Därför satsar Boden på språkhjälp och hybridklassrum

Språkundervisning, Fjärrundervisning; Flick Skriver Framför Dator; Maria Jakobsson, Bodens Kommun

Maria Jakobsson, chef för Skolutvecklingscentrum, Bodens kommun (t.h.).

Bodens kommun vill hjälpa sina elever som inte har svenska som modersmål, att få en mer adekvat språkundervisning och tror att digitala verktyg kan vara ett viktig stöd i det arbetet. Samtidigt utvecklar många skolor i kommunen sina klassrum för att bli bättre digitalt anpassade till hybrida undervisningsformer. 

– Ett av våra huvudfokus just nu är att höja den digitala kompetensen i vår lärarkår så att vi kan utnyttja de tekniska möjligheterna vi har på ett bättre sätt. I slutändan handlar det om att skapa en så likvärdig lärandemiljö som möjligt och med så hög kvalitet som möjligt, säger Maria Jakobsson, chef för Skolutvecklingscentrum, Bodens kommun.

Boden har totalt tre verksamhetsutvecklare som arbetar efter den nationella digitaliseringsstrategin kopplat till undervisning i kommunens samtliga skolverksamheter. Mycket av arbetet görs i samarbete med it-avdelningen som sköter den rena driften och som ser till att hårdvaran fungerar.

Bättre språkhjälp

Just nu kretsar mycket av arbetet kring språkundervisning. Det är många barn i kommunen som inte har svenska som modersmål, förklarar Maria Jakobsson, och som idag får en specialanpassad studiehandledning en gång i veckan. Men det är inte alltid att denna åtgärd räcker.

– Där tänker vi att digitala verktyg kan ge oss helt andra möjligheter. Det kan handla om programvaror som kan översätta texter smart och snabbt med till exempel kompletterade textremsor.

Det är inte bara i undervisning detta kan behövas, utan också under raster för att hjälpa eleven.

– Vissa elever kommer till skolan utan ett ord svenska och det är oerhört viktigt att vi hjälper dem. Det är en del i deras socialiseringsprocess. Digitala lärresurser tillsammans med språkutvecklande undervisning stimulerar lärandet hos alla elever, skulle jag säga.

Hybridklassrum

Ett annat område som blir allt viktigare är det som kommit att kallas hybridundervisning. Där försöker kommunen utveckla modeller för att kunna ge bättre stöd på distans. Arbetet syftar även till att utveckla undervisningsmöjligheter med digitala lärresurser på plats i skolan.

Fjärrundervisning är reglerad och består idag framförallt av modersmålsundervisning till elever som av olika skäl inte kan ta del av denna undervisning på plats i skolans lokaler.

Maria Jakobsson och hennes kollegor håller tillsammans med skolorna på att utveckla de digitala verktyg som redan finns och parallellt byggs nya salar som är bättre anpassade för undervisning med digitala lärresurser.

Vissa elever kommer till skolan utan ett ord svenska och det är oerhört viktigt att vi hjälper dem.

– Det finns andra elevgrupper som skulle gagnas av möjlighet med att delar av undervisningen är på distans. Nu finns den möjligheten lagstadgad. Vi vill skapa en så god undervisningsmiljö som möjligt för dessa elever. Det är inte många elever det handlar om samtidigt som en bra undervisningsform för dessa elever är avgörande. Vi tittar extra mycket på gymnasieskolor, där en elev kanske har haft bra förutsättningar i grundskolan, men där vi måste bli bättre på att erbjuda samma fjärrundervisningsmöjligheter i gymnasiet.

Var hoppas du att ni är om två år?

– Då har vi höjt kvaliteten på all vår undervisning, bland annat genom tryggare lärare som använder de digitala lärresurserna på ett mer ändamålsenligt och nyanserat sätt. Vi har fått en sorts raketutveckling i digital mognad under pandemin och nu måste vi konkretisera detta. Parallellt fortsätter vi att utvärdera vår utveckling med verktyget Lika, så att vi försäkrar oss om att vi är på rätt väg, säger Maria Jakobsson.

15 februari 2022Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Tim LefflerdigitFoto Adobestock, Bodens kommun

Voisters nyhetsbrev

Rekommenderad läsning

Stäng