Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Så e-utvecklas Västerbotten

vag-som-rullar-in-i-vik-i-vasterbotten.jpg

Digitala Västerbotten erbjuder invånarna i 15 glesbygdskommuner samma service som i storstäderna. Med fokus på kvalitet och effektivitet inom vård, hälsa och digitalt lärande går man nu samman för kompetensutveckling och gemensamma lösningar.

– Digitalisering är en överlevnadsfråga för alla kommuner. För det första kommer i stort sett alla behöva arbeta inom offentlig sektor för att den ska gå ihop och vi kommer inte ha råd att jobba som vi gör nu. För det andra så kräver och förväntar sig våra invånare att vi utvecklas digitalt så att de kan bli mer mobila. Det ska vara lika lätt att bo i Vilhelmina som i Göteborg, säger Kristina Sundin Jonsson, kommunchef i Skellefteå kommun, under ett seminarium i Almedalen.

Digitala Västerbotten är ett samlat initiativ från Västerbottens läns landsting, Region Västerbotten och Länsstyrelsen Västerbotten med målet att omsätta Regional digital agenda i praktiken.

Det handlar bland annat om att öka effektiviteten och kvaliteten inom hälsa och sjukvård och om att utveckla det digitala lärandet. För att det ska bli verklighet krävs det att kommuner går samman och hjälps åt att dela på kostnader för kompetensutveckling och vissa områden, som exempelvis bygglov.

Vilhelmina är en av kommunerna som har ett nära samarbete med Skellefteå.

– Förr var det oftare leverantörer som kom och knackade på dörren för att tipsa om nya verktyg och tjänster. Nu är det tvärtom och det beror förstås mycket på att man ser hur andra kommuner jobbar och vilka vägar man kan gå, säger Karl-Johan Ottosson, kommunchef Vilhelmina kommun.

Kommentus som vägledning

SKL ser positivt på att är kommuner slår sig samman för att lösa gemensamma digitaliseringsutmaningar. Det kommunala självstyret är lagstiftat sedan många år tillbaka men i vissa frågor finns det fördelar med att staten har ett visst inflytande.

– Bara i mitt landsting finns det en handfull olika system beroende på vilken vårdcentral man är på och då kan SKL:s Kommentus vara vägledande för kommande upphandlingar, så att vi i så stor utsträckning som möjligt använder samma system. Dessutom får vårdpersonal inte läsa de delar av journalen som skrivits ut av andra landsting. Här har vi en jätteväg att gå och jag skulle önska att staten pekade med hela handen på vissa områden, säger Nina Lagh, ledamot i SKL:s beredning för digitalisering i Region Uppsala.

Som kommun måste man vara beredd på att vissa saker kommer att kosta i början, men att det på sikt är nödvändigt för att offentlig sektor ska överleva. Nina Lagh berömmer dock många norrländska kommuner som kommit mycket längre än flera storstadsregioner i digitalisering av sjukvården.

– Med tanke på avstånden har det funnits helt andra incitament att hitta bra digitala vägar. I storstadsregionerna som omfattar betydligt fler människor kan det ofta vara lite trögare, avslutar Nina Lagh.

1 augusti 2018 Uppdaterad 11 september 2019 Reporter Tim Leffler it i vården Foto adobestock

Rekommenderad läsning