Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Trampet av IoT

Med SOM, Smarta Offentliga Miljöer, deltar Lund i Vinnovas stora satsning IoT Sverige, med målet att utveckla Internet of Things i offentliga miljöer. I september får till exempel stadens cyklister möjlighet att delta i projektet som skapar bättre underlag för trafikplanering och forskning.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 21 augusti 2018 digit

iot-satsning-i-lund.jpg

I projektet som omfattar 500 lundacyklister testas två smarta metoder för insamling av data. Den första delen är en insamling av resdata genom appen TravelVU. De cyklister som deltar kan få hela sitt resmönster med vägar och transportmedel enkelt loggade enbart genom att mobilen finns med på cykelturen. De insamlade uppgifterna kommer att visa vilka vägar som cyklisterna väljer genom Lund.

Tryggare trafik

Den andra delen är Tryck till – en insamling av platser där cyklisterna upplever otrygghet i trafiken. Varje gång cyklisten upplever en osäkerhet i trafiken kan de markera det genom att trycka på en knapp på styret. Knappen kommunicerar via Bluetooth och insamlad data kan ge en uppfattning både om enstaka platser som kan behöva en förbättrad lösning och om generella situationer som kan vara bra att undvika i framtida planering.

– Det är viktigt att veta hur cyklister väljer sina cykelvägar och om de alltid väljer samma väg. Vi vill också veta om åtgärderna för förbättringar av cykelvägarna utförs på rätt ställe eller om cyklisterna har andra uppfattningar. Det här är frågor som till stor grad är obesvarade men som är viktiga att få besvarade för framtida stadsplaneringen. Det finns stora potentialer för förbättring och genom att använda smartare teknik kan man samla in större mängder data med bättre precision. De uppgifter vi samlar in kommer också att vara viktiga för forskningen, säger Emeli Adell, affärsområdesansvarig för framtidens transporter på Trivector Traffic, i ett pressmeddelande.

Grönare planteringar

I projektet Smarta Offentliga Miljöer undersöks förutom cyklister också flera andra sätt hur sensorer kan användas för att förbättra den offentliga miljön. Ett är att övervaka planteringar i Lund och Malmö för att säkra ekonomisk och god växtskötsel. Ett annat sätt att spara är att låta uppkopplade sensorer mäta fyllnadsgraden i olika sopkärl för att undvika onödiga tömningar. SOM omfattar också 15 000 kabelskåp där sensorer övervakar att skåpen inte överhettas eller står med luckorna öppna.

Smarta Offentliga Miljöer pågår till sommaren 2020 och fler utmaningar tillkommer redan under hösten. I projektet samarbetar Trivector, Lunds Kommun, Hövding, Malmö Universitet, Future By Lund, miThings och Mobile Heights.

 

Senaste nytt

IoT hotar industrin

17 januari 2019

Det finns allvarliga säkerhetshål och sårbarheter i radiostyrda fjärrkontroller inom bland annat tillverknings- och gruvindustrin. Det visar en ny rapport från Trend Micro.

Blockkedja för bankjätte

17 januari 2019

2 200 miljarder kronor. Det är värdet på de pengar som den brittiska banken HSBC växlade med hjälp av blockkedjor under 2018 och blir därmed en av de första storbankerna att på allvar pröva tekniken.

Ursäkta, vem är du?

16 januari 2019

Har du problem med att känna igen och placera några av dina mer flyktiga kollegor? Eller kanske rent utav dina vänner? Du kan vara lugn, snart lanseras MyMe. 

Bli en cybersoldat

16 januari 2019

Försvarsmakten startar ett pilotprojekt där 30 värnpliktiga ska utbildas till cybersoldater. Samtidigt meddelar Säkerhetspolisen att deras nationella samarbeten ska stärkas, på grund av allt fler cyberattacker mot Sverige. 

AI mot tjuvskyttar

15 januari 2019

En smart kamera framtagen av Intel ska hjälpa parkväktare i Tanzania att få koll på de jägarna som vill ta livet av savannens däggdjur.

Samarbete för snabbare bilar

15 januari 2019

Nu ska de cirka 100 inbyggda datorerna i ett självkörande fordon kunna kommunicera bättre för vässad funktionalitet. Det är målet för forskningsprojektet Destine och forskare vid Mälardalens högskola, som tar fram ramverket för den nya tekniken.