Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Revolution i cellforskning

Ett vanligt problem när celler undersöks är att den optiska pincetten skadar cellen. Nu kan svensk forskning lösa det här genom en ny typ av kraft, som minskar pincettens ljusanvändning.

Text Fredrik Adolfsson Foto Adobestock 24 juni 2019 digit

cellforskning.jpg

– Vi kallar den intra-cavity feedback force. Grundidén är att mängden laserljus som används för att hålla fast en partikel eller cell ändras automatiskt beroende på var partikeln befinner sig. När partikeln är i fokus stängs lasern av. När partikeln försöker fly sätts lasern på igen, säger Giovanni Volpe, docent vid institutionen för fysik, Göteborgs universitet.

En optisk pincett är en fokuserad laserstråle som har förmågan att hålla fast partiklar. Man har tidigare kunnat identifiera två olika sorters krafter som genereras av verktyget. Den ena är gradient force där partikeln rör sig mot laserns intensitet och den andra är scattering force där partikeln pressas mot lasern.

100 gånger mindre ljus

Giovanni Volpe på Göteborgs universitet har nu hittat en tredje kraft och ett nytt sätt att skapa optiska pincetter, vilket kan göra det smidigare att studera enskilda biologiska celler.

– Vår nya metod innebär att i vissa fall upp till 100 gånger mindre ljus behövs, jämfört med när man använder en traditionell optisk pincett, säger Giovanni Volpe.

Mindre ljus innebär mindre skada på cellen man inspekterar, och därmed kan en ljussnål pincett vara användbar när man studerar celler som är suspenderade i en lösning, exempelvis blodceller eller jästceller. Dessa forskar man ofta på under ett längre tidsspann.

– Ett stort problem när man använder optiska pincetter är att laserljuset höjer cellens temperatur, vilket är skadligt. En ökning på 10 grader är kanske förödande, medan en ökning på 0,1 grader är helt oskadlig. Alltså ger det stor skillnad om möjligheten finns att använda mindre ljus och därmed begränsa temperaturhöjningen. Experiment kan göras mer realistiska i förhållande till cellens naturliga livscykel, säger Giovanni Volpe.

Senaste nytt

Agent smittar 25 miljoner

18 juli 2019

Under täckmanteln att vara en Google-relaterad applikation misstänks den skadliga koden Agent Smith ha infekterat mobila enheter i bland annat Indien och USA. Attacken påminner om tidigare varianter som Gooligan och CopyCat och sker utan inblandning från användarna.

Drönare mot elfel

16 juli 2019

Ölands elledningar har undersökts av drönare och nu meddelar Eon att projektet har varit så framgångsrikt att bolaget planerar för att arbeta på ett liknande sätt i norra Sverige. 

Rekordköpet är klart

12 juli 2019

IBM har nu slutfört förvärvet av Red Hat för cirka 34 miljarder dollar, vilket är den dyraste mjukvaruaffären i historien. Transaktionen stängdes den 9 juli 2019.

Första 5G under jord

12 juli 2019

Telia, Boliden och Ericsson har byggt världens första 5G-nät under jord i Bolidens gruva i Kankberg. Nätet ska användas för att förfina lösningar för automatiserad och hållbar gruvdrift. 

E-kronans osäkra framtid

10 juli 2019

Nordeas chefsekonom Annika Winsth tycker att Riksbanken saknar beredskap i hur e-kronan skulle klara av ett krisläge. Vice riksbankschef Henry Ohlsson är inte lika bekymrad.

Nya i rådet

8 juli 2019

Nu har fem nya ledamöter utsetts till regeringens Digitaliseringsråd. Rådets roll är att vara konsulterande i regeringens arbete med digitaliseringspolitiken.