Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

"Håll ut och håll om"

Alla lärare var inte positiva till att införa plattor i undervisningen på Nya Munken i Linköping. Med rätt utbildning, en plan och uthållighet så är idag allt på plats.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock, nya munken 19 februari 2018 it i skolan

larare-leder-grupparbete-2.jpg

– Redan från början var vårt mål att plattan skulle vara ett integrerat verktyg för undervisning och planering och så har det verkligen blivit. Idag är det lika självklart som papper och penna, säger Beatrice Barlinger, rektor på friskolan Nya Munken i Linköping med drygt 550 elever i åk 7-9.

Beatrice Barlinger bekräftar forskningen som säger att det krävs tydliga och engagerade ledare för att driva skolans digitalisering. Hon började på Nya Munken som SO-lärare 1995 och efter tre år som rektor var det dags för ett riktigt stort steg.

BEATRICE BARLINGER 2.jpg

Beatrice Barlinger är rektor på friskolan Nya Munken i Linköping.

– Det var Linköpings kommun som 2014 erbjöd även oss friskolor att digitalisera undervisningen med 1:1 som mål. Jag är själv intresserad av teknik och är rektor för en skola med visionen att ge unga människor bättre förutsättningar för framtiden. Digitaliseringen är en viktig del i det och vi valde att tacka ja till kommunens generösa erbjudande.

Började med utbildning

Så långt var allt gott och väl. Men mellan beslut och digitala möjligheter stod flera stora utmaningar.

– Vi fick tillgång till ett bra verktyg men ett verktyg som kräver utbildning. Vi har 65 lärare på skolan och deras medverkan och intresse var en förutsättning för att gå vidare med skolans digitalisering. Parallellt med det arbetet behövde vi utveckla vår infrastruktur.

För att lägga en så god grund som möjligt gick skolledningen utbildningen Förändringsledning i Skola, FLIS, som bland annat omfattar en kartläggning av IKT med tre fokusområden; arbetsmiljö och IKT, elevers och lärares arbete med IKT samt rektor och ledning. Med hjälp av den kartläggningen kunde Beatrice Barlinger och skolledningen formulera mål och tillvägagångssätt för digitaliseringen av undervisningen på Nya Munken.

– Utan en klar bild av nuläget för infrastruktur och medarbetarnas kompetens finns risken att ett teknikinförande innebär sämre undervisning och lägre måluppfyllelse. Det gällde för oss att bemöta den risken och att entusiasmera lärarna. Det gjorde vi bland annat genom att skapa ämnesbaserade smågrupper med 4-5 deltagare, där pedagogerna delade goda exempel med varandra om de svårigheter som uppstod under resans gång. I det arbetet hade vi god hjälp av de cirka 20 lärare som utbildade sig till IKT-pedagoger. Idag har vi ämnesövergripande arbetslag som jobbar vidare med kollegialt lärande.

Många mål

Utvecklingen har anpassats till lärarnas olika intresse och förkunskaper.

– När vi förberedde införandet var ungefär 10 procent av lärarna emot förändringen och vi har tagit små steg tillsammans. Vi har successivt satt nya mål för vad alla ska kunna, till exempel ska alla ha testat att dela dokument med eleverna och göra digitala uppföljningar, samt själv vara aktiv och hämta information. Under hela processen har jag, hela skolledningen och våra IKT-strateger varit mycket delaktiga och tillgängliga för frågor och synpunkter.

Eleverna på Nya Munken skulle få Ipads i september 2015. Cirka fyra månader tidigare och lagom till sommarlovet fick lärarna och annan skolpersonal sina plattor.

– Det var ett bra sätt för lärarna att lära känna paddans värld och fundera på möjligheterna med den som pedagogiskt verktyg.

Tuffaste eleverna

Idag är alla lärare på Nya Munken trygga användare och Beatrice Barlinger uppskattar deras engagemang och vilja – även om den också inneburit vissa utmaningar.

– Det är nästan lättare att undervisa en klass med 23 elever än en grupp med tio lärare. Bland experterna finns så mycket egna uppfattningar och ett motstånd mot att blotta eventuell kunskapsbrist. Men vi har jobbat på och idag ser även de som var mest motvalls nyttan med verktyget. Någon sa till mig att det varit nyttigt att uppleva den här resan för det har påmint om vad eleverna går igenom för att lära sig nya ämnen och färdigheter.

Har du något råd till andra skolor som befinner sig där Nya Munken var för två år sedan?

– Mitt bästa råd är att göra en strukturerad plan som man håller sig till. När det handlar om utvecklingsarbete gäller håll i, håll ut och håll om. Men vi hade inte kommit i mål utan alla fantastiska medarbetare som vågat göra det här stora hoppet tillsammans med oss.

Rekommenderad läsning

Emmaskolan: Från kaos till klockrent

19 jun 2017 it i skolan

emmaskolan.jpg emmaskolan.jpg emmaskolan.jpg video

När Emmaskolan i Angered började med Ipads var nätverket för långsamt för att undervisningen skulle kunna fungera. Med en ny lösning och ett tätt samarbete med Cisco har problemen lösts. Alexandra Ågren, pedagog Emmaskolan och Peter Jerhamre berättar om lösningen och resultatet.

Rektorns riktiga roll

1 mar 2018 it i skolan

tjej och kille ligger och sover på sina bänkar i skolan.jpg tjej och kille ligger och sover på sina bänkar i skolan.jpg tjej och kille ligger och sover på sina bänkar i skolan.jpg video

Lärare och rektorer är piskade till att ta digitala verktyg på allvar i undervisningen inför läroplansförändringen den första juli i år. En förutsättning är att rektorer och skolområdeschefer förstår sitt ansvar. 

Airwatch har koll på skolplattorna

29 sep 2017 it i skolan

tablet unge.jpg tablet unge.jpg tablet unge.jpg

Jönköpings kommun använder MDM-lösningen Airwatch till skolornas Ipads. Resultatet är bland annat bättre struktur, högre effektivitet och mindre kostnader.

Flera språk på förskolan

23 feb 2018 it i skolan

två små barn sitter och tittar i en ipad.jpg två små barn sitter och tittar i en ipad.jpg två små barn sitter och tittar i en ipad.jpg video

Två av tre förskolebarn får inte tillräckliga möjligheter att utveckla sitt modersmål. Förskolläraren Mahroo Khousravi jobbar enligt en metod som ger barnen kunskap om både sitt och de andra barnens språk.

Prisad robot coach i klassrummet

27 jun 2018 it i skolan

flicka-i-klassrummet-med-skar-penna.jpg flicka-i-klassrummet-med-skar-penna.jpg flicka-i-klassrummet-med-skar-penna.jpg

LetterMoose är utvecklad för att hjälpa barn med autism att delta i undervisningen. Bakom den prisade läs- och skrivroboten finns tre eldsjälar och några dyra flygbiljetter till Chicago. 

Att undervisa för framtiden

20 feb 2018 it i skolan

tre glada tonårstjejer sitter utomhus och skrattar; en sitter på en skateboard.jpg tre glada tonårstjejer sitter utomhus och skrattar; en sitter på en skateboard.jpg tre glada tonårstjejer sitter utomhus och skrattar; en sitter på en skateboard.jpg video

Många av de jobb, som dagens elever kommer att ha, finns inte idag. Utbildningsforskaren Keri Facer tipsar hur lärare med hjälp av digitala verktyg kan göra undervisningen relevant.

 

Skolan som kräver 3D-print och AI

25 okt 2017 it i skolan

3dprint 960640.jpg 3dprint 960640.jpg 3dprint 960640.jpg

Det teknikinriktade Curt Nicolin Gymnasiet är pionjärer när det gäller Hololens och 3D-printrar. Nästa steg kan bli en personlig AI till alla elever.

Skolåret 2017

4 jan 2018 it i skolan

Pojke_med_platta.jpg Pojke_med_platta.jpg Pojke_med_platta.jpg

Efterlängtad är bara förnamnet men så kom den till sist, digitaliseringsstrategin för skolan. Om den motsvarar alla höga förväntningar kan bara framtiden utvisa. Idag är sanningen den att många kommuner förlorat värdefull tid i väntan på viktiga svar.

Linköping tänker humant under digitaliseringen

8 dec 2016 ledarskap

67876-gamla-linkoping.jpg 67876-gamla-linkoping.jpg 67876-gamla-linkoping.jpg

Linköpings kommuns it-enhet, Lkdata, försöker effektivisera och digitalisera kommunen. I skolan satsas det på trådlösa nät och Ipads men Mathias Fernström, system och kommunikationschef, anser att fokuset kring digitalisering inte bara ska ligga på it, utan även på människan.
 Vi ska inte bara ge möjlighet till arbete, utan arbete med så bra resultat som möjligt, säger han.