Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Pedagogiken blommar i Falu kommun

AdobeStock_90032736_2.jpg

Pedagogik, teknik och administration har varit de tre benen för Falu kommuns digitalisering av skolan. Men störst av allt är pedagogiken som blommar med den nya plattformen som drivbänk.

– Jag tycker att valet av digital plattform ofta handlar för mycket om val av leverantör. Vi har utgått från hur vi vill arbeta i skolan och valt en modern plattform som stödjer de målen, säger Ingemar Paulson, it-strateg på Falu kommun Barn- och utbildningsförvaltningen om digitaliseringen av kommunens grund- och gymnasieskolor.

Falu kommun har tidigare arbetat med två andra digitala plattformar i skolan. Men implementeringen såg olika ut på olika skolor och med tiden blev det allt mer aktuellt med ett mer enhetligt alternativ till stöd för både lärare och elever.

När Google kom var det som att sätta en tändsticka till bensin …

Sara Hägle , utvecklingspedagog på Falu kommuns Barn- och utbildningsförvaltning och projektledare för grundskolans digitalisering

Enkel kommunikation

– Vi har sett som förvaltningens ansvar att skapa lösningar och tillhandahålla en bra infrastruktur så att alla har samma förutsättningar. Tillgången till enkel kommunikation har också blivit allt viktigare för både elever och lärare, säger Ingemar Paulson.

– Givet att det tidigare sett olika ut på olika skolor har många upplevt att vi varit digitalt eftersatta. Men en fördel med det har varit ett enormt sug och när Google kom var det som att sätta en tändsticka till bensin, säger Sara Hägle, utvecklingspedagog på Falu kommuns Barn- och utbildningsförvaltning och projektledare för grundskolans digitalisering.

Framtidsscenario 2067

För att göra de långsiktiga pedagogiska visionerna så konkreta som möjligt tittade arbetsgruppen in i framtiden.

– Grundskolans digitaliseringsråd utgick från att vi befinner oss i 2067 och tittade tillbaka på vad som hänt sedan 2017. Vi problematiserade vilka beslut som fattades och hur vi fått en gynnsam utveckling. Detta gjorde vi utifrån olika perspektiv, till exempel elev, lärare, vårdnadshavare, skolchef, rektor eller politiker. Detta för att få syn på vad som är viktigt i processen framåt, säger Sara Hägle.

Eldsjälar

När höstterminen 2017 startade gick Google Suite for Education i skarp drift i Falu kommuns 26 grund- och två gymnasieskolor. Med fokus på pedagogiken var läsåret 2016-17 ett intensivt pilotår i nästan alla dessa skolor.

Kollegialt lärande har varit en mycket viktig del av införandet och utgångsläget för det så bra som någon kan önska. En undersökning bland lärarna visade att även om kunskapsnivån såg olika ut var 80-90 procent intresserade av den nya digitala plattformen. Sara Hägle tror att ringar på vattnet-effekter kan vara en del av förklaringen.

– Jag tror att eldsjälarna som finns på alla skolor blivit ambassadörer och skapat intresse hos sina kollegor.

Olika perspektiv

Falu kommun har arbetat med en pilotmodell för kollegialt lärande där några lärare på varje skola tagit rollen som process-stödjare och resurs för sina kollegor. Och det är inte enbart eldsjälarna som känt sig manade.

– Forskningen visar att det digitala verktyget i sig själv inte påverkar betygen, utan att det är det förändrade arbetssättet som gör skillnad. Därför har vi haft som mål att process-stödjarna ska representera såväl de som har ett stort intresse för teknik som kollegor som inte går igång på verktyget utan ställer frågor om syftet och nyttan med det, säger Ingemar Paulson.

Process-stödjarna har fått extra utbildning och träffas regelbundet för erfarenhetsutbyte. Ingemar Paulson är mycket nöjd med arbetsformerna för kollegialt lärande.

– Vi ska bidra med organisation och infrastruktur för kompetensutvecklingen på skolorna som klarar om någon eller några process-stödjare kanske slutar. Så bygger vi långsiktigt hållbart och det tycker jag vi har lyckats med.

Samarbete och frihet

Även om kommunens lärare generellt varit intresserade av den digitala plattformens möjligheter som pedagogiskt verktyg innebär all förändring ett visst mått av stress, berättar Sara Hägle.

– Jag försöker påminna de oroliga om att detta är ett pilotår och att man inte kan räkna med att allt ska fungera eller kännas klart. I stället gäller det att se till vad man uppnått och inte fokusera på det som återstår att göra. Vi har också ordnat workshops på skolorna och på olika sätt satt in extra resurser som stöd. Jag vill också säga att lärarna varit fantastiskt tålmodiga med tekniska barnsjukdomar och andra utmaningar under pilotåret.

En plattform för att pedagogiken ska blomma och tillgång till enkel kommunikation var grundkrav för Falu kommuns digitalisering av skolorna. Hur har det blivit?

– I det virtuella klassrummet finns enorma möjligheter till dialog och feedback, samtidigt som eleverna har ständig tillgång till alla dokument och övningar. Plattformens möjligheter stödjer lärarnas strävan att se varje individuell elev. Lärarkollegiet kan också samarbeta och kommunicera på nya sätt. Med pedagogiken i ständigt fokus har vi fått det verktyg för samarbete och frihet som vi hoppades på, avslutar Sara Hägle.

20 september 2017 Reporter anne hammarskjöld it i skolan Foto adobe stock

Rekommenderad läsning