Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Ny lag den 1 april

Den nya säkerhetsskyddslagen innebär att berörda aktörer ska analysera och göra åtgärder i sitt säkerhetsskydd. Hemliga uppgifter ska klassificeras och vissa incidenter ska anmälas till Säpo.

Text Fredrik Adolfsson Foto Mostphotos 28 mars 2019 säkerhet

två jasenplan i luften.jpg

Den nya säkerhetsskyddslagen träder i kraft 1 april 2019. Än så länge har det varit svårt för berörda aktörer att få tag på information om den nya lagen, men nu har Säpo kommit ut med mer detaljerade bestämmelser.

Lagen gäller aktörer vars uppgifter är så känsliga att ett angrepp mot dem skulle kunna få allvarliga konsekvenser för Sveriges säkerhet. Exempelvis kan det röra verksamheter inom totalförsvaret, energi- och vattenförsörjningen, rättsväsendet, telekommunikationer och transportsektorn. En del av verksamheterna kan också behöva ett speciellt skydd mot terrorism.

Analys och åtgärder

Att arbeta med säkerhetsskydd startar med en säkerhetsskyddsanalys. Där ska verksamheterna utreda vad som ska skyddas, mot vad och på vilket sätt. Analysen ska sedan visa vilka åtgärder som bör tas fram, och dessa är uppdelade i tre olika kategorier: informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet.

Informationssäkerhet är skyddet mot att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter röjs, ändras eller raderas av obehöriga. Detta ska också förebygga annan skadlig inverkan på uppgifter och informationssystem.

Den fysiska säkerheten ska göra så att obehöriga inte får tillträde till platser där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs. Hur den ser ut i praktiken beror på vilka sorters hot som finns och vad som skyddas.

Personalsäkerheten ska göra så att fel personer inte hamnar på fel plats. Människor som inte är pålitliga ur säkerhetssynpunkt ska inte arbeta i säkerhetskänslig verksamhet. Personalsäkerhet består av säkerhetsprövning och utbildning i säkerhetsskydd.

Klassa uppgifter enligt fyra nivåer

I skyddsarbetet ingår också att skydda säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och dela in dessa i fyra klasser, vilket ska ske efter nivån på skada det kan ge för Sverige ifall de röjs. Dessa är  från säkerhetsskyddsklass 1 till 4  kvalificerat hemlig, hemlig, konfidentiell och begränsat hemlig.

Vid vissa typer av handlingar eller incidenter så måste de berörda verksamheterna överlägga med eller göra en anmälan till Säpo. Dessa skyldigheter gäller vid:

  • samråd inför driftsättning av informationssystem som ska behandla vissa typer av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter
  • samråd inför att en statlig myndighet gör vissa typer av säkerhetsskyddade upphandlingar
  • anmälan inför överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet till en privat aktör
  • anmälan om att säkerhetsskyddsavtal har ingåtts, ändrats eller slutat gälla
  • incidentanmälan om en säkerhetsskyddsklassificerad uppgift kan ha röjts
  • incidentanmälan vid vissa it-incidenter i informationssystem som har betydelse för säkerhetskänslig verksamhet
  • incidentanmälan vid kännedom eller misstanke om någon annan allvarlig säkerhetshotande verksamhet

Stöd kommer

Säpo har tillsynsansvar över säkerhetsskyddet hos de flesta av myndigheterna och företagen. Men för vissa verksamheter är det istället Försvarsmakten och några sektorsmyndigheter som utövar tillsynen.

Säkerhetspolisen riktar själv in sin tillsynsverksamhet och kommer att prioritera de verksamheter där konsekvenserna av ett angrepp skulle vara som farligast för Sverige. Efter gjord tillsyn kommer Säpo att föreslå åtgärder som kan förbättra skyddet hos verksamheten, samt löpande ge råd och stöd.

Under våren 2019 kommer det att tas fram ett antal vägledningar om säkerhetsskydd. Dessa kommer att publiceras på Säkerhetspolisens webbplats och ska kunna fungera som en hjälp för verksamheterna i införandet av säkerhetsskyddsregelverket.

För vidare information om hur man kan förbereda sig så hänvisar Säpo till säkerhetsskyddslagen, säkerhetsskyddsförordningen, Säkerhetspolisens föreskrifter om säkerhetsskydd och regeringens proposition.

Källa: Säkerhetspolisen

Senaste nytt

Guldlänken för öppen data

14 juni 2019

Projektet ÖdiS uppmärksammas med Guldlänken 2019 för sitt arbete med ökad användning av öppen data för för innovation och verksamhetsutveckling i den offentliga sektorn. ÖdiS är ett gemensamt projekt mellan alla 26 Stockholmskommuner.

Sensor för bättre luft

14 juni 2019

På Chalmers har man utvecklat små sensorer som kan monteras på lyktstolpar och därifrån mäta luftkvaliteten. Tidigare har man oftast mätt luftens kaliber av större och dyrare mätstationer.

Drönare som hot

13 juni 2019

Att drönare numera finns i var och var annans ägo skapar säkerhetsrisker som vi måste börja fundera över, detta menar forskningsföretaget IOActive. 

AI för rena hav

13 juni 2019

Fujitsus AI-baserade tjänst VFO ska optimera bränsleförbrukningen till havs. Lösningen ska leda till minskade kostnader och mindre miljöpåverkan. 

Brister i blockkedjan

12 juni 2019

Marknaden för blockkedjor ökar kraftigt men det finns lite smolk i kedjebägaren. Hela 90 procent av dagens blockkedjeplattformar kommer att behöva bytas ut de kommande åren. Det visar en rapport från Gartner.

Nu granskas Spotify

12 juni 2019

Datainspektionen ska se över hur Spotify behandlar rätten till registerutdrag. Granskningen ska ske då myndigheten blivit varse om att brister kan finnas i detta arbete.