Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

KTH hackar dörrlås

Flera uppkopplade lås har stora svagheter och går lätt att hacka. Det blev resultatet när KTH testade säkerheten hos olika leverantörer

Text Fredrik Adolfsson Foto Adobestock 3 april 2020 säkerhet

dorrlås-iot-kth.jpg

– Man kunde ganska snabbt gissa återställningskoden och därefter gick det att byta lösenord, ta över kontot och slutligen ta kontrollen över låset, säger Pontus Johnson, professor i nätverk och systemteknik vid KTH.

Det blir allt vanligare med smarta dörrlås, men det behöver inte nödvändigtvis innebära en ökad säkerhet. I undersökningen som genomfördes på KTH ingick ett lås som gick att hacka med hjälp av brute force, det vill säga att hitta ett lösenord genom att testa många olika kombinationer. Där kunde man angripa lösenordsåterställningen för användarkontot i den till låset anslutna molnservern. Återställningskoderna var för få och det gick att utföra många gissningar snabbt.

Ett annat lås som ingick i undersökningen hade brister i hanteringen av gästkonton när åtkomst till nätet saknas. Istället borde dessa konton av säkerhetsskäl ha varit blockerade.

Välj ditt lås noga

Pontus Johnson rekommenderar att alla läser på noggrant inför en eventuell investering i uppkopplade dörrlås.

– Välj en etablerad tillverkare och sök efter tidigare sårbarheter. Det är inte bra om många allvarliga brister har hittats. Det är också bra att välja ett lås där en oberoende och kompetent part redan har utfört penetrationstester utan att hitta allvarliga säkerhetsbrister.

– Om företaget har ett så kallat bug bounty program på produkten så är det också bra. Men ovanstående är ingen garanti. Är man orolig så är det bättre att inte digitalisera styrningen av låsen.

KTH har genomfört hacket enligt industristandarden för ansvarsfullt avslöjande, så kallad responsible disclosure. Det betyder att KTH har meddelat tillverkarna om felet, gett dem 90 dagar att åtgärda det och även erbjudit sin hjälp. Därefter har de gjort arbetet offentligt för allmänheten. 

 Källa: KTH

Senaste nytt

3D-printad tunga

27 oktober 2020

En 3D-printad tunga som kan fungera som försökskanin i utvecklingen av både mat och munhygien. Det är vad forskarna bakom tungan hoppas på.

AI för bra kläder

27 oktober 2020

AI och big data kan innebära en klädindustri med mer kundanpassade produkter och en hållbarare produktion och konsumtion. Det slås fast i en avhandling från Högskolan i Borås.

AI spårar alzheimer

26 oktober 2020

AI kan upptäcka alzheimer genom att analysera röstsvar kring vad som händer på en teckning. Modellen kan, sju år tidigare än en vanlig läkare och med 70 procents noggrannhet, förutse ifall en person kommer få sjukdomen.

Dejta via Facebook

26 oktober 2020

Nu kommer Facebooks dejtingtjänst till Europa, däribland Sverige. Enligt Facebook har redan 1,5 miljarder matchningar skapats i de 20 länder som har tillgång till tjänsten. 

2025 gör maskiner jobbet

23 oktober 2020

År 2025 kommer maskiner att utgöra mer än hälften av världens arbetskraft. Det spår World Economic Forum.

Sensorer mäter luft

22 oktober 2020

Nu mäts Stockholms luftkvalitet med en sensor sittandes på en buss i stadstrafiken. I projektet deltar bland annat Stockholms stad, KTH och MIT.