Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Inför nationella it-strategin

Fridolin: Inga nya svar om nationella it-strategin

Kommer det försenade förslaget för den nationella it-strategin att påverka tidplanen? Blir det tvingande? Detta är några viktiga frågor som skolledare, lärare och kommunala beslutsfattare behöver svar på från utbildningsminister Gustav Fridolin. Men hans svar är bara gammal skåpmat. 

Text Anne Hammarskjöld Foto Kristian Pohl/Regeringskansliet 3 augusti 2017 it i skolan

gustav-fridolin_2.jpg

Hur är läget för den nationella it-strategin, när kommer ett nytt förslag att presenteras?

– Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Vad kan du säga till de kommuner som avvaktar med investeringar i skolans it-infrastruktur givet det oklara nuläget?

– En allt större del av vår vardag blir digital och vi vet att denna utveckling kommer att fortsätta. I dag handlar vi mat, lyssnar på musik och läser tidningen på vår telefon. Kontakten med myndigheter och företag sker allt oftare på digital väg. En grundläggande förståelse för teknik är central för att kunna delta aktivt i samhällslivet.

 – Oavsett vilka framtidsdrömmar våra barn har och oavsett om de väljer att bli musikproducenter, byggnadsingenjörer, förskollärare eller industriarbetare så kommer deras yrkesliv att vara kantade av ettor och nollor. Att alla barn får med sig teknisk och digital kompetens i livet är i grunden en demokratifråga. Det leder i sin tur till allt större krav och förväntningar på skolväsendets förmåga att ge alla elever, unga som vuxna, en god digital kompetens. Digitala lärresurser, verktyg och arbetssätt i undervisningen behöver användas för att utveckla och anpassa undervisningen för alla elever. It kan vidare fungera som verktyg för skolutveckling och för effektiv administration med syftet att minska lärares och rektorers administrativa arbete.

Kommer den reviderade strategin att bli tvingande?

– Strategierna innehåller målsättningar och insatser för att stärka förutsättningarna för en likvärdig tillgång till it inom skolväsendet, en stärkt digital kompetens hos elever och lärare och en it-strategisk kompetens hos skolledare, samt att digitaliseringens möjligheter tas till vara för skolutveckling och för utveckling av undervisningen.

Kommer målet att alla lärare ska kunna undervisa i programmering från 2018 skjutas fram om it-strategin försenas?

– Den 9 mars i år beslutade regeringen om förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Ändringarna rör bland annat rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. Sammanfattningsvis avser ändringarna att:

  • programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik,
  • eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga,
  • eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik,
  • eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg,
  • eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster,
  • eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle.

Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2018. Huvudmännen kommer att kunna välja när de ska börja tillämpa ändringarna inom ett ettårigt tidsspann från och med den 1 juli 2017.

Ser du det som realistiskt att alla lärare kommer med på digitaliseringståget i skolan?

– Alla elever ska få med sig kunskaper för att förstå och kunna påverka världen. Detta får inte vara beroende av vilken skola du går på eller vilken lärare du har. Svenska barn och ungdomar har i internationell jämförelse god tillgång till datorer och internet, både hemma och i skolan. Däremot tycks vi inte lyckas lika väl i att använda tekniken i undervisningen. God tillgång till datorer ger inte självklart bättre kunskapsresultat. Genom arbetet med ett samlat nationellt ansvar för digitaliseringen stärks jämlikheten i skolsystemet.

– Genom förtydliganden och förstärkningar i skolans styrdokument får huvudmän, rektorer, lärare och annan personal bättre förutsättningar att bidra till elevernas utveckling när det gäller digital kompetens. Samtidigt stärks förutsättningarna för en nationellt likvärdig utbildning, undervisningens kvalitet förbättras och elevers aktiva deltagande i ett alltmer digitaliserat arbets- och samhällsliv stödjs.

Forskare som Carl Heath uttrycker en oro över bristen på likvärdighet, där vissa skolor och kommuner kommit längre med sin undervisning i programmering. Din kommentar?

– Att ta ett nationellt ansvar och utarbeta gemensamma nationella strategier är viktiga för jämlikheten i skolsystemet av två skäl. Dels för att den digitala kompetensen i sig måste vara tillgänglig för alla elever. På dagens arbetsmarknad behöver alla kunna använda it och digitala verktyg, då ska inte vilken lärare man har eller vilken utrustning man har hemma avgöra om man får med sig de kunskaperna och färdigheterna från skolan. Dels vet vi att användning av digitala verktyg har en positiv effekt för jämlikheten vad gäller skolans resultat.

 Hur kan regeringen stötta skolans huvudmän att genomföra skolans digitalisering?

 – Regeringen har, genom de Nationella skolutvecklingsprogrammen, gett Skolverket i uppdrag att ta fram material för kompetensutveckling för förskollärare, lärare och annan pedagogisk personal i syfte att skapa bättre förutsättningar för barn och elever att utveckla digital kompetens samt bidra till effektivisering och utveckling av utbildningen. Kompetensutvecklingsmaterialet finns samlat på Skolverkets lärportal. Där finns idag material för skolledare och huvudmän och för lärare och skolbibliotekarier.

 Räknar du med att den nationella it-strategin kommer vara sjösatt innan nästa val?

 – Regeringskansliet bereder för närvarande frågan

 

Mer inom samma serie

Inför nationella it-strategin

Skolverket utbildar i digitalisering

19 jul 2017 it i skolan

AdobeStock_138792084_2.jpg AdobeStock_138792084_2.jpg AdobeStock_138792084_2.jpg

Många bland Sveriges lärare och skolpersonal saknar nödvändiga kunskaper om digitalisering och programmering. Skolverkets nya utbildningar erbjuder verktygen som behövs för att möta kraven i den nationella it-strategin.

Inför nationella it-strategin

Carl Heath: Dåligt stöd till lärarna

20 jul 2017 it i skolan

carl heath.jpg carl heath.jpg carl heath.jpg

Om ett år ska alla lärare kunna undervisa i programmering men för många är det en vit fläck på kunskapskartan i dag. Samtidigt saknas en nationell it-strategi och det nuvarande förslaget är tillbaka hos Utbildningsdepartementet för översyn.

Inför nationella it-strategin

Karlstads elever jobbar bättre utan pennor

26 jul 2017 it i skolan

AdobeStock_106130956_2.jpg AdobeStock_106130956_2.jpg AdobeStock_106130956_2.jpg

Projektet ”Det digitala lärandets möjligheter” gör att Vålbergsskolan i Karlstad har slutat prata om digitalisering. Med engagerade lärare och mer aktiva elever är arbetssättet i dag lika självklart som papper och penna var för två år sedan.

Inför nationella it-strategin

Skellefteå packar väskan med programmering

2 aug 2017 it i skolan

Programmering Skellefteå 20172_2.jpg Programmering Skellefteå 20172_2.jpg Programmering Skellefteå 20172_2.jpg

Utbildningsförvaltningen i Skellefteå kommun har tagit ett nytt grepp på en stor utmaning. Hela 18 specialutvecklade kodväskor ska inspirera lärare och elever till ett digitalt arbetssätt i klassrummen.

AdobeStock_138792084_2.jpg

Skolverket utbildar i digitalisering

Artikel 1 av 5: Inför nationella it-strategin

carl heath.jpg

Carl Heath: Dåligt stöd till lärarna inför nästa höst

Artikel 2 av 5: Inför nationella it-strategin

AdobeStock_106130956_2.jpg

Karlstads elever jobbar bättre utan pennor

Artikel 3 av 5: Inför nationella it-strategin

Programmering Skellefteå 20172_2.jpg

Skellefteå packar väskan med programmering

Artikel 4 av 5: Inför nationella it-strategin

gustav-fridolin_2.jpg

Fridolin: Inga nya svar om nationella it-strategin

Artikel 5 av 5: Inför nationella it-strategin