Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Mannen som grundade blockkedjan

Blockkedjan kommer från Sverige och användes redan för över 15 år sedan av svenska banker. För Voister berättar Daniel Akenine, teknik- och säkerhetschef på Microsoft om hur han och hans två kollegor uppfann den första blockkedjan.

Text Fredrik Adolfsson Foto Pixabay 18 maj 2018 digit

blockchain-börsen-960640.jpg

Blockchain är ett av de senare årens större fenomen. En teknik som blivit än mer omtalad efter att kryptovalutan bitcoin blivit världskänd. Men vad många inte vet är att mycket av tekniken bakom blockkedjan användes av ett antal svenska banker och försäkringsbolag redan under början av 2000-talet, det menar Daniel Akenine, teknik- och säkerhetschef på Microsoft.

Daniel Akenine arbetade då åt Stockholmsbörsen, nuvarande Nasdaq, och försökte komma på ett sätt att lagra digital information som var omöjlig att manipulera. Speciellt i finansiella system fanns och finns höga krav på att ingen ska kunna förändra informationen eller historiken, något som i alla it-system är svårt att få till eftersom där finns administratörer med tillräckligt höga rättigheter för att ändra informationen i alla system. Daniel Akenine kallar det för administratörsdilemmat.

Tre grundare

Det löste Daniel Akenine, Mathias Ekman (också han på Microsoft numera) och Thomas Werner genom att starta upp ett företag som byggde på en algoritm som Akenine byggt. Algoritmen och tekniken döptes till SecureLog, men skulle idag ha kallats för en blockkedja. Varje block i en SecureLog innehöll information om sitt tidigare block och inget kunde adderas, tas bort eller manipuleras. De hindrade också manipulation av algoritmen genom att utveckla en särskild tidssynkronisering som låste kedjan.

de tre personerna bakom tidiga blockkedjor.PNG

De tre personerna bakom den svenska föregångaren till blockkedjan. Thomas Werner, Mathias Ekman och Daniel Akenine.

– Frågan för oss i början var förstås vad man skulle använda tekniken till? Den första lösningen som vi satte på marknaden var en infrastruktur som kunde bevisa vilken epost som skickades från en person till en annan. Epost var då, som nu, ett stort problem när det kommer till bevisvärde.

– Som exempel har ofta epost man använder i rättegångar inte något högre bevisvärde då den är lätt att förfalska och därmed ifrågasätta. Med SecureLog installerat i en e-postserver kunde vi verifiera äktheten i efterhand om det behövdes. Man kan säga att vi låste all epost i en blockkedja – någonting till exempel alla myndigheter borde införa nu. 

Såg inte användningen

Men det var ändå svårt att hitta intressenter till blockkedjan. It-kraschen hade just ägt rum och industrin var mer traditionell än idag. Det var tufft att få någon att lyssna på vad en teknik som blockkedjan egentligen kunde innebära. TeliaSonera och Ericsson var intresserade men såg inte riktigt användningen, menar Daniel Akenine.

Det var egentligen inte förrän banker och försäkringsbolag allt mer började outsourca och använda SaaS-tjänster som SecureLog hittade sin nisch.

– Att kunna låsa och säkra loggar hos de system som fanns hos outsourcingleverantörerna blev ett intressant case för en blockkedja att lösa. Banker gillade situationen att inga administratörer hos leverantörerna kunde få access till kunddata utan att det loggades i en låst blockkedja. Detta är ju för övrigt en lösning som kunde varit intressant även i fallet med Transportstyrelsen i somras.

Daniel Akenine och de andra på SecureLog patentsökte vissa av komponenterna bakom den tidiga blockkedjan, men marknaden var inte mogen och patentet fullföljdes inte. Det var egentligen inte förrän långt senare, 2015, som det på riktigt började diskuteras ifall blockkedjan kunde vara en förtjänstfull teknik även utanför bitcoin.

– Vad många inte visste då var att svenska banker och försäkringsbolag då förmodligen redan varit först i världen att köra tekniken ett decennium tidigare. Redan innan tekniken bakom bitcoin hade lanserats.

Hur kommer det sig att den här historien kommer upp först nu?

– Vi lade ju ner idén för ganska längesen men vi fick nyligen en fråga från USA om våra patent kring blockkedjan. Då dök den upp i våra huvuden igen och vi tänkte att det kan vara en rolig story att berätta.

Hur tror du att blockkedjan kan komma att användas framöver?

– Jag ser två olika perspektiv på det, där det ena handlar om förtroendet för information. Det går nu att skapa fejkade videofilmer som är så pass lika att ingen kan se skillnad, och likadant är det med röster som är identiska med autentiska personer. Därför blir all digital konsumtion framöver svår att lita på, men om man kan gå tillbaka i kedjan och spåra källan så kan man lättare förstå om något är äkta eller falskt.

– Den andra funktionen handlar mycket om att kunna överföra värden mellan två olika parter, vilket ju är det som många av dagens blockkedjelösningar försöker lösa. Att göra transaktioner utan tredje part är rätt svårt utan blockkedjan som där är unik, och det kommer den fortsätta att vara.

Rekommenderad läsning

massa dollarsedlar.jpg

Så funkar Facebooks valuta

22 aug 2019 digit

Facebook ser över möjligheterna att lansera sin egen valuta, Libra. Men en ny forskningsrapport pekar på en mängd regulatoriska hinder för lanseringen. Och den amerikanska kongressen är inte heller positiv till Facebookvalutan.

svensk-idyll.blockchain.jpg

Fallet för blockkedjan

10 okt 2019 digit

Sverige ligger efter när det kommer till intresse och tillämpning av blockkedjor. I Finland testar både Försäkringskassan och Statskontoret tekniken. Om inte regeringen tar frågan på allvar kommer Sverige att tappa i konkurrenskraft. Det menar Mats Snäll på Lantmäteriet.

auktionsklubba i luften mot turkos bakgrund.jpg

Bitcoin på auktion

11 okt 2019 digit

I veckan genomför Kronofogden en auktion på bitcoins. Den här gången är det kryptovaluta till ett värde av motsvarande 370 000 svenska kronor och även den här gången är intresset stort.   

glasbruk.jpg
video

Nybros säkra satsningar

22 maj 2019 digit

Med O365 ser Nybro kommun stora möjligheter att skapa en säkrare arbetsplats för kommunens anställda. Säkerhet är dessutom en central del när man tillsammans med sju andra kommuner i Region Kalmar Län lägger grunden för framtidens e-tjänster.

blockchain960640.jpg

Brister i blockkedjan

12 jun 2019 digit

Marknaden för blockkedjor ökar kraftigt men det finns lite smolk i kedjebägaren. Hela 90 procent av dagens blockkedjeplattformar kommer att behöva bytas ut de kommande åren. Det visar en rapport från Gartner.

atletisk tjej gör jättehopp med röd bakgrund.jpg (1)
video

Ale med steget före

8 maj 2019 digit

Ale kommun insåg tidigt vikten av digitalisering för att säkra invånarnas behov av service och vård. Nu är man lika tidigt ute med en egenutvecklad chattbot som snart blir en tillgång för hela förvaltningen.

balonger svävar ut från en öppen dörr.jpg
video
Ett samarbete mellan Microsoft och Voister

Därför väljer Skövde Teams

11 okt 2019 digit

När verksamheterna i kommunen ville ha ett mobilt arbetssätt föll valet på Teams. Resultatet är färre mejl och ett snabbare och enklare samarbete. 

kille gör bakåtvålt i sanden.jpg
video
Ett samarbete mellan Lenovo och Voister

Lekande lätt med Lenovo

25 jun 2019 digit

Fler och fler mötesrum utrustas med lösningar för att kunna sätta upp snabba videomöten. Bekymret är dock att det inte alltid går så fort som man skulle vilja. Det problemet vill Lenovo lösa med sin 100-procentigt Microsoftbaserade Thinksmart Hub 500.

RPA-banksektor.jpg

Rekord för RPA

25 jun 2019 digit

Marknaden för RPA växte med 63 procent under 2018. Den positiva utvecklingen väntas fortsätta och kommer 2019 att vara värd 1,3 miljarder dollar. Den största ökningen sker hos banker, försäkringsbolag och telekomföretag.