Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Rymden räddar världen

En utbyggnad av rymdstationen Esrange skulle innebära att Sverige kan lägga grunden för världsledande utveckling inom AI och även utveckla ett FN-centrum för big data med placering i Norrbotten. Det säger Stefan Gustafsson, strategichef på statliga rymdbolaget SSC. 

– Hela rymdbranschen bygger på data. Enorma mängder data kommer från satelliter som snurrar runt jorden. Idag finns ungefär 2 000 satelliter och vi räknar med att det i framtiden kommer finnas 10 000-12 000 satelliter däruppe. En stor del av dem är till för att transformera data, alltså kommunikation, att ta data från en plats till en annan, eller telefonsamtal, Facebook och andra kontakter mellan människor, säger Stefan Gustafsson, strategichef på statliga rymdbolaget, SSC, under ett seminarium i Almedalen.

– De andra delarna genererar data, som sensorer och kameror som tar bilder på varje kvadratmeter på jordens yta. All den här datan ramlar ner på jorden genom ett antennätverk som vi och några andra aktörer i världen äger. Den lagras idag hos olika kunder som äger satelliterna. Det är svårt att tillgängliggöra den, svårt att funktionera och använda datan på ett riktigt effektivt sätt.

Enorma mängder data skulle kunna producera en situationsbild över hela världen, varje dag.

Hur kan den användas?

– Enorma mängder data, verkligen enorma mängder data som om den används på ett effektivt sätt skulle kunna producera en recognized situation picture, en situationsbild över hela världen varje dag. Det vill vi försöka oss på att göra. En sådan bild skulle man kunna underställa FN och Sverige kunde få sitt efterlängtade FN-centrum.

– Det skulle kunna placeras i Norrbotten och förse FN och världen med en godkänd situationsbild över planeten jorden varje dag till gagn för allt från skogsbränder till ozonforskning, plast i haven, torka och migration. Enormt, enormt mycket skulle det kunna användas till. Det vill vi göra och det är högst relevant med den AI-teknik som i snabb takt utvecklas idag.

Vilka hinder finns det?

ssc_raket.jpg

I juni sköts raketen MASER 14 upp från Esrange Space Center utanför Kiruna. Nu satsar SSC på att även kunna skjuta upp små satelliter. Källa: SSC

– I första hand de mentala hindren. Det här är en teknologi som ännu inte existerar och det måste man kunna ge sig i kast med. Sverige har genom århundraden visat att vi är duktiga på sådana utmaningar. Nu är det dags för modiga beslut, att låta nästa hundratalet år präglas av digitala satsningar som tar fasta på den fantastiska teknikutveckling som vi alla lever med och behöver för att planeten ska kunna överleva.

Vilka tekniska lösningar behövs?

– Vi behöver avancerad AI och vi behöver en samverkan mellan högteknologisk industri och akademi i Sverige. Koppla ihop det med högteknologiska centran ute i världen så kommer saker att hända. Ett väldigt viktigt första steg är att skapa förmåga till uppskjutning av små satelliter på rymdbasen Esrange. Det skulle i ett slag knyta samman all den här högteknologiska industrin som finns därute. Vi har också de starka aktörerna på it- och telekommarknaden i Sverige som naturligtvis måste vara med i det här och i viss mån redan är det.

– I regionen satsar vi hårt på det vi kallar Global Watch Center och vi har jättefin hjälp av Sparbanken Norrbotten som Längmanska företagarfonden, Kiruna respektive Luleå kommun och Region Norrbotten i att ta de första stegen.

När ser vi ett Global Watch Center?

– Det börjar med att få finansiering till satellituppskjutning, bland annat av svenska staten, och det hoppas vi är klart till 2021. Då kan vi sätta spaden i marken eller händerna på knapparna för att köra igång ett Global Watch Center, som är en jättelik global företeelse och kommer ta många år att bygga upp med högteknologi som ännu inte riktigt existerar men som kan ta Sverige in i nästa århundrade på ett fantastiskt fint sätt, avslutar Stefan Gustafsson.

25 juli 2019 Reporter elisabeth nore digit Foto fredrik kron, adobestock

Rekommenderad läsning