt så mycket som möjligt. Parallellt kommer vi att följa upp och utvärdera för att se vilka delar som kan utvecklas och vad för typ av lösningar vi ska rikta in oss på att utveckla härnäst. På det stora hela handlar det ju om att söka stärka Sveriges konkurrenskraft, och det hoppas vi att det här verktyget kan bidra till.

5 maj 2022Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Tim LefflerdigitFoto Tillväxtverket, digitalskills.se, Adobestock

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng