Mot vård som tjänst

Med nya tekniska hjälpmedel ökar behovet av att lyssna på klienter och patienter. Om vi vill gå mot en vård som gynnar alla bör den utformas mer som än en tjänst än som en produkt. Det menar kvalitetsteknikforskaren Jonas Boström.

– Tjänstedesign är för mig hur vi utformar de tjänster som vi levererar och hur vi utformar olika sorters tjänster, som kan handla om hur man gör ett besök på sin hälsocentral, säger Jonas Boström, projektledare inom forskning och utveckling i Region Västernorrland samt doktorand i kvalitetsteknik vid Mittuniversitetet.

Ska vården bli mer än tjänst än en produkt?

– Ja, jag tänker att vi behöver förflytta vårt mindset lite. Vi har tidigare sett på sjukvård som en sorts produkt, men vi behöver snarare se på det som en tjänst, tänker jag.

Varför är det viktigt?

– Jag tror att det är viktigt för att vi också ska komma bort ifrån traditionella silos där var och en gör sitt. Idag sitter många i sina produktionsenheter där man styr väldigt mycket mot siffror och utförda ingrepp och liknande, istället för att se hur vi exempelvis får ut folk i arbete igen.

Hur kan tekniken hjälpa oss här?

– Vi vet att det är förändringsprocesser som ligger bakom hur vi bättre ska kunna använda oss av teknik i framtiden för att göra bättre tjänster för medborgare i Sverige och i världen. Vi vet att det är svårt för vi är ganska vana att arbeta enligt traditionella mönster och arbetssätt, när vi rondar eller har möten med patienter, eller kallar patienter till sjukvården. Där tror jag tekniken kan hjälpa oss jättemycket, och det finns redan mycket teknik idag. Vi ser en techpush där vi förändrar våra arbetssätt för att tekniken tillåter det. Men vi har också en utmaning i att vi kan använda tekniken på nya sätt och kanske sätt som vi inte vet idag.

Vilka är de stora utmaningarna i det arbetet?

– Vi har en stark tradition av naturvetenskap i hälso- och sjukvården där vi gärna vill testa våra hypoteser, där vi sedan förkastar det som är fel och arbetar med det som är rätt, vilket förstås är naturligt när man arbetar med sjukdomar och saker som rör liv och död. Men när vi jobbar med tjänstedesign och nya tekniska lösningar, handlar det väldigt mycket om att pröva sig fram. Det står lite i kontrast till den traditionella delen, eftersom man istället ska våga vara innovativ och testa i liten skala, för att sedan utveckla över tid. Det kan vara en stor utmaning.

Är preventiv sjukvård en del i den här tjänstedesignen?

– Ja, idag är sjukvården väldigt reaktiv och vi väntar på människor. Då är det bättre att söka skapa förutsättningar för människor att bevara sin hälsa. Ur ett tjänstedesignperspektiv handlar det väldigt mycket om att se användaren som en resurs för utvecklingen av sjukvården. Då kan vi som människor göra mycket saker själva. All­a kanske inte vill det, men om vi får de som kan och vill att mer kunna ta hand om sig själva med hjälp av teknik eller andra lösningar, får vi också mer utrymme att använda de resurser som är knappa idag till att ta hand om de som verkligen behöver fysiska besök.

Vad hoppas ni uppnå de närmsta åren?

– Att vi har börjat lyssna mycket mer. Vi arbetar mycket med personcentrerad vård också som förhållningssätt, och då tror jag att vi ska bli riktigt bra på att lyssna på dem som vi finns till för, och försöka ta till oss deras berättelser och erfarenheter för att utveckla så bra tjänster som möjligt.

30 oktober 2018Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Tim Lefflerit i vårdenFoto Fredrik Kron, Adobestock

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng