KTH hackar dörrlås

– Man kunde ganska snabbt gissa återställningskoden och därefter gick det att byta lösenord, ta över kontot och slutligen ta kontrollen över låset, säger Pontus Johnson, professor i nätverk och systemteknik vid KTH.

Det blir allt vanligare med smarta dörrlås, men det behöver inte nödvändigtvis innebära en ökad säkerhet. I undersökningen som genomfördes på KTH ingick ett lås som gick att hacka med hjälp av brute force, det vill säga att hitta ett lösenord genom att testa många olika kombinationer. Där kunde man angripa lösenordsåterställningen för användarkontot i den till låset anslutna molnservern. Återställningskoderna var för få och det gick att utföra många gissningar snabbt.

Ett annat lås som ingick i undersökningen hade brister i hanteringen av gästkonton när åtkomst till nätet saknas. Istället borde dessa konton av säkerhetsskäl ha varit blockerade.

Välj ditt lås noga

Pontus Johnson rekommenderar att alla läser på noggrant inför en eventuell investering i uppkopplade dörrlås.

– Välj en etablerad tillverkare och sök efter tidigare sårbarheter. Det är inte bra om många allvarliga brister har hittats. Det är också bra att välja ett lås där en oberoende och kompetent part redan har utfört penetrationstester utan att hitta allvarliga säkerhetsbrister.

– Om företaget har ett så kallat bug bounty program på produkten så är det också bra. Men ovanstående är ingen garanti. Är man orolig så är det bättre att inte digitalisera styrningen av låsen.

KTH har genomfört hacket enligt industristandarden för ansvarsfullt avslöjande, så kallad responsible disclosure. Det betyder att KTH har meddelat tillverkarna om felet, gett dem 90 dagar att åtgärda det och även erbjudit sin hjälp. Därefter har de gjort arbetet offentligt för allmänheten. 

 Källa: KTH