Unikt forskningsresultat för KOL-patienter

AdobeStock_139916197_2.jpg

Stora vinster för alla om KOL-patienter kan vårdas i hemmet med hjälp av digitala lösningar. Det visar rapporten från forskningsinstitutet RISE som, tillsammans med 21 berörda parter, presenterar nya arbetssätt.

– Den ekonomiska vinsten är övertygande. Dessutom uppskattar patienterna lösningen, vårdapparaten ser stor potential och näringslivet står redo att leverera. Nu finns alla förutsättningar för att vård i hemmet med hjälp av it-lösningar verkligen kan hända i stor skala, säger Per-Olof Sjöberg, projektledare på RISE.

I dag går 85 procent av Sveriges hälso- och sjukvårdsbudget till hantering av kroniska sjukdomar och eftersom äldre människor utvecklar fler kroniska sjukdomar beräknas den siffran öka. Samtidigt minskar i realiteten antalet vårdplatser i den slutna vården, konstaterar RISE i sin slutrapport av KOL-projektet.

Effektivare vård

En väg till effektivare vård är att utveckla vården i hemmet. Målet med projektet var en hemvårdslösning som innebär avlastning för vården både ekonomiskt och arbetsbelastningsmässigt, samtidigt som näringslivet ser lönsamhet i att förse vården med dessa lösningar.

Hemvårdslösningen har testats på ett åttiotal allvarligt sjuka KOL-patienter och fyra sjukhus; Angereds närsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, Motala lasarett och Södersjukhuset. I korthet går lösningen ut på att patienten gör dagliga mätningar och självskattningar i hemmet med hjälp av bland annat sensorteknik och formulär som automatiskt skickar resultaten till vårdgivaren.

Utrustningen som patienten hade i hemmet var centrerad kring en pekplatta med tillkopplade sensorer. Exempel på sensorvärden var vikt, puls, blodtryck och rörelse. Frågeformulär användes som komplement och fysisk aktivitet var en mycket viktig del.

Vårdoperatör

För de personliga kontakterna med patienterna utvecklades en ny vårdroll kallad vårdoperatör i projektet. Vårdoperatören tog dagligen kontakt med patienterna via video och gick igenom mätresultat och formulärsvar tillsammans med dem. Vid försämringar kopplades läkaren på kliniken in via video och närstående via telefon. Ordinationen kunde då ändras direkt i samförstånd med patienten.

En gång i veckan hölls en virtuell rond där ordinerande läkare tillsammans med vårdoperatören gick igenom patienternas hälsotillstånd innan patienten kontaktades.

Den sociala trygghet som vårdoperatörskontakten ger och möjligheten att träna på distans gör att patienterna mår bättre och att deras sjukdomstillstånd påverkas till det bättre.

Positiva patienter

Den positiva feedback som kommit från de inblandade patienterna och från vårdpersonalen stärker uppfattningen att detta är rätt väg framåt. Konceptet har visat sig fungera i praktiken och kombinationen med parametermätning, enkäter och videosamtal mellan sjuksköterska och patient har varit mycket uppskattad.

Studien i siffror

  • Den direkta ekonomiska analysen gjordes på cirka 20 utskrivna patienter som följdes upp i sina hem under sex veckor. Den visade att flera fall av exacerbationer, allvarliga akuttillstånd hos KOL-patienter, och akutbesök hade undvikits.
  • På gruppen utfördes 50 virtuella ronder och 79 medicinska åtgärder genomfördes, som att behandla med antibiotika.
  • För cirka 60 procent av patienterna bedömde läkarna att man kunde sätta in åtgärder som minskade risken för återinläggning och för cirka 37 procent åtgärder som kunde häva en begynnande exacerbation.
  • Sammantaget bedömde läkarna att de kunde undvika vårdkostnader mellan 400 000 och 2 miljoner kronor beroende på vilka insatser som skulle ha krävts.
  • Kostnaden för vård- och teknikoperatörsmodellen inklusive klinikkostnaden var för samma grupp cirka 250 000 kronor.

Källa: RISE

– En sådan här lösning ökar våra möjligheter att inom ramen för högspecialiserad vård optimera behandlingen för allvarligt sjuka KOL-patienter i dag och i framtiden. Vi kan enligt studien hindra flera kostsamma inläggningar och öka välbefinnandet för de allvarligt sjuka KOL-patienterna, vilket gör att våra skattemedel kan räcka till mer vård för fler patienter, säger Cecilia Bredin, Patientområdeschef Lung- och allergisjukdomar på Karolinska universitetssjukhuset.

Big data

Trots att antalet testpatienter varit begränsat i projektet har flera akutbesök med påföljande återinläggningar kunnat undvikas. Det innebär såväl minskad ansträngning för de ofta infektionskänsliga patienterna som minskade kostnader för bland annat ambulanstransport och inläggning.

Lösningen kan individanpassas och leda till en individualiserad vård. Sensordata och journaldata från många patienter kan ge vägledning om hur en enskild person bäst ska hanteras genom intelligent dataanalys baserad på Big data och AI.

Projektet är ett samarbete mellan bland andra RISE, hjärt- och lungkliniken på Karolinska universitetssjukhuset, Riksförbundet HjärtLung, MedHelp, nWise och Telia Company

24 oktober 2017Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter anne hammarskjöldit i vårdenFoto adobe stock

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng