Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Nominerad till
Publishingpriset 2017

En smartare it-nyhetssajt

Nominerad till
Publishingpriset 2017

Nya perspektiv med drönare över skogen

Det pågår en revolution i skogen. Med användningen av kameradrönare drivs den digitala utvecklingen från fältet hela vägen upp till myndighets- och företagsledningar. Med ett öga i luften kommer helt nya perspektiv.

Text Anne Hammarskjöld Foto Skogsstyrelsen 21 juni 2017 digit

DJI_0039_2.jpg

Ett öga i luften ser det mesta i Smålandsskogarna.

På kort tid har kameradrönare blivit en viktig del av vardagen bland späda granplantor och torra hyggen i Sveriges milsdjupa skogar.  

– Drönare är inte framtidens teknik. Det är ett redan tillgängligt och oöverträffat verktyg för effektivisering med tydliga samhällsvinster. Bland annat för att vi arbetar med högre noggrannhet under tiden vi är i skogen, beslutsunderlagen blir bättre och detta ökar kvaliteten i resultatet. Vinsten kan bland annat räknas hem i form av mindre tid i skogen, ökad tillväxt och miljöhänsyn. Vi talar miljarder i vinst för samhället, säger Anton Holmström, skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Kronobergs län.

Öga i luften

Som för många andra inom skogsnäringen finns ett stort naturintresse bakom Anton Holmströms val av yrke. Så när han talar om fördelarna med mindre tid i skogen är det kvalitetsökningen i arbetet som är drivkraften, inte att han tröttnat på långa vandringar över mjuk mossa. Något så skrattretande enkelt som en flygande kamera innebär stora kvalitetsvinster, framhåller han.

– På plats i skogen söker vi möjligheter att påverka och göra nytta. Med drönare som vårt öga i luften har vi ett beslutsunderlag innan vi går ut i skogen. Ska jag inventera återväxten på tio hektar vill jag inte gå där allt ser bra ut. Jag vill gå dit vi inte når målen och det andra kan jag nu sålla bort.

Anton Holmström har använt drönare i sitt arbete i lite drygt två år. Under den tiden har han blivit något av en ”drönarambassadör” på sin myndighet. Erfarenheterna har fått honom att funderat på mänskligt beteende.

– Det är intressant vad som påverkar människors beslut och attityder. Många kollegor jag möter tycker att kameradrönare är leksaker, och det spelar liten roll hur många fakta om driftsfördelarna som jag kan presentera. Men när jag visar fotografier av till exempel vindfällen så förstår de plötsligt fördelarna med att få överblick från en annan vinkel. Jag skulle säga att 90 procent har styrts av sina känslor och inte av logik när de ändrat åsikt om drönare.

Omvänd psykologi

Hittills har Anton Holmström utbildat ungefär 60 kollegor och andra intresserade inom skogsnäringen i att flyga drönare. Även i praktiken har det krävts lite psykologi.

– I alla grupper är det några som kliver fram och vill prova, och några som backar undan för att inte bli utvalda att stå framför gruppen. Jag väljer alltid någon av dem för att övertyga alla om hur enkelt det är. Kan du använda en smartphone kan du flyga drönare. Alla har också lyckats och efter provflygningarna vill alla ha en drönare.

Skogsstyrelsens medarbetare är inte ensamma i sitt intresse för kameradrönare i skogen. Anton Holmström ser att många markägare ligger mycket långt fram, och att bland annat sågverksindustrin hör till de verksamheter som relativt nyligen fått upp ögonen för möjligheterna med tekniken. De mest hängivna användarna är inte de man kanske skulle tro.

– De som har kommit längst och driver utvecklingen är markägare som många gånger är över 70. De unga som nyligen tagit en skogsrelaterad examen är ofta betydligt mer avvaktande. Jag har funderat på om det beror på att unga ofta lutar sig mot sina nya kunskaper och tror sig ha alla svar färdiga, medan äldre är mer ödmjuka inför det som erfarenhet lär oss – att vi inte har alla svar eller någonsin blir färdiglärda.

Industri 4.0

Domen i höstas från Högsta förvaltningsdomstolen om att kameraförsedda drönare omfattas av kameraövervakningslagen har dämpat utvecklingstempot i skogen, men nu rör det sig framåt igen. För Anton Holmström är det ingen tvekan om att användningen av drönare i skogsnäringen är en omvälvning helt i led med Industri 4.0, den fjärde industriella revolutionen.

– Det är gräsrötterna som ser den enorma nyttan med den nya tekniken och som driver utvecklingen i dag. Det är en omvälvning som drivs från fältet upp i företags- och myndighetsledningar. Historien har lärt oss människor att det är svårt att sia om framtiden men tekniken går inte att stoppa. Har vi nytta av den kommer vi att använda den.

 

Rekommenderad läsning

Västerås skapar Stadens kontrollrum

27 feb 2017 digit

sjukhus.jpg sjukhus.jpg sjukhus.jpg

Snart kommer stadens viktigaste samhällsfunktioner vara uppkopplade mot varandra. Västerås stad, Mälarenergi och RISE arbetar för att räddningstjänsten, sjukhusen och kommunhusen ska vara sammankopplade för att trygga tillvaron för medborgarna.

”De digitala ekosystemen måste mogna”

31 maj 2017 ledarskap

KalleH_960x640.jpg KalleH_960x640.jpg KalleH_960x640.jpg

Det räcker inte längre med att muta in sitt eget territorium i det nya it-landskapet. De digitala ekosystemen kräver en helt ny öppenhet, men också en större helhetsförståelse. Det menar Kalle Hultenheim, vd Atea Sverige.

Så skapade NCC ett digitalt ekosystem på 16 veckor

1 jun 2017 digit

Looprocks_960x640.jpg Looprocks_960x640.jpg Looprocks_960x640.jpg

När allt fler företag och branscher digitaliseras skapas nya möjligheter långt bortom den egna sfären. Det menar Anders Torell, digital affärschef på NCC, som precis lanserat startupen Loop Rocks, en plattform för byggbranschen.

Blockkedjor och crowdsourcing förändrar Lantmäteriet

5 jun 2017 ledarskap

lantmateriet.jpg lantmateriet.jpg lantmateriet.jpg video

Lantmäteriets verksamhet har rötter från 1600-talet. Nu tar myndigheten en tätposition i det digitala ekosystemet och jobbar aktivt med både blockkedjor och crowdsourcing. Anders Enmark, digital strateg på Lantmäteriet och Stefan Fasth, Atea berättar hur det funkar och hur andra kan göra.

Tekniken som förändrar världsekonomin

7 mar 2017 digit

robot .jpg robot .jpg robot .jpg

Världen blir allt mer robotiserad, digitaliserad och uppkopplad och 2020 spås det finnas hela 20,4 miljarder uppkopplade enheter runtom i världen. Alla frid och fröjd med det? Nej, inte enligt Jan Nolin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap.

Vårdapp minskar behovet av tolkar

31 mar 2017 it i vården

Kvinna med hörlurar, hälsoapp.jpg Kvinna med hörlurar, hälsoapp.jpg Kvinna med hörlurar, hälsoapp.jpg

Med appen Daqatra träffar patienter en läkare via videolänk för rådgivning på arabiska, persiska, dari och kurdiska. Resultatet är tryggare patienter som klarar sig utan tolkar.

Roboten tar barnen till skolan

3 apr 2017 digit

KarenDolva2_960x640.jpg KarenDolva2_960x640.jpg KarenDolva2_960x640.jpg

AV1 är den norska roboten som ska ge långtidssjuka barn ett aktivt liv tillsammans med sina vänner både i skolan och på fritiden. Nu siktar grundaren Karen Dolva på en etablering i Sverige.