Ett år med Svea

– En sak har jag lärt mig när det kommer till it-utrustning ute till sjöss och det är att det alltid något system som är nere och allt fungerar inte samtidigt, utan det är en ständig kamp. Med det sagt har det hittills inte inneburit att verksamheten på Svea har stannat, säger Björn Lindell, it-strateg på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Sveriges modernaste forskningsfartyg

Svea är Sveriges modernaste forskningsfartyg. Det som gör att Svea förtjänar den titeln är inte minst all it-utrustning som finns ombord med instrument som klarar att samla in mycket data med en hög frekvens och en upplösning i världsklass. En två veckor lång expedition har möjlighet att lagra uppemot 20 terabyte data.

Utöver det finns det nätverksutrustning som gör att Svea kan vara uppkopplade till fibernätet, 4G, NET1 och till VSAT sattelituppkoppling. Fibernätet används när fartyget är i hamn, 4G när det är nära kusterna, och Net1 samt sattelituppkopplingen när det är långt ute till havs.

Tre uppkopplingar

Det finns dock en utmaning kring nätet som Björn Lindell och hans kollegor har upptäckt.

– Där finns en möjlighet att för Svea att växla automatiskt mellan de olika uppkopplingsalternativen, men eftersom hon inte alltid kör i raka sträckor, är det lätt att hon hamnar i lägen när systemet växlar fram och tillbaka, med fördröjning att koppla upp VPN-tunnlar som följd, säger han.

Nu hanteras detta genom att de it-ansvariga ombord växlar uppkoppling manuellt vilket inte är optimalt. Men Björn Lindell tror att teknik som finns tillgänglig redan idag som skulle kunna lösa bekymret.

– Idag är det olika så kallade VPN-tunnlar för de olika anslutningarna. Med en teknik som SD-WAN skulle det räcka med en tunnel och då skulle det gå att växla obehindrat och smidigt mellan uppkopplingarna.

Till havs nästan jämt

Vanligtvis är Svea ute med forskare ett par veckor i stöten, innan besättningen byts i en lämplig hamn. Just nu går hon norr om Gotland på den längsta och största expeditionen med SLU med trålning i öppet vatten, och ska därefter till Ystad för att byta av med forskare på SMHI.

Hela året planeras för att spara in så mycket tid som möjligt och effektivisera fartygets rutter. I första hand är det SMHI och SLU som använder henne för undersökningar på vatten- och luftkvalitet respektive den vattenlevande faunan, men även andra universitet, till exempel Stockholms universitet och Sveriges geologiska undersökning, SGU, har möjlighet att hyra henne.

Väntar på LEO-teknik

Med tanke på de lite trängre och mer slitsamma förhållandena kommer utrustningen att behöva uppgraderas med kortare intervaller än om den funnits på land, vilket för Svea kommer att vara inom de närmaste två-tre åren.

Då hoppas Björn Lindell att förutsättningarna har förändrats och att marknaden är redo för satellitkommunikation med LEO-satelliter. LEO står för Low earth orbit, och är innebär mindre och fler satelliter som rör sig närmare jordens yta.

– Dessa kommer verkligen att revolutionera uppkopplingen ute till sjöss. Traditionell geostationär satellituppkoppling är både långsam, dyr och har en besvärande fördröjning. De första kommersiella LEO satellit näten rullas ut ca. 2021 och förhoppningen är att Svea kommer att börja använda LEO något år senare. Det kommer det göra det betydligt lättare att till exempel ta nästa steg inom området fjärrstyrda undervattensfarkoster.