Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

SSAB satsar på Industri 4.0

I ett industrinära projekt vid Luleå tekniska universitet undersöker forskare i arbetsvetenskap hur svensk metallindustri kan förbereda sig för den fjärde industriella revolutionen. Projektet Attraktiva arbetsplatser genom Industri 4.0 finansieras av Vinnova, SSAB och IF Metall med totalt fem miljoner kronor.

Text anne hammarskjöld Foto ssab 8 augusti 2018 digit

ssab-forskar-om-industri4.jpg

I takt med att fabrikerna blir allt mer digitala ställs nya krav på de anställda och på hur arbetet bäst bör organiseras.

– Många har en bild av stålbranschen som ”dark, dirty and dangerous”. Men det är en bransch i förändring där allt mer automatiseras, snart kör truckarna själva också, säger Jan Johansson, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, LTU, i ett pressmeddelande.

Termen Industri 4.0 innebär att alla maskiner länkas ihop via internetbaserade systemlösningar. Maskinerna kan kommunicera med varandra och ta beslut, vilket innebär att framtidens fabriker kan bli nästan helt autonoma. Därför kommer arbetsuppgifter och yrkeskunskaper hos nuvarande och framtida arbetskraft att förändras. 

Tre fokusgrupper

Forskningen fokuserar på tre grupper: processoperatörer, underhållspersonal och entreprenörer. För processoperatörerna kan digitaliseringen innebära att gamla praktiska yrkeskunskaper ersätts med avancerat kontrollrumsarbete, att kunna tolka, förstå och styra processen, analysera avvikelser och fatta självständiga beslut när problem dyker upp.

– Ju mer automatiska systemen blir, desto viktigare blir övervakning och underhåll. Samtidigt skapar digitaliseringen möjligheter att decentralisera styrningen av produktionen, kanske till och med till ett annat land. Det gör att vi behöver hitta nya sätt att organisera arbetet.

Mer kontrollrumsarbete med fler kvalificerade arbetsuppgifter leder till en säkrare arbetsmiljö.

– Risken är också att arbetet blir utarmat, att datasystemen tar hand om så mycket att det bara blir restuppgifter kvar. Vår forskning handlar om att tillsammans med SSAB och IF Metall bygga upp en beredskap inför förändringarna. Genom att vi har anställda med redan från början tror vi att vi kan hitta bra lösningar för hur framtidens attraktiva arbetsplatser i stålindustrin kan utformas. Vi kan inte vara rädda för den nya tekniken. Håller vi fast vid det gamla förlorar vi konkurrenskraft i världen, svensk industri slås ut och vi blir arbetslösa, avslutar Jan Johansson.

 

Senaste nytt

Lösning för läsning

11 december 2018

Att lära sig läsa och skriva är bland de viktigaste färdigheter som skolan ska förmedla till barn och unga. Tyvärr ser verkligheten väldigt annorlunda ut men det finns digitala hjälpmedel som rätt använda kan bidra till mer inkluderande och individanpassad undervisning.

Snabba levande elektroder

11 december 2018

Att tillsätta bakterier till elektrokemiska system är ett miljövänligt sätt att omvandla kemisk energi till elektricitet. Nu har forskare vid Linköpings universitet hittat en metod som ökar signalstyrkan från en mikrobiell elektrokemisk cell upp till tjugo gånger. Hemligheten är en film med en inbäddad bakterie.

Drönare till dörren

10 december 2018

I vår lanseras Europas första hemleveranser med drönare. Bakom satsningen ligger Googleavknoppningen Wing som valt Helsingfors som centrum för att testa 5-10 drönare i ett tufft klimat. 

RISE smarta skördar

10 december 2018

Nu startar RISE en testbädd för digitaliserat jordbruk som erbjuder svenska industriföretag goda möjligheter att etablera sig i jordbruksbranschen. Uppkopplade åkrar och avancerade system för dataanalys ska bidra till ett mer lönsamt jordbruk enligt FN:s resolution Agenda 2030 för hållbar utveckling.

GDPR-hot på tuben

7 december 2018

Datainspektionen ska granska hur SL, Stockholms lokaltrafik, vill använda kroppsburna kameror för biljettkontrollanterna i lokaltrafiken.

App mot anemi

7 december 2018

Nu går det att upptäcka blodbrist utan stick. För att mäta hemoglobinet är alternativet en app som analyserar foton av patientens nagelbäddar med en känslighet på 97 procent och en exakthet som stämmer väl med traditionella blodprov.