Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Tufft jobb för AI

Termisk sprutning av värmepannor inom värme- och kraftverksindustrin är ett tungt och obekvämt arbete som kräver erfarna operatörer. Nu testas möjligheterna att använda robotar och AI för att skapa bättre arbetsmiljö med bibehållen fjärrkontroll.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 23 augusti 2018 digit

svetsning-i-rordragning.jpg

Insidan av en värmepanna utsätts för stora påfrestningar och behöver underhållas med jämna mellanrum. Då används så kallad termisk sprutning, vilket innebär att ett pulverformigt beläggningsmaterial sprutas på ytan med hög hastighet, ofta runt 250 meter per sekund. Det är ett på flera sätt krävande arbete.

– Operatörerna behöver ganska mycket träning innan de får utföra arbetet och ofta har de omfattande rehabiliteringsprogram som de måste gå igenom efteråt för att återhämta sig, säger Andrey Kiselev, forskare vid Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem, AASS, på Örebro universitet, i ett pressmeddelande.

Många utmaningar

Det är en miljö med höga ljudnivåer, mycket smuts och små partiklar som kan vara farliga att andas in. Det är också en fysiskt krävande uppgift, eftersom verktygen är tunga och arbetet ofta innebär obekväma arbetsställningar i trånga utrymmen.

Det är också ett avancerat jobb, som kräver mycket erfarenhet. Men de som arbetat längst och har mer kunskap får med tiden allt svårare att orka rent fysiskt.

Att göra det helt autonomt är inte möjligt, på grund av hur komplext arbetet är.

Andrey Kiselev , forskare vid AASS

Nu kan en lösning vara på väg genom projektet Autohic, Automatic High Impact Clading, som är ett samarbete mellan MH Engineering, AASS samt Alfred Nobel Science Park.

– I Autohic vill vi göra det möjligt för operatören att utföra det här tunga arbetet genom fjärrstyrning. Att göra det helt autonomt är inte möjligt, på grund av hur komplext arbetet är. Därför försöker vi göra det möjligt för operatören att fjärrstyra en robot, som utför arbetet inne i värmepannan, säger Andrey Kiselev.

Justerbar autonomi

En del av utmaningen har varit hur roboten ska styras. En enkel variant hade varit någon form av handkontroll, ungefär som till ett tv-spel, men det gav inte operatören tillräcklig kontroll. Därför har forskarna utvecklat en semi-virtuell värld där operatören med hjälp av VR-glasögon kan träda in i miljön och styra roboten med sina händer.

– Vi försöker att skapa en smartare lösning. Vi vill att roboten ska kunna sköta flera av uppgifterna autonomt, så att operatören kan fokusera på att styra exakt vad och hur roboten ska arbeta. Vi arbetar också med något vi kallar justerbar autonomi. Det går ut på att roboten ska kunna byta sina autonoma egenskaper i farten. Roboten ska kunna förstå när den ska arbeta autonomt och när det är bättre att låta operatören kontrollera den mer direkt, avslutar Andrey Kiselev.

Senaste nytt

App öppnar it-branschen

21 mars 2019

Startupföretaget Imagilabs vill ge unga tjejer möjligheten att forma framtidens teknik. Nu tar Dora Palfu och Beatrice Ionascu kodning in i mobilen. Med deras app kan alla lära sig programmera utan förkunskaper.

Sveriges smartaste by

21 mars 2019

Nu startar Veberöd med knappt 5 000 invånare ett projekt för framtidens samhällsplanering. Målet är att testa nya lösningar för hållbar utveckling, minska klyftan mellan beslutsfattare och medborgare, och inspirera andra byar i Sverige och utomlands.

AI löser säkerhetshot

20 mars 2019

Bristen på it-säkerhetspersonal gör att allt fler företag söker nya lösningar. Som att ta hjälp från externa leverantörer, investeringar i automatiserade säkerhetslösningar via AI, samt allt större satsningar på utbildning av anställda som arbetar med it-säkerhet.

Bisyssla i 3D

20 mars 2019

3D-bilder av humlornas fasettögon avslöjar varför stora individer ser bättre än små. Extra god syn framåt och uppåt gör det lättare att upptäcka blommor på långt håll samt att hitta små blommor. Kunskapen hjälper forskarna förstå hur pollineringen påverkas i olika klimatzoner.

Skolans nya stress

19 mars 2019

Idag ska åtta av tio lärare dokumentera elevernas lärande i en lärplattform. Nu visar en rapport från Lärarförbundet att plattformarna fungerar dåligt och spär på lärarnas arbetsbelastning.

Bättre koll på elen

19 mars 2019

Öresundskraft använder sig av en teknik som gör att ledningarna håller koll på om det kommer ett strömavbrott. Med hjälp av lösningen ska bolaget kunna agera snabbare och framöver även kunna undvika avbrott.