Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

FOI om covid-attacker

FOI:s studie om coronapandemin visar att cyberangreppen har blivit fler och alltmer nischade. Stress och oro gör oss mer sårbara för attacker och det finns stora utmaningar inom vården. 

Text Fredrik Adolfsson Foto Adobestock 12 augusti 2020 säkerhet

Vård Foi Coronavirus

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, har publicerat en studie om coronapandemin där en av de 16 delarna fokuserar på de alltmer utbredda cyberangrepp vi har fått uppleva under 2020.

En anledning till att cyberangreppen blir fler är att människors oro och behov av att söka efter information ökar. Det gör oss mer benägna att ta risker för att bli lugnade. Alltså ökar antalet möjliga offer samtidigt som sannolikheten att attacken lyckas ökar.

Mängden aktivitet för att utnyttja människors oro är svår att sia om, men enligt it-experten Dustyfresh har över 47 000 webb-domäner, som innehåller orden corona eller covid, registrerats från mitten av mars till början av juni.

Samtidigt är det framför allt bedrägeriattacker mot privatpersoner som har ökat mest under våren. Angripare skapar webbplatser som utger sig för att informera om coronaviruset men installerar istället skadlig kod på offrets enhet, ett exempel är appen covid-19 tracker.

Massutskick av mejl med bilagor innehållandes skadlig kod är också vanligt. Genom att använda appar och mejl kommer hackarna runt brandväggar och andra försvarsmekanismer.

Utmaningar för vården

Covid-19 har även inneburit stora digitala utmaningar för hälso- och sjukvårdssektorn. Ett exempel angående skadlig kod är brittiska Hammersmith Medicine Research som blev angripet och bestulet på data och när sjukhuset inte betalade in den önskade lösensumman publicerades 2 300 patienters personliga information på nätet.

I ett normalläge i vården hade attacker som dessa kunnat observeras och undvikas, men i ett krisläge är personalen ofta stressad, vilket ökar risken för misstag.

Enligt FOI krävs det förberedelser i god tid för att hantera cyberhot. Det ska finnas rutiner för att skaffa information och teknisk hjälp i kristider. Det allra viktigaste för att minimera angreppen är dock att följa redan fastställda rutiner.

Alla personalkategorier inom vård- och omsorg måste vara medvetna om att deras agerande kan leda till cyberangrepp och därför behöver alla få utbildning om vad de får göra och inte får göra. Regelbunden backup och ständig källkritik är också viktigt. 

Den svagaste länken 

Coronakrisen kommer också med ett antal lärdomar för svensk krisberedskap och totalförsvar. En är att cyberangripare lätt och snabbt anpassar sig till nästa kris unika förutsättningar, det måste vi vara förberedda på.

En annan lärdom är att vi behöver öka förståelsen för sårbarheter inom vård och omsorg, men även för störningar mot övrig kritisk infrastruktur, till exempel el- och vattenförsörjning och transportsektorn, som är viktiga för hälso- och sjukvården. Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. Det gäller även gäller it-kedjan.

Källa: FOI

Senaste nytt

Robotens ögon

24 september 2020

Ny teknologi från Örebro universitet kommer att underlätta för operatörer att styra robotar under vatten. Den nya kunskapen kommer till stor nytta för bland annat gas- och oljeindustrin.  

Bättre sving med AI

24 september 2020

En AI-baserade app och en smart klocka ska kunna få din sving att nå nya nivåer. 

Bäst på stadsnät

23 september 2020

Mittnät har utsetts till årets stadsnät. Motiveringen till utnämningen är bland annat förmågan att ta tillvara nio kommuners olikheter och att dela med sig av erfarenheter.

Twitter väljer vita

23 september 2020

Twitters algoritm behandlar inte svarta ansikten på samma sätt som vita. Diskrimineringen upptäcktes efter en liknande diskriminering i videomötesprogrammet Zoom.

Dödsorsak ransomware

22 september 2020

På grund av en ransomware-attack kunde en tysk ambulans inte åka till närmsta sjukhus. Färden tog en timme extra, vilket ledde till att en patient omkom.

Osund gaming

22 september 2020

Dataspelsberoende är ett nytt diagnostiserbart beroende. Ett forskningsprojekt på Luleå universitet ska nu öka den vetenskapliga förståelsen för diagnosen.