Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Billigare lån med blockkedjor

En blockkedjelösning för fastighetstransaktioner kan spara minst fem miljarder per år åt svenska bostadsköpare, bostadssäljare och bolånekunder. Bakom det internationellt uppmärksammade projektet ligger bland andra Lantmäteriet, SBAB, Telia och Skatteverket. 

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 13 juni 2018 digit

gullig-grand-i-visby.jpg

Det svenska blockkedjeprojektet kring fastighetsöverlåtelser betraktas som ledande i världen. Wall Street Journal beskrev nyligen Sverige och Lantmäteriet som en pionjär inom fastigheter och blockkedjan, och World Economic Forum har tidigare nämnt projektet som en av fyra blockkedjeprojekt i världen att hålla ögonen på.

Vi vill fortsätta vara i framkant och tänker inte nöja oss med det som var bäst för tio eller tjugo år sedan.

Mats Snäll , digitaliseringschef Lantmäteriet

– Det är fantastiskt att vi har modiga myndigheter som Lantmäteriet och samverkansprojekt som detta, som vågar gå ut i det okända, driver innovation med ny teknik och bidrar till att Sverige kan bibehålla sin position som en ledande digital nation. Vi behöver mer av detta, säger Åsa Zetterberg, Sveriges digitaliseringschef.

Lantmäteriet, SBAB, Landshypotek Bank, Telia, ChromaWay, Evry, Skatteverket, Svensk Fastighetsförmedling och Kairos Future har just presenterat ett livetest av en blockkedjelösning för fastighetstransaktioner. Under presentationen genomfördes en helt digital fastighetsöverlåtelse av en gotländsk fastighet.

– Sverige har varit världsledande för utvecklingen av fastighetsregistret, fastighetsbildning och andra tjänster knutna till fastigheter sedan Lantmäteriet grundades 1628. Inte minst har digitaliseringen många gånger skett först i världen i Sverige. Vi vill fortsätta vara i framkant och tänker inte nöja oss med det som var bäst för tio eller tjugo år sedan, säger Mats Snäll, digitaliseringschef Lantmäteriet, i ett pressmeddelande.

System med stora värden

Den internationella uppmärksamheten som projektet fått speglar det behov som finns samt det värde ett fungerande system för fastighetsägande och fastighetsöverlåtelser skulle ha för en ekonomi.

Mindre diskuterat är hur stor nytta ett säkert och transparent system innebär för bostadsköpare, bostadssäljare och bolånekunder i Sverige. När det finns en digital och säker lösning på plats sparas tid, risker minskar och köpet blir enklare att administrera för både mäklare och banker. Dessa effekter kommer att spara flera miljarder åt aktörerna och deras kunder.

Utöver detta skapas en högre innovationstakt, nya affärsmöjligheter och snabbare hantering av ärenden. Något som leder till besparingar och värdeskapande på mellan tre och fem miljarder per år. Det finns också cirka 60 miljarder i räntenetto för bolån hos svenska banker som kan konkurrensutsättas när helt digitala lösningar möjliggörs. En kostnadssänkning motsvarande 0,25 procent lägre bolåneränta är fullt rimlig.

Helt enligt GDPR

Förutom att vidareutveckla tekniken har projektet arbetat intensivt med att klarlägga de juridiska förutsättningarna och governance-frågor. I arbetet har ett flertal departement, myndigheter, advokater, forskare samt givetvis experterna hos medarrangörerna i projektet.

Den tekniska lösningen som arbetats fram visar på möjligheter att lösa frågor kring GDPR på ett mycket attraktivt sätt. När blockkedjan administreras som ett myndighetsansvar med privata aktörer som noder blir den sparade informationen i blockkedjan del av det offentligas ansvar. Den information som ska bli publik enligt svensk lagstiftning som exempelvis fastighetsägare, lagfart och köpeskilling omfattas därmed inte av kravet på att radera personuppgifter, helt enligt lagstiftarens intentioner.

I september, när EU:s nya lagstiftning för digitala signaturer, eIDAS, blir svensk lag kan Sverige ta steget Norge redan tagit, det vill säga att möjliggöra helt digitala transaktioner.

Senaste nytt

Big bang med AI

16 november 2018

AI utvecklad för ansiktsigenkänning på Facebook har fått i uppdrag att identifiera helt andra stjärnor. AI-boten Claran skannar bilder som tagits av radioteleskop för att identifiera universums många miljoner galaxer och svarta hål.

Byggboom med gaming

16 november 2018

En djungel av begrepp och it-system som inte kommunicerar med varandra är stora utmaningar för tillverkare av modulhus. Ny forskning från Luleå tekniska högskola visar hur teknik från dataspelsvärlden förenklar och rationaliserar det industriella byggandet av flerbostadshus.

Underkända e-myndigheter

15 november 2018

Trafikverket och Arbetsförmedlingen är de myndigheter som har kommit längst när det gäller den digitala kontakten med medborgarna. Men överlag behöver svenska myndigheter och storstadskommuner göra en kraftansträngning för att öka den digitala mognaden.

GDPR utmanar e-handeln

15 november 2018

Nordiska konsumenter blir alltmer tveksamma till hur näthandelsföretag använder persondata. Två av tre konsumenter tror att företagen delar kunduppgifterna med en tredje part och är mycket, eller ganska oroliga över hur uppgifterna används.

I gruvan med VR

14 november 2018

Det är få förunnat att uppleva en av Sveriges viktigaste näringar på plats tusen meter under jord. Men för den som vill röra sig fritt mellan schakt och gångar finns nu ett virtuellt alternativ skapat av forskare vid Luleå tekniska högskola i nära samarbete med LKAB.

AI spelar på känslor

13 november 2018

Datorspel som anpassar sig till användarens upplevelse för att skräddarsy spelupplevelsen är under utveckling på högskolan i Skövde. Vägen dit går via ett artificiellt neuronnät som med hjälp av en vanlig webbkamera kan analysera känslor och ansiktsuttryck.