Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Månbas i 3D

Med månstoft och 3D-skrivare hoppas forskarna kunna skriva ut byggmaterial direkt på månens yta. Målet är att utveckla ett hållbart alternativ till tunga transporter från jorden för framtidens månbasbyggen.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 27 augusti 2019 digit

3d-skrivare-pa-manen.jpg

– Månstoft, det vill säga det fina grus på månen som kallas för lunar regolith, är ett naturligt keramiskt material – ungefär som vulkanaska på jorden. Vi har i vår forskning använt ett material från jorden med egenskaper som liknar månstoft. Det riktiga stoftet är ju svårt att komma över, säger Ross Friel, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad, som leder en grupp forskare som arbetar med 3D-printing som kan användas på månen.

Överkurs i logistik

Att bygga en månbas kräver byggmaterial som både tål och skyddar människor och vetenskapliga instrument mot skadlig kosmisk strålning och meteoroider. Samtidigt är det alldeles för dyrt och i princip omöjligt att transportera tung betong från jorden till månen.

För att skapa byggstenar, reservdelar och andra användbara komponenter kan därför den bästa lösningen vara att använda material som redan finns på månen.

Tuffa materialtester

Genom att smälta det månstoftliknande materialet från jorden kan olika typer av strukturer, som kuber, filterstrukturer och skruvar, skrivas ut direkt på månens yta med en särskilt utvecklad 3D-skrivare.

Under de kommande åren ska forskarna fortsätta att utveckla tekniken för en autonom 3D-skrivare som kan fungera på månen. De ska förfina testmiljön så att den simulerar förhållandena på månens yta, till exempel med ultrahögvakuum, samt exponera det utskrivna materialet för exempelvis strålning och kollisioner i hög hastighet med föremål som efterliknar meteoroider.

– Jorden är inte vår slutgiltiga destination. Människans utforskning av solsystemet är oundviklig. Det finns ett behov av innovativt tänkande och kreativa lösningar för att detta ska hända, något jag hoppas att vår forskning kan bidra till, avslutar Ross Friel.

Källa: Högskolan i Halmstad

Senaste nytt

Sveriges digitala mognad

16 september 2019

Sverige är långt ifrån bäst på digitalisering. Bäst klarar sig branschen handel samt större bolag i Stockholmsområdet. Det visar en undersökning från Tillväxtanalys. 

Stressa ned med AI

16 september 2019

I takt med att digitala kamrater blir allt vanligare växer behovet av forskning hur bottar kan hantera stressade människor. Därför startar Umeå universitet nu ett projekt om social AI.

I tid med big data

13 september 2019

Smarta algoritmer ska säkra tågtrafiken och sänka kostnaderna för underhållet. Nu samlar forskare vid Luleå tekniska högskola in tillståndsdata som ska få tågen att gå i tid.

AI på Sveriges to-do

13 september 2019

Data som resurs och en kartläggning av AI-användningen är två av en handfull nya regeringsuppdrag som presenteras i ljuset av OECD:s genomlysning av Sveriges digitaliseringspolitik.

Rekord med grafen

12 september 2019

Världens minsta accelerometer har skapats av forskare vid KTH. Det lilla navigationsinstrumentet kan göra nytta i alltifrån mobiltelefoner till kläder.

Nätångest hos unga

11 september 2019

Allt fler tonåringar, 46 procent, tycker att de använder mobilen för mycket. Samtidigt går användandet av internet upp i alla åldrar mellan ett och 18 år.