Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Bättre än antibiotika

En nyutvecklad antibakteriell gel framställd av bakteriedödande virus, bakteriofager-virus, öppnar för en rad viktiga tillämpningar inom medicin och miljöskydd. Gelen kan vara en lösning på det växande hotet från antibiotikaresistenta virus.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 14 augusti 2019 digit

fager-bakteriofager-mcmanus.jpg

– Bakteriofager finns runt omkring oss, inklusive i våra kroppar och är bakteriens naturliga rovdjur. Där det finns bakterier finns det också bakteriofager. Det vi gjort i laboratoriet som är unikt är att uppnå en unikt hög koncentration som resulterat i ett fast material, säger Zeinab Hosseini-Doust, kemiingenjör vid McMasteruniversitetet i Ontario, Kanada.

Zeinab Hosseini-Dousts laboratorium är specialiserat på att utveckla tekniska lösningar för infektionssjukdomar. Det nya materialet är resultatet av en omfattande odling och packning av så kallade bakteriofager-virus, eller fager.

Fager för alla bakterier

Bakteriofag betyder bakterieätare. De är virus som angriper och slår ut de sjukdomsalstrande bakterierna i kroppen. Detta görs genom att viruset infekterar bakterien, förökar sig i den och spränger den. De nya viruspartiklarna infekterar fler bakterier och en kedjereaktion startar.

Till skillnad från antibiotika som slår ut livsviktiga funktioner hos många viktiga bakterier angriper bakteriofagerna bara en eller några få stammar av bakterier. I bästa fall kan de slå ut en skadlig bakterie utan att störa andra mikrober. Denna anpassning är samtidigt en nackdel eftersom man måste veta exakt vilken typ av bakterie som är orsaken till infektionen för att kunna ta fram det rätta fagviruset.

Ytliga skador så som brännskador, sår- och urinvägsinfektioner är relativt lätta för bakteriofagerna att bota. Inre infektioner är dock svårare och det behövs väldigt stora doser fager för att komma i kontakt med bakterierna i blodet.

Bakteriofager är en viktig del av jordens ekologi. I naturen är bakteriofagerna, eller fager som de också kallas, drygt tio gånger fler än bakterierna. Vi äter och dricker dem hela tiden. Hittar de inga bakterier som faller dem i smaken försvinner de helt av sig själv.

Källa: Anders Nilsson, Stockholms universitet

 

Processen gjorde att fagerna samlade sig till flytande kristaller som med hjälp av ett kemiskt bindningsmedel bildar en gelatinliknande substans som kan läka sig själv när den skärs.

Mänsklig vävnad

Fager är de vanligast förekommande organismerna på jorden, de är till och med fler än bakterier. Varje milliliter av den antibakteriella gelén innehåller 300 biljoner fager. Detta i en tid när hotet från antibiotikaresisten växer snabbt över hela världen.

Den nya gelen kan bland annat användas som antibakteriell beläggning för implantat och artificiella leder, som ett sterilt tillväxtställning för mänsklig vävnad, eller i samband med omfattande miljösaneringsprojekt, till exempel vid skadliga utsläpp.

– Vi behöver nya sätt att motarbeta bakterier, och eftersom bakteriofager kan döda antibiotikaresistenta bakterier är detta ett lovande alternativ, säger Lei Tan, doktorand och medförfattare till studien.

Nobelpristeknik

Enligt forskarna kan DNA från bakteriofager enkelt modifieras till specifika celler, inklusive cancerceller. Genom den Nobelprisbelönade tekniken fagvisning är det möjligt att hitta fager som är inriktade på plast eller miljöföroreningar.

Källa: Eurekalert

Senaste nytt

Sveriges digitala mognad

16 september 2019

Sverige är långt ifrån bäst på digitalisering. Bäst klarar sig branschen handel samt större bolag i Stockholmsområdet. Det visar en undersökning från Tillväxtanalys. 

Stressa ned med AI

16 september 2019

I takt med att digitala kamrater blir allt vanligare växer behovet av forskning hur bottar kan hantera stressade människor. Därför startar Umeå universitet nu ett projekt om social AI.

I tid med big data

13 september 2019

Smarta algoritmer ska säkra tågtrafiken och sänka kostnaderna för underhållet. Nu samlar forskare vid Luleå tekniska högskola in tillståndsdata som ska få tågen att gå i tid.

AI på Sveriges to-do

13 september 2019

Data som resurs och en kartläggning av AI-användningen är två av en handfull nya regeringsuppdrag som presenteras i ljuset av OECD:s genomlysning av Sveriges digitaliseringspolitik.

Rekord med grafen

12 september 2019

Världens minsta accelerometer har skapats av forskare vid KTH. Det lilla navigationsinstrumentet kan göra nytta i alltifrån mobiltelefoner till kläder.

Nätångest hos unga

11 september 2019

Allt fler tonåringar, 46 procent, tycker att de använder mobilen för mycket. Samtidigt går användandet av internet upp i alla åldrar mellan ett och 18 år.