Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Sjöfartsverket satsar på devops och smarta isbrytare

Sjöfartsverket

Sjöfartsverkets statsisbrytare Atle.

Tvärfunktionella team enligt ett devops-tänk samt multi VPN-routrar som kopplar upp isbrytare i Bottenhavet och därmed ökar hållbarheten. När Sjöfartsverket digitaliserar är det både inhouse och till havs. Även ankomsten till hamnar sker numera digitalt för att öka effektiviteten.

Vi har gått från att vara en kompetensfokuserad verksamhet till en leveransfokuserad sådan. Tidigare har vi ibland varit för beroende av att en viss kompentens funnits hos en specifik person, men det kommer vi ifrån med tvärfunktionella team, säger Matthias Jansson, Tjänsteansvarig IT för IT Infrastruktur på Sjöfartsverket.

Sjöfartsverket är en myndighet som bland annat bidrar med sjö- och flygräddning, tillhandahåller sjömansservice, mäter havsdjup, underhåller farleder samt bedriver forskning kring sjöfart och hur man med digitalisering kan effektivisera den. Myndigheten innehar ungefär 100 fartyg såsom isbrytare, farledsbåtar och lotsbåtar.

Devops och tvärfunktionalitet

För att kunna möta verksamhetens krav inför framtiden har Sjöfartsverkets it-avdelning gått från att arbeta på ett traditionellt sätt där personalen uppdelas efter kompetensområden, till att istället arbeta agilt enligt ett devops-tänk i tvärfunktionella team. Nu samlas olika kompetenser i varje team, som kan bestå av exempelvis systemutvecklare, UX-designers, projektledare, lösningsarkitekter och servertekniker, vilket minskar personberoendet. 

Nu är det upp till teamet att ta ansvar för att kompetensen finns, och att kunna leverera inom sitt ansvarsområde. Jag kan tycka att det borde vara en självklarhet att arbeta såhär 2021, men det är det inte alltid. 

Jobbar i sprintar

Hand i hand med det nya arbetssättet går myndighetens omstrukturering av sitt planeringsarbete. Förvaltningsplaner som omfattar ett kalenderår bryts nu ned till kvartalsplaner som sedan ligger till grund för sprintar som omfattar ett antal veckor.

På så sätt får vi en bättre överblick och kontroll, och det blir tydligt för teamen att se över vad de ska fokusera på. Anställda kan inte heller komma och rycka i teamets medlemmar och störa arbetsron, utan de får ställa sig i kö och invänta prioriteringen inför nästa sprint.

 Sedan har vi självklart reservtid inplanerad för att lösa incidenter. Men alla inom teamet har sin prioriteringsordning klar från början, vilket är skönt att kunna falla tillbaka på när det bildas köer av folk utanför dörren.

Viprinet på isbrytare för bättre nät

Det har lett till en arbetseffektivisering på ungefär en timme per dag och isbrytare, vilket innebär att vi sparar 2,5 ton bunker per isbrytare och dag.

Även när det gäller den externa digitaliseringen händer en hel del på Sjöfartsverket. För att förbättra kommunikationerna med omvärlden för myndighetens isbrytare används nu Viprinet, en sorts multi-VPN-router där man bakar in flera olika nätoperatörer, såsom Telia, Tele2, Teracom Mobile och Telenor, och även satellitkommunikation, i samma burk. När isbrytarna numera går i Bottenviken och Bottenhavet fungerar nätförbindelserna bra.

Tidigare har vi behövt planera och åka omvägar för att hitta signal, så att vi exempelvis kan ta emot epost, hämta väderdata och skicka forskningsresultat. Det behöver vi inte längre. Detta har lett till en arbetseffektivisering på ungefär en timme per dag och isbrytare, vilket bland annat innebär att vi sparar 2,5 ton bunker, alltså fartygets drivmedel, per isbrytare och dag.

 Arbete pågår även med att införa mer satellitkommunikation, framförallt på vår isbrytare och polarfartyg Oden, vilket kommer ge Oden kommunikationsmöjligheter ända till Nordpolen.

Digitalt anlöp

Sjöfartsverket deltar också i forskning och utveckling i att få fartyg att bättre kunna kommunicera med varandra, ungefär som luftfarten gör idag. Även detta ska kunna förenkla ruttplaneringen och göra att fartygen kan ta effektivast väg baserat på bland annat väder och vind. Dessutom arbetar myndigheten mycket med det som kallas ”det digitala anlöpet”.

Långt innan ett fartyg kommer till en hamn registreras besöket digitalt av kunden, med exempelvis uppgifter om ankomsttid, gods och behov av lots. På så sätt bidrar vi till att effektivisera tiden i hamn så mycket som möjligt. Där gör fartygen ingen nytta utan de ska så snabbt som möjligt ut på haven igen.

Och det arbetet har ännu inte nått sitt slut.

Vi försöker löpande förbättra oss på det här området. I höst samarbetar vi exempelvis med Transportstyrelsen för att förenkla rapporteringen av lotsdispenser, alltså en dispens på kravet om lotsplikt som stora fartyg som ska anlöpa en hamn har. Tittar vi framåt ska vi arbeta mer med både informationsdelning och automatisering, då kan vi minska administrationen för både fartygen, hamnarna och oss själva.

10 december 2021 Reporter Fredrik Adolfsson digit Foto Sjöfartsverket

Rekommenderad läsning