Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

"Regeringen borde göra som i Danmark"

För att lyckas med digitaliseringen i skolan behöver lärare och skolledare få motivation att stanna på sina jobb. Dessutom behövs pengar för att utjämna skillnader mellan skolor. Det menar Matz Nilsson, ordförande på Skolledarförbundet.

– Jag är först och främst glad över att vi fått en nationell plan för skolväsendets digitalisering. Vi ser också att regeringen lagt ett stort ansvar på skolverket och SKL för implementeringen när det gäller likvärdigheten hos kommunala och fristående huvudmän.

– Det som jag ser är den största utmaningen handlar egentligen om två delar, och den ena är det vi kallar för kapaciteten. Det handlar om likvärdighetsperpektivet, och vår huvudkritik där är att man överlämnar det till den lokala nivån att implementera. Det blir svårt för skolorna har väldigt skiftande förutsättningar. Där handlar det om resurser, kompetens och tillgänglighet. Här måste det till kraftiga insatser för att vi ska lyckas med det.

Hur kan du hjälpa till med det?

– Vi sitter med i runda bords-samtalen när det gäller implementering av den nationella strategin. Där ställer vi krav på regeringen att när man brutit ner strategin i en implementeringsplan, så måste det komma fram resurser för likvärdighet. Det handlar inte om ovilja utan det handlar om resurser, dels i pengar men även i kompetens och tillgänglighet.

Det låter som att det behövs mer pengar för dem som har kommit efter?

– Det behövs mer en nationell strategi där man med eftertryck säger att alla ska vara här 2022. Det tycker jag inte finns i Sverige, utan man överlåter det mer till var och en att få bestämma själv. Det är en likvärdighetsfråga där varje barn i förskola och skola ska ha samma förutsättningar för att få kunskap om digitaliseringen å ena sidan, men även att använda digitaliseringen som lärverktyg. Det är de två viktiga delarna i den här strategin.

– Den andra utmaningen som kanske är mer oroväckande handlar om stabiliteten. Vi har alltför stor rörlighet bland våra lärare, skolledare och förvaltningschefer.

Vad beror det på?

– Brist på kompetens, tyvärr. Det leder till att man rör sig för att man vill höja sin lön, söka bättre förutsättningar eller en bättre arbetsmiljö. Så den här implementeringsstrategin får inte bygga på enskilda personers drivkraft utan på strukturer så att alla skolor i Sverige kan göra en implementering trots den här rörligheten.

– Vi kommer sakna cirka 77 000 lärare de kommande åren och en mängd skolledare. Det ställer väldigt höga krav på att huvudmännen har en strategi för hur man ska implementera detta i sina förskolor och skolor.

Hur kan du hjälpa till med att få fram den här strategin?

– Vi pratar med regeringen och lyfter upp att de måste ta ett ansvar som de gjort i till exempel Danmark. Där gick regeringen in med tydligt resursstöd och single sign on-systemet där man loggar in, gemensamt för alla skolor, och har de digitala lärresurserna samlade och kvalitetssäkrade. Man har också nationell forskning som följer det här. Men framförallt lade man en morot i systemet - 50 procent av kostnaderna står skolan för, 50 procent står staten för. Det saknar jag och det driver vi för att få till även i Sverige.

När har vi det på plats i Sverige, tror du?

– Jag hoppas att vi under 2019 ska ha en tydlig struktur framme för resursstöd, kompetensutveckling och framförallt för en likvärdig implementering.

25 januari 2018 Uppdaterad 6 februari 2019 Reporter Fredrik Adolfsson it i skolan Foto Fredrik Kron

Rekommenderad läsning