Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Ny lag den 1 april

Den nya säkerhetsskyddslagen innebär att berörda aktörer ska analysera och göra åtgärder i sitt säkerhetsskydd. Hemliga uppgifter ska klassificeras och vissa incidenter ska anmälas till Säpo.

Text Fredrik Adolfsson Foto Mostphotos 28 mars 2019 säkerhet

två jasenplan i luften.jpg

Den nya säkerhetsskyddslagen träder i kraft 1 april 2019. Än så länge har det varit svårt för berörda aktörer att få tag på information om den nya lagen, men nu har Säpo kommit ut med mer detaljerade bestämmelser.

Lagen gäller aktörer vars uppgifter är så känsliga att ett angrepp mot dem skulle kunna få allvarliga konsekvenser för Sveriges säkerhet. Exempelvis kan det röra verksamheter inom totalförsvaret, energi- och vattenförsörjningen, rättsväsendet, telekommunikationer och transportsektorn. En del av verksamheterna kan också behöva ett speciellt skydd mot terrorism.

Analys och åtgärder

Att arbeta med säkerhetsskydd startar med en säkerhetsskyddsanalys. Där ska verksamheterna utreda vad som ska skyddas, mot vad och på vilket sätt. Analysen ska sedan visa vilka åtgärder som bör tas fram, och dessa är uppdelade i tre olika kategorier: informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet.

Informationssäkerhet är skyddet mot att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter röjs, ändras eller raderas av obehöriga. Detta ska också förebygga annan skadlig inverkan på uppgifter och informationssystem.

Den fysiska säkerheten ska göra så att obehöriga inte får tillträde till platser där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs. Hur den ser ut i praktiken beror på vilka sorters hot som finns och vad som skyddas.

Personalsäkerheten ska göra så att fel personer inte hamnar på fel plats. Människor som inte är pålitliga ur säkerhetssynpunkt ska inte arbeta i säkerhetskänslig verksamhet. Personalsäkerhet består av säkerhetsprövning och utbildning i säkerhetsskydd.

Klassa uppgifter enligt fyra nivåer

I skyddsarbetet ingår också att skydda säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och dela in dessa i fyra klasser, vilket ska ske efter nivån på skada det kan ge för Sverige ifall de röjs. Dessa är  från säkerhetsskyddsklass 1 till 4  kvalificerat hemlig, hemlig, konfidentiell och begränsat hemlig.

Vid vissa typer av handlingar eller incidenter så måste de berörda verksamheterna överlägga med eller göra en anmälan till Säpo. Dessa skyldigheter gäller vid:

  • samråd inför driftsättning av informationssystem som ska behandla vissa typer av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter
  • samråd inför att en statlig myndighet gör vissa typer av säkerhetsskyddade upphandlingar
  • anmälan inför överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet till en privat aktör
  • anmälan om att säkerhetsskyddsavtal har ingåtts, ändrats eller slutat gälla
  • incidentanmälan om en säkerhetsskyddsklassificerad uppgift kan ha röjts
  • incidentanmälan vid vissa it-incidenter i informationssystem som har betydelse för säkerhetskänslig verksamhet
  • incidentanmälan vid kännedom eller misstanke om någon annan allvarlig säkerhetshotande verksamhet

Stöd kommer

Säpo har tillsynsansvar över säkerhetsskyddet hos de flesta av myndigheterna och företagen. Men för vissa verksamheter är det istället Försvarsmakten och några sektorsmyndigheter som utövar tillsynen.

Säkerhetspolisen riktar själv in sin tillsynsverksamhet och kommer att prioritera de verksamheter där konsekvenserna av ett angrepp skulle vara som farligast för Sverige. Efter gjord tillsyn kommer Säpo att föreslå åtgärder som kan förbättra skyddet hos verksamheten, samt löpande ge råd och stöd.

Under våren 2019 kommer det att tas fram ett antal vägledningar om säkerhetsskydd. Dessa kommer att publiceras på Säkerhetspolisens webbplats och ska kunna fungera som en hjälp för verksamheterna i införandet av säkerhetsskyddsregelverket.

För vidare information om hur man kan förbereda sig så hänvisar Säpo till säkerhetsskyddslagen, säkerhetsskyddsförordningen, Säkerhetspolisens föreskrifter om säkerhetsskydd och regeringens proposition.

Källa: Säkerhetspolisen

Senaste nytt

Nya neurala nätverk

24 april 2019

Ett arbete på Göteborgs universitet om mikrosimmare ledde till en ny användningsmetod för AI. Redan innan forskningen publicerats så har internationella forskargrupper visat intresse.

Plugga industri 4.0

24 april 2019

KK-stiftelsen har beviljat upp till 42 miljoner kronor till Mälardalens högskola och Jönköping University för att erbjuda näringslivet kurser inom innovation och produktrealisering. Ett av de fyra fokusområdena är industri 4.0.

En AI vi förstår

23 april 2019

Inom AI finns en datadriven metod, exempelvis deep learning, samt en kunskapsdriven metod som baseras mer på logik. Dessa två kan än så länge inte samarbeta som hos människor, men det ska ett forskningsprojekt på Örebro Universitet försöka ändra på. 

Satellit skyddar skogen

23 april 2019

Sveaskog vill se ett slut på granbarkborrens förstöring av den svenska skogen. Därför har bolaget börjat använda sig av en intelligent satellitlösning som i realtid visualiserar insekternas framfart.

Största säkerhetshålen

18 april 2019

Hela 77 procent saknar en beredskapsplan mot cyberattacker, och av de som har en plan så är det bara 54 procent som regelbundet testar den. Det visar en ny rapport från IBM Security.

Krav på ny e-leg

18 april 2019

SKL vill göra det möjligt för alla personer att ha tillgång till en digital legitimation. Idag är det många som inte tillåts ett bank-id och därmed står de utanför en stor del av samhället, vilket också innebär mer jobb för kommuner och offentlig förvaltning.