Valrapport visar ökad oro för utländsk påverkan och näthat

Telefon Med Fakenews Och Sociala Medier Logos

Åsikterna går starkt isär gällande vad nätjättar har för ansvar, många känner en oro över att dela sina politiska åsikter på nätet, och det finns en omfattande rädsla för desinformation och påverkan från utländska aktörer. Detta och mycket mer visar Internetsfitelsens nya rapport Svenskarna och internet: Valspecial 2022.

Nästan nio av tio internetanvändare 18 år eller äldre tar dagligen del av politisk information eller politiska budskap, enligt Internetstiftelsens nya rapport Svenskarna och internet: Valspecial 2022. Men frågan om vad som är sann information och inte har blivit än mer aktuell, bland annat på grund av händelser såsom pandemin och Rysslands invasion av Ukraina.

Varannan väljare känner en stark oro för att falsk eller vilseledande information på nätet ska användas för att påverka valutgången. En tredjedel är mycket oroliga för att utländska stater och myndigheter kommer att påverka valresultatet via nätet.

– Oron i sig är självklart inte bra, men det kanske kan leda till en ökad förståelse för vikten av källkritik. Vid stora omvärldshändelser är det extra viktigt att leta efter bekräftad information från flera oberoende medier, vara extra skeptisk mot information från anonyma och okända källor, och att inte sprida obekräftade uppgifter vidare bara för att man känner starkt i frågan, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig, Internetstiftelsen, i ett pressmeddelande.

Rädsla för att uttrycka åsikter

Nästan var tredje väljare uttrycker sina politiska åsikter på nätet, men även här finns en stor oro. Tre av tio förstagångsväljare har avstått från att uttrycka sina politiska åsikter på nätet för att undvika hat, hot eller kritik.

– Att man avstår från det politiska samtalet på nätet är ett stort demokratiskt problem, även om undersökningen visar att de flesta snarare begränsar sig istället för att tystna helt. Det politiska samtalsklimatet på nätet, och även samtalsklimatet över lag, är alldeles för hårt, säger Björn Appelgren.

Att man avstår från det politiska samtalet på nätet är ett stort demokratiskt problem.

Och vad bör då nätjättarna ta för ansvar när det gäller desinformation och näthat? Här går åsikterna kraftigt isär. 59 procent av väljarna menar att stora sociala medie-plattformar bör få ta bort inlägg som anses innehålla vilseledande eller falsk information, men en tredjedel anser raka motsatsen. Dock är väljarna mer ense när det handlar om ifall plattformarna borde få radera inlägg som innehåller kränkningar, hat eller hot. 76 procent anser att de ska få ta bort sådana inlägg.

Sociala mot traditionella medier

För yngre väljare, födda på 00-talet, är det vanligare att ta del av politiskt innehåll i sociala medier än i traditionella medier såsom tv, radio eller nyhetstidningar. Dock tycker även dessa yngre väljare att sociala medier är de minst viktiga och de minst pålitliga källorna när det kommer till politisk information. Inom alla väljargrupper är tv den kanal som anses mest pålitlig.

– Det kan finnas en utmaning i att olika väljargruppers kanalval och beteenden skiljer sig åt. Kan det medföra att de får olika bild av det politiska landskapet? Om man ska hårddra det konsumerar förstagångsväljare oftast politiskt innehåll i sociala medier, kanaler som lämpar sig för kortare innehåll och ofta utan redaktörskap, medan äldre väljargrupper oftare tar del av politiskt innehåll i traditionella mediekanaler som har mer utrymme för analys och fler perspektiv, säger Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef, Internetstiftelsen.

För alla väljargrupper utom de yngsta är Facebook den vanligaste plattformen för att ta del av politisk information eller politiska budskap. Bland de yngre är istället Instagram nummer 1, nästan varannan 00-talist mottar politiskt innehåll på Instagram varje vecka.

5 april 2022 Reporter Fredrik Adolfsson digit Foto Adobestock

Rekommenderad läsning

Stäng