Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Miljarder på it-skroten

Vart tredje företag och myndighet skrotar eller magasinerar de datorer och it-produkter som fasas ut, trots att merparten av produkterna kan återanvändas. Förutom värdet för miljön, handlar det om hårdvara med ett uppskattat värde på 1,1 miljarder på andrahandsmarknaden, visar en ny undersökning.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 4 juli 2018 digit

atervinna-datorer-ar-viktigt.jpg

– Många företag talar om hur viktigt det är att hushålla med naturresurser och minska sin klimatpåverkan, men paradoxalt nog slänger man datorer och andra it-produkter som fortfarande fungerar och kan göra nytta någon annanstans. Det måste till en beteendeförändring kring hur företag ser på och hanterar sina inventarier, säger Jonas Karlsson, vd för Inrego som arbetar med it-återanvändning i ett pressmeddelande.

Studien som genomförts av Novus på uppdrag av Inrego visar att 29 procent av företagen och myndigheterna

Det måste till en beteendeförändring kring hur företag ser på och hanterar sina inventarier.

jonas karlsson , vd inrego

regelmässigt skrotar it-utrustningen när den byts ut. Ytterligare fem procent lägger utrustningen i förråd tills vidare. Över en tredjedel, 34 procent, väljer med andra ord medvetet att inte ta vara på produkterna. 23 procent av organisationerna skickar tillbaka utrustningen till sina leasingbolag och 27 procent låter den gå till återanvändning. Den senare siffran har ökat på senare år vilket är positivt.

Byts efter halva livstiden

Utrustningen byts även ut relativt ofta, enligt undersökningen. 76 procent av organisationerna fasar ut datorerna vart tredje-fjärde år. Datorer i den åldern kan som regel användas i ytterligare tre-fyra år efter mindre uppgradering och rekonditionering.

Företagen och myndigheterna fick även ange hur många datorer och it-produkter man har skickat till återvinning/skrotning under det senaste året. Snittet hamnar på 175 produkter, eller 260 för offentlig sektor respektive 118 för privata företag. I offentlig sektor skrotas fler produkter - 19 procent av organisationerna har skickat fler än 500 produkter till skroten det senaste året.

929 000 produkter, 1,1 miljarder

Det här innebär att alla svenska företag med över 50 anställda och samtliga myndigheter med fler än 250 anställda - totalt cirka 7 200 organisationer under 2017 – under det senaste året skrotade 929 000 produkter. Med ett realistiskt andrahandsvärde på cirka 1 400 kronor per produkt handlar det om uppemot 1,1 miljarder kronor som kastas bort.

Om undersökningen

Novus har under januari 2018 genomfört telefonintervjuer med 250 it-chefer/it-ansvariga i offentlig sektor med fler än 250 anställda, samt privata företag fördelat på tre grupper: 50-250 anställda, 250-500 anställda samt +500 anställda. Totalt 100 offentliga organisationer samt 150 privata företag ingår i studien. 

Senaste nytt

Hålen i Tor

23 januari 2020

Två forskare på Karlstad universitet har hittat säkerhetshål i anonymitetsnätverket Tor. Bristerna är åtgärdade på kort sikt och nu forskar de båda på nya, mer långsiktiga typer av skydd. 

Stark tillväxt 2020

23 januari 2020

Försäljningen av datorer, surfplattor och mobiltelefoner kommer att öka med 0,9 procent och uppgå till 2,16 miljarder enheter 2020. En anledning till det är en växande mobilmarknad, delvis beroende på 5G-inträdet.

Davos om cyberhot

22 januari 2020

Teknikjättar som utmanas politiskt, en ökad rädsla för cyberhot och minskad närvaro på sociala medier. Det är några av resultaten när globala företagsledare i Davos delar sin uppfattning om utvecklingen i världen. 

Google vill reglera AI

21 januari 2020

Chefen för Googles moderbolag Alphabet, Sundar Pichai, vill se en reglering för AI-tekniken. Det skriver han i en debattartikel i Financial Times.

Oron mot storbolagen

21 januari 2020

Mer än hälften av svenskarna anser att storbolagens datainsamling är det största hotet mot vår personliga integritet och 11 procent anser att samhällets insamling oroar mest. Det visar en ny undersökning från SIFO. 

EU föreslår förbud

20 januari 2020

EU-kommissionen föreslår att ansiktsigenkänning i publika rum ska förbjudas i upp till fem år. Syftet är att få tid att undersöka teknikens inverkan på samhället.