Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Revolution i cellforskning

Ett vanligt problem när celler undersöks är att den optiska pincetten skadar cellen. Nu kan svensk forskning lösa det här genom en ny typ av kraft, som minskar pincettens ljusanvändning.

Text Fredrik Adolfsson Foto Adobestock 24 juni 2019 digit

cellforskning.jpg

– Vi kallar den intra-cavity feedback force. Grundidén är att mängden laserljus som används för att hålla fast en partikel eller cell ändras automatiskt beroende på var partikeln befinner sig. När partikeln är i fokus stängs lasern av. När partikeln försöker fly sätts lasern på igen, säger Giovanni Volpe, docent vid institutionen för fysik, Göteborgs universitet.

En optisk pincett är en fokuserad laserstråle som har förmågan att hålla fast partiklar. Man har tidigare kunnat identifiera två olika sorters krafter som genereras av verktyget. Den ena är gradient force där partikeln rör sig mot laserns intensitet och den andra är scattering force där partikeln pressas mot lasern.

100 gånger mindre ljus

Giovanni Volpe på Göteborgs universitet har nu hittat en tredje kraft och ett nytt sätt att skapa optiska pincetter, vilket kan göra det smidigare att studera enskilda biologiska celler.

– Vår nya metod innebär att i vissa fall upp till 100 gånger mindre ljus behövs, jämfört med när man använder en traditionell optisk pincett, säger Giovanni Volpe.

Mindre ljus innebär mindre skada på cellen man inspekterar, och därmed kan en ljussnål pincett vara användbar när man studerar celler som är suspenderade i en lösning, exempelvis blodceller eller jästceller. Dessa forskar man ofta på under ett längre tidsspann.

– Ett stort problem när man använder optiska pincetter är att laserljuset höjer cellens temperatur, vilket är skadligt. En ökning på 10 grader är kanske förödande, medan en ökning på 0,1 grader är helt oskadlig. Alltså ger det stor skillnad om möjligheten finns att använda mindre ljus och därmed begränsa temperaturhöjningen. Experiment kan göras mer realistiska i förhållande till cellens naturliga livscykel, säger Giovanni Volpe.

Senaste nytt

FOI styr trafiken

17 februari 2020

Över tre miljoner uppkopplade fordon har fått återkallas på grund av att obehöriga har lyckats styra dem på distans eller gjort fordonen icke körbara. En allt mer digitaliserad trafik ökar risken och oron för fler tekniska sårbarheter. Därför har nu FOI kartlagt vilka säkerhetskrav och bestämmelser som finns för smart vägtrafik.

Ny svensk textil

17 februari 2020

Ett helt nytt textilmaterial har utvecklats vid Högskolan i Borås. Materialet är lätt, starkt, vädertåligt, billigt att tillverka och dessutom helt återvinningsbart.

Corona slår mot it

14 februari 2020

Coronaviruset drabbar den svenska it-branschen på många olika sätt, bland annat genom stora leveransproblem. Speciellt utsatt är mobilindustrin. 

AI hos SOS Alarm

13 februari 2020

Sverige blir först i världen med en nationsövergripande AI som ska hjälpa operatörerna på SOS Alarm att fatta rätt beslut när personer ringer in. Förhoppningen är också att det ska leda till att fler nödställda kan få hjälp.  

Säkrare än Sverige

13 februari 2020

Åtta av tio svenska bolag uppger att de blivit utsatta för cyberattacker det senaste året, vilket är 60 procent mer än danska bolag. Det visar en ny rapport från PwC

Ditt digitala arv

12 februari 2020

När någon dör delar nära och kära upp de materiella tillgångarna, ofta med hjälp av ett testamente. Men hur de digitala tillgångarna bör och kan hanteras är inte lika självklart.