Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Revolution i cellforskning

Ett vanligt problem när celler undersöks är att den optiska pincetten skadar cellen. Nu kan svensk forskning lösa det här genom en ny typ av kraft, som minskar pincettens ljusanvändning.

Text Fredrik Adolfsson Foto Adobestock 24 juni 2019 digit

cellforskning.jpg

– Vi kallar den intra-cavity feedback force. Grundidén är att mängden laserljus som används för att hålla fast en partikel eller cell ändras automatiskt beroende på var partikeln befinner sig. När partikeln är i fokus stängs lasern av. När partikeln försöker fly sätts lasern på igen, säger Giovanni Volpe, docent vid institutionen för fysik, Göteborgs universitet.

En optisk pincett är en fokuserad laserstråle som har förmågan att hålla fast partiklar. Man har tidigare kunnat identifiera två olika sorters krafter som genereras av verktyget. Den ena är gradient force där partikeln rör sig mot laserns intensitet och den andra är scattering force där partikeln pressas mot lasern.

100 gånger mindre ljus

Giovanni Volpe på Göteborgs universitet har nu hittat en tredje kraft och ett nytt sätt att skapa optiska pincetter, vilket kan göra det smidigare att studera enskilda biologiska celler.

– Vår nya metod innebär att i vissa fall upp till 100 gånger mindre ljus behövs, jämfört med när man använder en traditionell optisk pincett, säger Giovanni Volpe.

Mindre ljus innebär mindre skada på cellen man inspekterar, och därmed kan en ljussnål pincett vara användbar när man studerar celler som är suspenderade i en lösning, exempelvis blodceller eller jästceller. Dessa forskar man ofta på under ett längre tidsspann.

– Ett stort problem när man använder optiska pincetter är att laserljuset höjer cellens temperatur, vilket är skadligt. En ökning på 10 grader är kanske förödande, medan en ökning på 0,1 grader är helt oskadlig. Alltså ger det stor skillnad om möjligheten finns att använda mindre ljus och därmed begränsa temperaturhöjningen. Experiment kan göras mer realistiska i förhållande till cellens naturliga livscykel, säger Giovanni Volpe.

Senaste nytt

Myten om mobilen

18 september 2019

Det snurrar teorier på nätet om att de stora it-jättarna avlyssnar oss via sina appar. Nu har säkerhetsföretaget Wandera gjort ett test för att avliva myten.   

Dataskydd vid forskning

17 september 2019

För att göra det lättare att tackla forskningsfusk lägger regeringen fram en preposition om att göra det möjligt att behandla personuppgifter vid hantering av oredlighet i forskning.

KTH utbildar cybersoldater

17 september 2019

Varje dag sker hundratals cyberattacker mot svenska myndigheter. Attackerna är ett hot mot rikets säkerhet och det öppna, demokratiska samhället. Nu utbildar KTH framtidens cybersoldater i samarbete med Försvarsmakten.

Sveriges digitala mognad

16 september 2019

Sverige är långt ifrån bäst på digitalisering. Bäst klarar sig branschen handel samt större bolag i Stockholmsområdet. Det visar en undersökning från Tillväxtanalys. 

Stressa ned med AI

16 september 2019

I takt med att digitala kamrater blir allt vanligare växer behovet av forskning hur bottar kan hantera stressade människor. Därför startar Umeå universitet nu ett projekt om social AI.

I tid med big data

13 september 2019

Smarta algoritmer ska säkra tågtrafiken och sänka kostnaderna för underhållet. Nu samlar forskare vid Luleå tekniska högskola in tillståndsdata som ska få tågen att gå i tid.