Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Sensorer säkrar vid vårflod

En helt ny typ av mätare utrustade med sensorer kan underlätta för vattenbolag att upptäcka bräddningar i VA-nätet och minska miljöpåverkan när extremt höga vattenflöden leder till överbelastade att avloppsnät. Sensorerna sänder trådlös data i realtid vid bräddning, och ingår i ett samarbete mellan forskare på Mittuniversitetet och det kommunala bolaget Mittsverige Vatten och Avfall.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 11 maj 2018 digit

kvinna-i-gul-regnrock-tittar-pa-oversvamning.jpg

– Med den nya sensortekniken kan vi mer exakt se hur mycket vi faktiskt bräddar och utifrån det planera åtgärder på ledningsnätet för att minska antalet bräddningar och därigenom miljöpåverkan. Idag åker vår personal ut och läser av våra bräddmätare manuellt, säger Anna Stenlund, miljö- och laboratoriechef på MittSverige Vatten och Avfall, MSVA, i ett pressmeddelande.

40 avloppsbrunnar

Det råder klass 1-varning i Västernorrlands län på grund av extremt höga flöden efter den snörika vintern. Höga flöden leder ofta till överbelastade ledningar och tillfälliga utsläpp av avloppsvatten till närliggande vattendrag, så kallade bräddningar. I början av april installerades nya varianter av bräddmätare i en av de 40 avloppsbrunnar i Sundsvall där det kommunala MSVA mäter bräddningar.

Bräddningar är nödvändiga för att inte vattnet ska gå baklänges i ledningarna och orsaka översvämning av till exempel källare och gator. Vid en bräddning skickar de nya mätarna värden trådlöst via ett nätverk med en lång räckvidd direkt till MSVA. Nätet är uppsatt av forskare på Mittuniversitetet för att användas för utvecklingen av smarta samhällen.

EU:s regionala utvecklingsfond

Arbetet med den nya bräddmätaren är en del i det samverkansavtal som Mittuniversitetet har med Sundsvalls kommun och när mätaren testats mot det nya nätet ska den utvärderas. Målet är att hitta ett företag som kan kommersialisera mätaren för en installation i en större skala.

Det pågående utvecklingsarbetet sker inom det treåriga forskningsprojektet SMART – smarta system och tjänster – vid Mittuniversitetet. Projektet som har en budget på 63 miljoner finansieras av EU:s regionala utvecklingsfond, Landstinget Västernorrland, Sundsvalls kommun, KK-stiftelsen, Mittuniversitetet samt 25 stora och små företag i Västernorrland och Jämtland.

Senaste nytt

Säpo om cyberhot

27 mars 2020

Cyberspionaget mot Sverige från Kina, Ryssland och Iran ökar och blir ett allt större hot mot svensk verksamhet. Under 2019 inrättades både säkerhetsskyddslagen och ett center för cybersäkerhet, men enligt Säkerhetspolisens vitbok krävs nu ett ökat säkerhetsfokus i alla led. 

Data till vården

27 mars 2020

Trycket på Sveriges sjukhus och 1177 Vårdguiden blir allt högre. Ett nytt prognosverktyg från KTH kommer nu att bättre kunna fördela belastningen i det svenska vårdsystemet. 

Hackaton för hälsan

26 mars 2020

Regeringen ger Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, i uppdrag att projektleda Hack for Sweden. Redan den 3 april startar ett hackaton för att hitta lösningar på olika utmaningar i samhället, som uppstått på grund av coronavirusets utbredning

Historiskt mobilras

26 mars 2020

Marknaden för smartphones såg under februari sin kraftigaste minskning i historien, försäljningen sjönk med 38 procent. Även AR och VR-marknaden hämmas på grund av coronaviruset. 

Chefens cyberångest

25 mars 2020

Fler lagar och bättre samarbeten mellan politiker och näringslivet. Det är några av de åtgärder chefer i storbolag vill se för att komma till rätta med den ökande mängden cyberhot.

Bättre luft i Europa

25 mars 2020

Europeiska rymdorganisationen, ESA, kan nu påvisa att mängden kvävedioxid i luften har sjunkit kraftigt i Europa under de senaste månaderna. Allra störst skillnader går att se i norra Italien, vilket kan förklaras av att landet befinner sig i karantän.