Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Tufft jobb för AI

Termisk sprutning av värmepannor inom värme- och kraftverksindustrin är ett tungt och obekvämt arbete som kräver erfarna operatörer. Nu testas möjligheterna att använda robotar och AI för att skapa bättre arbetsmiljö med bibehållen fjärrkontroll.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 23 augusti 2018 digit

svetsning-i-rordragning.jpg

Insidan av en värmepanna utsätts för stora påfrestningar och behöver underhållas med jämna mellanrum. Då används så kallad termisk sprutning, vilket innebär att ett pulverformigt beläggningsmaterial sprutas på ytan med hög hastighet, ofta runt 250 meter per sekund. Det är ett på flera sätt krävande arbete.

– Operatörerna behöver ganska mycket träning innan de får utföra arbetet och ofta har de omfattande rehabiliteringsprogram som de måste gå igenom efteråt för att återhämta sig, säger Andrey Kiselev, forskare vid Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem, AASS, på Örebro universitet, i ett pressmeddelande.

Många utmaningar

Det är en miljö med höga ljudnivåer, mycket smuts och små partiklar som kan vara farliga att andas in. Det är också en fysiskt krävande uppgift, eftersom verktygen är tunga och arbetet ofta innebär obekväma arbetsställningar i trånga utrymmen.

Det är också ett avancerat jobb, som kräver mycket erfarenhet. Men de som arbetat längst och har mer kunskap får med tiden allt svårare att orka rent fysiskt.

Att göra det helt autonomt är inte möjligt, på grund av hur komplext arbetet är.

Andrey Kiselev , forskare vid AASS

Nu kan en lösning vara på väg genom projektet Autohic, Automatic High Impact Clading, som är ett samarbete mellan MH Engineering, AASS samt Alfred Nobel Science Park.

– I Autohic vill vi göra det möjligt för operatören att utföra det här tunga arbetet genom fjärrstyrning. Att göra det helt autonomt är inte möjligt, på grund av hur komplext arbetet är. Därför försöker vi göra det möjligt för operatören att fjärrstyra en robot, som utför arbetet inne i värmepannan, säger Andrey Kiselev.

Justerbar autonomi

En del av utmaningen har varit hur roboten ska styras. En enkel variant hade varit någon form av handkontroll, ungefär som till ett tv-spel, men det gav inte operatören tillräcklig kontroll. Därför har forskarna utvecklat en semi-virtuell värld där operatören med hjälp av VR-glasögon kan träda in i miljön och styra roboten med sina händer.

– Vi försöker att skapa en smartare lösning. Vi vill att roboten ska kunna sköta flera av uppgifterna autonomt, så att operatören kan fokusera på att styra exakt vad och hur roboten ska arbeta. Vi arbetar också med något vi kallar justerbar autonomi. Det går ut på att roboten ska kunna byta sina autonoma egenskaper i farten. Roboten ska kunna förstå när den ska arbeta autonomt och när det är bättre att låta operatören kontrollera den mer direkt, avslutar Andrey Kiselev.

Senaste nytt

IoT hotar industrin

17 januari 2019

Det finns allvarliga säkerhetshål och sårbarheter i radiostyrda fjärrkontroller inom bland annat tillverknings- och gruvindustrin. Det visar en ny rapport från Trend Micro.

Blockkedja för bankjätte

17 januari 2019

2 200 miljarder kronor. Det är värdet på de pengar som den brittiska banken HSBC växlade med hjälp av blockkedjor under 2018 och blir därmed en av de första storbankerna att på allvar pröva tekniken.

Ursäkta, vem är du?

16 januari 2019

Har du problem med att känna igen och placera några av dina mer flyktiga kollegor? Eller kanske rent utav dina vänner? Du kan vara lugn, snart lanseras MyMe. 

Bli en cybersoldat

16 januari 2019

Försvarsmakten startar ett pilotprojekt där 30 värnpliktiga ska utbildas till cybersoldater. Samtidigt meddelar Säkerhetspolisen att deras nationella samarbeten ska stärkas, på grund av allt fler cyberattacker mot Sverige. 

AI mot tjuvskyttar

15 januari 2019

En smart kamera framtagen av Intel ska hjälpa parkväktare i Tanzania att få koll på de jägarna som vill ta livet av savannens däggdjur.

Samarbete för snabbare bilar

15 januari 2019

Nu ska de cirka 100 inbyggda datorerna i ett självkörande fordon kunna kommunicera bättre för vässad funktionalitet. Det är målet för forskningsprojektet Destine och forskare vid Mälardalens högskola, som tar fram ramverket för den nya tekniken.