Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Stort gdpr-missnöje

Datainspektionen tar årligen emot 3 000 klagomål om hantering av personuppgifter, vilket är en kraftig ökning. Av klagomålen avser 25 procent brister i medborgarnas rättigheter, till exempel att få registerutdrag och att personuppgifter raderas.

Text Fredrik Adolfsson Foto Adobestock 20 oktober 2020 säkerhet

Folk Pa Stan 960640

– Ökningen tyder på att medborgarnas medvetenhet om och förväntan på att personuppgifter ska hanteras på ett korrekt sätt har ökat, säger Christina Torell, analytiker på Datainspektionen.

Sedan gdpr infördes i maj 2018 har i snitt 3 000 klagomål per år kommit in rörande personuppgiftshantering. Innan förordningen började gälla var antalet 500. Datainspektionen har nu publicerat en rapport baserat på 250 slumpmässigt utvalda klagomål som myndigheten tagit emot mellan maj 2019 och maj 2020.

En fjärdedel avser medborgarrättigheter som gdpr ger, där det vanligaste klagomålet rör rätten till radering. Det handlar ofta om att personuppgifter inte raderats, trots att det begärts. Näst vanligast är rätten till registerutdrag, där ett vanligt klagomål är att man begärt skriftlig information om vilka personuppgifter som en verksamhet hanterar, men att man inte tagit emot något sådant. 

– Det här är viktiga rättigheter som syftar till att ge medborgarna större kontroll över hur deras personuppgifter hanteras. Mängden klagomål indikerar att företag och andra organisationer måste bli bättre på att leva upp till dessa rättigheter.

Okrypterade mejl

Över 10 procent av klagomålen handlar om att medborgare känner en bristande säkerhet i hanteringen av personuppgifter, exempelvis att känsliga personuppgifter mejlas okrypterat.

– Det är viktigt att informera alla medarbetare i organisationen om verksamhetens regler och rutiner för hur personuppgifter ska hanteras och att se till att rutinerna hålls levande, säger Christina Torell. 

Rapporten är en del av en rapportserie från Datainspektionen, som syftar till att beskriva mönster och iakttagelser från inflödet till myndigheten. Tanken är att det kan ge ett underlag till både privata och offentliga verksamheter i hur de kan utveckla sitt dataskyddsarbete.

Mer siffror från rapporten

  • En fjärdedel av klagomålen riktas mot personsöktjänster, det vill säga hemsidor med utgivningsbevis. Då sajterna innehar utgivningsbevis har de även grundlagsskydd och är undantagna från reglerna i GDPR. Men medborgare upplever sajternas publiceringar av personuppgifter och levnadsförhållanden som kränkande.
  • Ungefär 70 procent av klagomålen riktar sig mot privat sektor. Förutom personsöksajter riktas dem även mot företag inom detaljhandeln, tjänstesektorn, onlinetjänster, sociala medier samt bank-, finans-, och försäkringsverksamhet.

 Källa: Datainspektionen

Senaste nytt

Hinder för AI-Sverige

30 november 2020

Fortfarande är AI framförallt en teknik för större svenska bolag. Under förra året stod tio svenska bolag för 65 procent av utveckling och forskning inom AI. Det visar en ny rapport från SCB.

Hyreshus i 3D-print

30 november 2020

Just nu byggs världens första 3D-printade lägenhetshus i tre våningar och även ett enfamiljshus med en liknande teknik. Båda husen byggs för att användas som bostäder.

Hållbar i molnet

27 november 2020

Att byta från traditionell it-infrastruktur till molnet kan minska världens totala it-utsläpp med 5,9 procent. Det motsvarar runt 60 miljoner ton koldioxid per år, eller utsläppen från 22 miljoner bilar. Det visar en ny rapport.

Robot dödar virus

26 november 2020

En robot utrustad med UVC-strålning kan bli en god hjälp för att förhindra spridning av till exempel corona på sjukhus. Roboten är utvecklad av forskare vid Örebro universitet och bygger på öppen källkod och 3D-printat material.

Trendbrott för mobiler

26 november 2020

Försäljningen av mobiler i Europa, Mellanöstern och Afrika landade på drygt 93 miljoner enheter under årets tredje kvartal. Det är en ökning med 2,1 procent jämfört med samma kvartal förra året, och ett trendbrott under 2020.

Angripen av AI

26 november 2020

Cyberkriminella tar hjälp av AI för att begå brott, bland annat används AI för social manipulering, ransomwareattacker och för att skapa deep fakes. Det visar en ny rapport från Europol.