Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Bota din rädsla och trötthet

Vår rädsla och oförmåga att sätta tydliga mål begränsar oss. Det menar höghöjdsklättraren Fredrik Sträng, som trots höjdrädsla och dödsångest har bestigit nio toppar över 8 000 meter, inklusive Mount Everest. Men det finns botemedel för alla oss som föredrar soffan och en påse chips.

Text Elisabeth Nore Foto Fredrik Kron 31 januari 2019 ledarskap

– Det är sällan jag blir väldigt rädd. Ofta har jag vänt om innan det händer, därför att om jag blir rädd har jag förmodligen gjort något som är fel. Och det försöker jag undvika för om man hamnar i ett felaktigt läge på ett stort berg kan konsekvenserna vara att man dör, och det vill inte jag, säger Fredrik Sträng, höghöjdsklättrare som är en av talarna under Ateas skolutvecklingsresa i London.

Är du vaccinerad mot rädsla?

– Det är ett bra ord, och kanske är jag det lite. Man utsätter ju sig dagligen för prövningar. Det tror jag är en viktig komponent för att vaccinera sig. Jag klättrar nästan dagligen och jag springer dagligen. Men det är inte så att jag kastar mig på måfå ut och tar risker, utan de är ofta väl kalkylerade.

Är vi andra för fega?

– Jag tror definitivt att vi är för bekväma. Vi kan luta oss tillbaka till ett liv där allting är förspänt. Vi kan beställa hem mat, vi kan betala alla räkningar med autogiro, ström och vatten funkar allt som oftast som det ska. Men jag tror det är bra att titt som tätt åka till platser där ingenting alls fungerar. För att ömsa skinn och bli lit mer hårdhudad. Det jag menar är att riskmotståndet måste öka, och det gör det om man sätter sig själv i obekväma situationer.

Vad kan skolan och lärare ta med sig av dina erfarenheter?

– Framförallt tror jag att de ska ta med sig att de inte är ensamma och att det finns fler som står inför samma utmaningar som de gör. Jag kommer med ett bergsklättrarperspektiv, men vi har extremt mycket gemensamt. Att de förstår att jag också brottas med samma frågor tror jag är ett bra uppvaknande. Jag vill också få ut att saker och ting tar tid och att vi måste tänka långsiktigt. Kvalitet tar tid att förverkliga och det kan vara svårt när man har leverans efter leverans och ska uppnå vissa resultat. Men jag vill skicka med en förtröstan om att kvalitet tar tid.

Hur lång tid tar det att förbereda sig för en klättring?

– Om man aldrig har hållit på med det innan brukar man säga tio år av träning, tio månader med förberedelser för ett berg, sedan är man kanske en månad på berget, och därefter tio minuter på toppen. Så det krävs en del tålamod.

Att ha tålamod i den tid vi lever känns inte helt lätt?

– Nej, men det handlar om hur man prioriterar om vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt. Gör man den rangordningen är det mycket som är artificiellt skräp, rent ut sagt, som man kanske inte ska lägga sin energi på. Man får tänka på vad jag lägger min energi på och sedan får man sovra i den informationen. Alla har vi 24 timmar om dygnet, och på så sätt är livet extremt rättvist. Men vad vi gör av tiden är väldigt annorlunda. Mitt tips är att logga precis allt man gör under en vecka så får man ser hur mycket spill som går åt. Vi kan göra allt mycket effektivare om vi är fokuserade, istället för att multi-taska och göra allting samtidigt. In, fokusera, exekvera, nästa. Det kan låta mekaniskt, tråkigt och känslofattigt, men det är väldigt effektivt.

Du kanske borde göra en app för det?

– Hehe, ja. Provveckan, kanske. Precis som det finns tv-program som visar upp hur mycket chips och läsk vissa personer vräker i sig på ett år, kunde man titta hur mycket tid man lägger på onödiga saker som inte ger någonting.

Rekommenderad läsning

skola-ungar-dator.jpg

Så utbildas källkritiker

24 jan 2018 it i skolan

Ungdomars förmåga att kritiskt granska text blir allt viktigare i en tid av aldrig sinande information. För lärarna innebär den nya verkligheten utmaningar men framför allt möjligheter visar två studier från Göteborgs universitet.

bett ovanifrån 960640.jpg

Därför kan alla lära av skolan

17 feb 2017 it i skolan

Digitala verktyg i skolan kan skapa en helt annan undervisning eller så blir allt som förr med en platta istället för ett block. Konferensen Bett i London samlar årligen de främsta inom IKT och här finns mycket att lära. 

LesFoltos_960x640.jpg (1)

Les Foltos lär lärare att lära lärare

27 jan 2017 it i skolan

Voister sände direkt från Les Foltos workshop med lärare och skolledare på Ateas skolresa i samband med BETT. Les Foltos är Director of Educational Innovation at Peer-Ed, ett koncept där lärare lär av andra lärare. 

lars-lingman-skolverket-960640.jpg
video

Skolverkets tips inför nationella strategin

27 jan 2017 it i skolan

Den nya nationella strategin för digitalisering kommer att omfatta alla som jobbar i skolan. Lars Lingman, undervisningsråd skolans digitalisering på Skolverket, tipsar hur du kan förbereda dig och vad du ska tänka på.

JasonDiakite_960x640.jpg
video

Jasons kamp mot konfliktmineraler

30 jan 2017 it i skolan

Konfliktmineraler skördar många offer, inte minst kvinnor och barn, i Demokratiska Republiken Kongo. Jason Diakité, mer känd som Timbuktu, vill att alla försöker ha ett mer etiskt och hållbart tankesätt kring sin egen roll. 

bamford bett 960640.jpg
video

PISA visar inte viktigaste kunskapen

31 jan 2017 it i skolan

Anne Bamford, chef på International Research Agency, tycker till om Sveriges resultat i PISA-mätningar och alternativa undersökningar som mäter framtidens kompetens. Och är det eleverna eller lärarna som utvecklas mest av digitala verktyg i skolan.

robotbett_960x640.jpg
video

Robotar ska lära barn att programmera

1 feb 2017 it i skolan

Genom att bygga robotar ska barn lära sig om datorer, elektronik, ingenjörskap och programmering. Bakom konceptet ligger Peli de Halleux, utvecklare på Microsoft Research, och hans team.

surfplatta skola.jpg

Fler plattor och färre katedrar

14 feb 2017 it i skolan

Glöm hästskoformade bänkrader och en bastant kateder vid svarta tavlan. It i skolan revolutionerar inte bara det fysiska klassrummet utan också sättet att kommunicera.