Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Revolution i cellforskning

Ett vanligt problem när celler undersöks är att den optiska pincetten skadar cellen. Nu kan svensk forskning lösa det här genom en ny typ av kraft, som minskar pincettens ljusanvändning.

Text Fredrik Adolfsson Foto Adobestock 24 juni 2019 digit

cellforskning.jpg

– Vi kallar den intra-cavity feedback force. Grundidén är att mängden laserljus som används för att hålla fast en partikel eller cell ändras automatiskt beroende på var partikeln befinner sig. När partikeln är i fokus stängs lasern av. När partikeln försöker fly sätts lasern på igen, säger Giovanni Volpe, docent vid institutionen för fysik, Göteborgs universitet.

En optisk pincett är en fokuserad laserstråle som har förmågan att hålla fast partiklar. Man har tidigare kunnat identifiera två olika sorters krafter som genereras av verktyget. Den ena är gradient force där partikeln rör sig mot laserns intensitet och den andra är scattering force där partikeln pressas mot lasern.

100 gånger mindre ljus

Giovanni Volpe på Göteborgs universitet har nu hittat en tredje kraft och ett nytt sätt att skapa optiska pincetter, vilket kan göra det smidigare att studera enskilda biologiska celler.

– Vår nya metod innebär att i vissa fall upp till 100 gånger mindre ljus behövs, jämfört med när man använder en traditionell optisk pincett, säger Giovanni Volpe.

Mindre ljus innebär mindre skada på cellen man inspekterar, och därmed kan en ljussnål pincett vara användbar när man studerar celler som är suspenderade i en lösning, exempelvis blodceller eller jästceller. Dessa forskar man ofta på under ett längre tidsspann.

– Ett stort problem när man använder optiska pincetter är att laserljuset höjer cellens temperatur, vilket är skadligt. En ökning på 10 grader är kanske förödande, medan en ökning på 0,1 grader är helt oskadlig. Alltså ger det stor skillnad om möjligheten finns att använda mindre ljus och därmed begränsa temperaturhöjningen. Experiment kan göras mer realistiska i förhållande till cellens naturliga livscykel, säger Giovanni Volpe.

Senaste nytt

Branschkod för AI

20 november 2019

IT- och Telekomföretagen har tillsammans med åtta företag lämnat över en branschkod för ansvarsfull AI till näringsminister Ibrahim Baylan. Koden har tre principer, ett mänskligt och hållbart samhälle, förståelse och inkludering samt förtroende. 

Hyllad internetdoldis

20 november 2019

Internetstiftelsens säkerhetschef Anne-Marie Eklund Löwinder är Årets trygghetsambassadör. Som en av Sveriges ledande it-experter ingår hon i regeringens Digitaliseringsråd och är en av sju nyckelbärare till internet.

Smart i hamn

19 november 2019

Nordens största hamn sjuder av aktivitet. Med det egenutvecklade Permesso får Göteborgs hamns energihamn bättre koll på pågående underhållsarbeten och kan snabbt utfärda nödvändiga arbetstillstånd.

AI hjälper unga

19 november 2019

En intuitiv chattbot ska erbjuda unga samtalsstöd dygnet runt. Med Chatpal hoppas forskare på Luleå tekniska högskola hitta ett flexibelt alternativ för unga som befinner sig i riskzonen för psykisk ohälsa. Upplevelsen ska bli ett tryggt samtal som hemma vid köksbordet.

Bestulen via mobilen

18 november 2019

Secure World sparar betalningsuppgifter till nästan varannan smartphone i världen. Nu har Check Point hackat programmet och fann ett antal sårbarheter hos olika leverantörer. 

Kritik mot klassrobot

18 november 2019

När nyhetens behag bleknar har elever med erfarenhet av humanoida robotar i klassrummet en hel del invändningar. Många är tveksamma till om robotar ska undervisa yngre elever och framhåller risken att roboten kan störa i klassrummet. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.