Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Branschen tycker till om hållbarhet

ASF 960640.jpg

Under Atea Sustainability Focus Forum i Almedalen samlades personer verksamma inom hållbarhet och väldigt olika branscher. Voister tog tempen på några av dem, bland annat Svenska kyrkan och Uppsala kommun, och frågade vad de största utmaningarna inom hållbarhetssektorn är just nu. 

maria gardfjell MP .jpg

Maria Gardfjell, kommunalråd för MP, första vice ordförande i kommunstyrelsen, i Uppsala kommun.

Maria Gardfjell, vad tycker du om initiativet ASF?

Jättebra, hållbar upphandling är ett jätteviktigt område där vi har stora globala utmaningar som vi måste jobba vidare med.

Vad är det viktigaste inom hållbarhetssektorn?

Att använda sig av verktygen som finns, exempelvis TCO-märkning eller andra tredjepartscertifieringar. Tidigare har vi varit väldigt fokusera på att handla varor men nu blir det allt vanligare att köpa tjänster istället, då är det minst lika ivktigt att fortsätta ställa tuffa utmanande krav men kanske på ett annorlunda sätt. Om man nu lägger all it-drift i molnet så kanske många tänker att de inte behöver ta något ansvar sen. Men vem tar ansvar för att dessa driftcenter är klimatmarta? Vem ser till att driftcentren är kopplade till fjärrvärmenäten och tar tillvara på alla överskottsenergi? Är det min uppgift eller är det någon annans?

Världens största utmaning nu är klimatutmaningen och då behöver vi tänka nytt och större. I Uppsala kommun räknade vi ut att allt utsläpp av plast motsvarar utsläppen från biltrafiken. Då måste vi börja tänka över om vi ska börja använda bioplast istället för oljeplast, exempelvis. Hållbarhetsfrågan är oändlig och man måste fundera över allt.

Vad borde it-branschen och kommuner bli bättre på inom hållbarhet? 

Kommuner borde bli mycket bättre på hur vi säkerställer och samordnar inköp. Det är mycket sämre om förvaltningar byter ut produkter hur de vill och var och en ska bestämma hur de ska jobba med återvinning. Ibland har vissa kommuner samlat ihop gamla datorer och skickat till biståndsprojekt i Afrika, det är det sämsta alternativet av alla. Det finns ingen som helst kontroll på att de återvinns och kan leda till enorma miljöproblem där olika kemikalier från datorer läcker ut i miljön. 

I produktionskedjan så är det viktigt att kolla upp så att inte bara den man köper av ställer krav utan man måste hitta hela kedjan.

Vad ligger ert fokus på idag på hållbarhetsområdet?

Vi satsar på att vända klimat- och samhällsutmaningarna till framgångar där vi ska minska miljöbelastningar genom digitalisering. Vi ligger starkt fokus på grönare och smartare produkter eftersom vi i Uppsala kommun ska vara fossilfria 2030 och klimatpositiva 2050. Det är det långsiktiga målet.

Kristina Segerström pixlr.jpg

Kristina Segerström, hållbarhetsingenjör, Svenska kyrkan.

Kristina Segerström, vad är ni inom Svenska kyrkan dåliga på när det gäller hållbarhet?

Svenska kyrkan är Sveriges största medlemsorganisation bestående av helt självstyrande lokala enheter, de cirka 1300 församlingarna eller pastoraten runt om i landet. Vi försöker i högsta möjliga mån att främja samordning av inköp och vi jobbar mycket med samverkansprojekt. Det är ett ständigt utvecklingsområde då det inte alltid historiskt sett funnits denna typ av praktiska förvaltningssamordning. Vi har nyligen arbetat fram en ny nationell Code of Conduct där vi ytterligare har förtydligat hållbarhetsdimensionerna och ställt skarpare krav. Denna nya uppförandekod använder vi för att hålla ihop vårt hållbarhetsarbete i alla de nationella ramavtal som vi arbetar med att utveckla. Att inspirera till och möjliggöra god samverkan är nyckeln till att få en så stor organisation att vara med och bidra i ett förändringsarbete med hållbarhetsfokus.

Vad ligger ert fokus på idag i hållbarhetsområdet?

Jag har två exempel från förvaltningssidan. En stor utmaning för oss är att få fler församlingar att avropa de hållbarhetsgranskade ramavtalen. När det gäller till exempel it-produkter så kan det vara väldigt praktiskt att använda ramavtalen eftersom den leverantörskedjan kan vara väldigt komplex att själv som församling sätta sig in i och man vill ha kontroll och göra en hållbarhetsgranskning.

Det andra handlar om hållbar fastighetsförvaltning. Eftersom vi är en av Sveriges största fastighetsägare så lägger vi mycket fokus på att jobba med energifrågan. Där arbetar vi med både energieffektiviseringar och val av energikällor. Vi försöker helt enkelt vara en del av samhällsomställningen till ett fossilfritt Sverige.

Vad borde it-branschen bli bättre på inom hållbarhetsområdet, tycker du?

Kommunikation och information, så därför är initiativ likt det vi nu fått vara en del av här i Almedalen väldigt bra. Att it-branschen samlas och sätter ett gemensamt fokus, sållar och prioriterar i hållbarhetsarbetet, gör det enklare för oss som kunder att ta till oss hur vi kan arbeta på bästa sätt, tillsammans i våra olika roller, för en hållbar framtid. Vi välkomnar fler forum som skapar kunddialog och där hållbarhetsfrågor lyfts tydligt.


madeleine bergrahm pixlr.jpg

Madeleine Bergrahm, Sustainability Manager Nordics and Poland, HP.

Madeleine Bergrahm, vad tycker du är det viktigaste inom hållbarhetssektorn? 

Att koppla det till affärerna, både internt och externt. Vi kan inte ha ett miljöarbete utan att ta hand om sociala frågor där man integrerar och utför processerna på ett hållbart sätt. Det måste man få betalt för i slutändan, annars lever det inte vidare. Jag talar inte om högre priser på produkter utan om att kunderna kan göra verklighet av sina ambitioner och vikta upp miljö och sociala krav i leverantörsledet i upphandling.Vad borde it-branschen bli bättre på inom hållbarhet?

Att påvisa möjligheterna och inte fokusera på problemen. Det hålls en hel del diskussioner som rör ingående material, vilket är viktigt för rena materialflöden för cirkulär ekonomi. Men vi bör nu fokusera mer på tjänsteleveransen, att skapa nya affärsmodeller som lyfter blicken från produkten till den nytta den ger. Företag borde kunna effektivisera processer och informationsflöden, skippa mycket administration och därmed minska tillverkning som skapar massa avfall. Det kan skapa ett mervärde även ekonomiskt. Det gäller att lyfta blicken från produktionsnivå.

Elektroniskt avfall är avfallstypen som växer snabbast men det är ju fortfarande inte den största avfallstypen totalt sett. Vi som bransch har jobbat länge med frågan och försöker nu få kunderna att intressera sig för tjänster så att vi tillsammans kan skapa cirkulära flöden och behålla värdet i materialet i produkterna under längre tid.

Vad ligger ert fokus på idag på hållbarhetsområdet?

Vi tittar mycket på att ställa om till cirkulära affärsmodeller både internt och externt och då är det inom tre olika delar. Den första handlar om frikoppling från produkten i sig, att leverera modulärt uppbyggda produkter med mindre material i en tjänsteleverans, istället för att jobba med den transaktionella modellen. Att bryta kopplingen mellan materialanvändning och inkomst.

Den andra delen handlar om att göra förändringar i hur vi gör affärer. Istället för att sälja en pryl kan man fundera på vad man verkligen vill uppnå – det är inte så lätt som det låter. Om man säljer en bil eller en service så är det två olika kontrakt och två olika affärsmodeller. Men i och med att vi vill utöka livslängden på produkter så måste vi fråga oss: Under hur lång tid har man en affärsrelation och får inkomst från den? Det blir längre och förhoppningsvis djupare kundrelationer. Man får hoppas att kunderna ser det de köper in och internt lär sig ställa om och använda dessa tjänster. Vi har de här modellerna redan idag, men det måste bli ännu vanligare. Och hur betalar vi då våra säljare internt? Det måste nog till en ny kontraktsmodell kring hur säljare får sin lön.

Den tredje handlar om digitalisering. Tittar man exempelvis på kommersiell print så har trycktekniken sett likadan ut i flera hundra år. Tänk då att ungefär 30 procent av alla böcker som printas ut aldrig blir sålda – det är inte smart för någon och verkligen inte hållbart. I digitalt tryck trycker man vad man behöver, där man behöver det. Ett annat exempel är 3D-tillverkning, hur det kommer att ändra tillverkningsindustrin och där olika tekniker tas fram. Vi bygger vidare på vår bläckstråleteknik och får god kontroll på varje liten del av den utprintade delen, det är framtiden.

13 juli 2017 Uppdaterad 9 mars 2020 Reporter Fredrik Adolfsson digit Foto Atea / Fredrik Adolfsson

Rekommenderad läsning

Fem Färgglada Cirklar Mot Vit Bakgrund

Fem hållbara tips

21 jan 2021 digit

Den 24 januari är det Circular Electronics Day. När fler och fler företag och organisationer ansluter sig till TCO Developments initiativ passar organisationen som delar ut hållbarhetscertifieringar på att tipsa om hur alla kan bidra till en mer cirkulär it-hantering. 

Flygbild Över Autobahn

Digital EU-snabbväg

15 dec 2020 digit

En ny sajt ska underlätta för både företag och privatpersoner i EU att hitta utföra ärenden och hitta information digitalt inom hela EU. I Sverige har DIGG hjälpt 60 svenska myndigheter att ansluta sig till youreurope.eu.

Ett Bi På En Trädgren

Hållbarhetstesta din AI

9 dec 2020 digit

Open source-verktyget Codecarbon håller koll på koldioxid som produceras till följd av AI som körs på servrar. Förhoppningen är att det ska hjälpa organisationer att minska klimatavtryck.

Pant Elektronik
video

Pant på elektronik

5 nov 2020 digit

Regeringen utreder ett pantsystem för småelektronik, som till exempel mobiler, och hoppas att det ska leda till att fler produkter återvinns. Men det finns fortfarande oklarheter, som att panten ska kunna bevisas, att den inte ska minska återanvändningen och inte heller försämra för svenska elektronikförsäljare. 

Stamceller I 3D

Spel-AI för celler

2 nov 2020 digit

En AI-baserad teknik för att analysera sociala nätverk har fått betydelse för individanpassad vård och framtidens läkemedel. Det är forskare vid Uppsala universitet som sett möjligheterna med den avancerade bildanalystekniken för att hantera viktig information som andra metoder missar.

En Grön Och Lila Kålplanta

Smart it för odling

16 sep 2020 digit

Ett hållbart lantbruk behöver automatisering och robotar. Det menar Joakim Stehn, it-chef på Sydgrönt, som även vill utöka spårbarheten av grödorna.

Stormigt Hav

MS moln i havet

15 sep 2020 digit

Microsoft har plockat sin cylinder med servrar som legat i havet under ett två år långt pilotprojekt. Syftet har varit att utnyttja vattnet som nedkylningsresurs och resultaten är positiva.

Indisk Rupie Med Mathatma Gandi (1)

Kodens förlorare

7 sep 2020 digit

När västvärlden utlokaliserar hanteringen av gamla kodspråk till utvecklingsländer finns det en risk att det skapar ett B-lag inom programmering. Det visar en avhandling från Malmö universitet.

Tecknade Tekniska Prylar I Ett Färggrant Rutnät

75 milj ton avfall

6 jul 2020 digit

Världens befolkning kommer att kasta närmare 75 miljoner ton elektroniskt avfall 2030, vilket är 20 miljoner ton mer än vi kastade förra året. Det visar en ny forskningsrapport.