Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Månbas i 3D

Med månstoft och 3D-skrivare hoppas forskarna kunna skriva ut byggmaterial direkt på månens yta. Målet är att utveckla ett hållbart alternativ till tunga transporter från jorden för framtidens månbasbyggen.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 27 augusti 2019 digit

3d-skrivare-pa-manen.jpg

– Månstoft, det vill säga det fina grus på månen som kallas för lunar regolith, är ett naturligt keramiskt material – ungefär som vulkanaska på jorden. Vi har i vår forskning använt ett material från jorden med egenskaper som liknar månstoft. Det riktiga stoftet är ju svårt att komma över, säger Ross Friel, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad, som leder en grupp forskare som arbetar med 3D-printing som kan användas på månen.

Överkurs i logistik

Att bygga en månbas kräver byggmaterial som både tål och skyddar människor och vetenskapliga instrument mot skadlig kosmisk strålning och meteoroider. Samtidigt är det alldeles för dyrt och i princip omöjligt att transportera tung betong från jorden till månen.

För att skapa byggstenar, reservdelar och andra användbara komponenter kan därför den bästa lösningen vara att använda material som redan finns på månen.

Tuffa materialtester

Genom att smälta det månstoftliknande materialet från jorden kan olika typer av strukturer, som kuber, filterstrukturer och skruvar, skrivas ut direkt på månens yta med en särskilt utvecklad 3D-skrivare.

Under de kommande åren ska forskarna fortsätta att utveckla tekniken för en autonom 3D-skrivare som kan fungera på månen. De ska förfina testmiljön så att den simulerar förhållandena på månens yta, till exempel med ultrahögvakuum, samt exponera det utskrivna materialet för exempelvis strålning och kollisioner i hög hastighet med föremål som efterliknar meteoroider.

– Jorden är inte vår slutgiltiga destination. Människans utforskning av solsystemet är oundviklig. Det finns ett behov av innovativt tänkande och kreativa lösningar för att detta ska hända, något jag hoppas att vår forskning kan bidra till, avslutar Ross Friel.

Källa: Högskolan i Halmstad

Senaste nytt

Industrin säkras

14 november 2019

När industrin blir beroende av smarta tekniska lösningar vill det till att säkerheten inte sätts på undantag. Därför lanserar säkerhetsföretaget Trend Micro två nya lösningar som riktar sig mot industrin.

Fjärrstyr med 5G

14 november 2019

Om virkeslaster kan fjärrstyras med hjälp av 5G skulle det innebära bättre arbetsmiljö och färre transporter. Nu ska SCA och Mittuniversitetet undersöka om lossning och lastning kan ske på distans.

Årets kommun

13 november 2019

Sveriges Digitaliseringskommun 2019 är Lidingö stad. I juryns motivering står bland annat att vinnaren når resultat på riktigt, höjer service och kvalitet samtidigt som de lyckas spara in på klimat och skattemedel.

Volvo Cars spårar kobolt

13 november 2019

Volvo Cars ska med blockkedjeteknik spåra mineralen kobolt, som bland annat används i batterier. Med hjälp av tekniken hoppas bolaget kunna sluta använda kobolt från konfliktområden och där det förekommer barnarbete. 

Huawei tryggar avtal

12 november 2019

Huaweis vara eller icke vara i Europa och USA i samband med 5G-utbyggnad diskuteras frekvent. Det kinesiska företaget öppnar nu för att i avtal garantera att det inte finns några säkerhetsluckor i bolagets utrustning. 

AI tar befälet

12 november 2019

Färjerederiet Stena Line har länge sett fördelarna med AI för sin kundvård och nu flyttas fokus till bryggan. Ett pilotprojekt på färjan Stena Scandinavica undersöker om AI kan assistera fartygets befäl. De första resultaten visar att bränsleförbrukning minskar med 2-3 procent per resa med Stena Fuel Pilot.