Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Så räddar drönare liv i Rwanda

10771491-children-of-mikuni-village-zambia2.jpg

Målet med drönarprojektet i Rwanda är att snabbare kunna sätta in rätt medicinska behandlingar även i avlägsna trakter.

Drönare har svävat in som en lösning för sjukvårdstransporter i det bergiga Rwanda. Bakom projektet finns det svenska företaget Globhe. 

Historiskt sett har Rwanda i Centralafrika inte varit synonymt med teknologisk utveckling, men nu är det på väg att ändras. De senaste åren har landet genomgått en informationsteknisk revolution där kommunikationerna förbättrats dramatiskt, som exempel beräknas 95 procent av befolkningen ha tillgång till 4G-täckning nästa år. Senast ut är en satsning på drönare inom sjukvårdens transporter.

– Rwanda är ett bergigt land och det uppstår ofta problem för bilar när de ska snirkla sig fram längs dåliga vägar och under regnperioden är vissa vägar knappt farbara. Här kan en drönare flyga över problematiken, så att säga. När ett sjukhus behöver beställa sådant som inte finns lokalt, som blod till transfusioner, så tar det flera timmar med landburen trafik, men en drönare kan klara det på bara tjugo minuter, säger Helena Samsioe, grundare och vd för Globhe.

Globhes affärsidé är att samarbeta med drönarföretag som hyrs in på plats.

– Vi är som ett Uber för drönare eftersom vi inte äger farkosterna själva, utan matchar kundens efterfrågan med lämplig teknisk leverantör. Vi jobbar med hela kedjan från analys till implementering och vi ser till att det genomförs på plats.

Bakgrunden till att Helena Samsioe startade företaget och fick kontakt med Rwanda är att hon tidigare arbetade som managementkonsult, med fokus på hur digitala applikationer kan förbättra sjukvården.

– För tre år sedan jobbade jag i Afrika och regeringen i Rwanda var tydligt intresserade av drönarteknologi, då insåg jag att det kunde finnas en global efterfrågan. Så jag kontaktade flera drönarföretag för att se om Afrika kunde vara en intressant marknad och på den vägen är det. 

Helena Globhe.jpg (1)

Helena Samsioe, grundare och vd för Globhe.

Globhe samarbetar i dag med nio drönarföretag i Europa, Asien och USA. Det innebär att de har tillgång till ett brett utbud av olika tekniker. Och det är en fördel i Rwanda.

– Vi kan hjälpa till med allt från kartläggning av områden till transporter. Och inom transporter finns det ett antal olika drönarmodeller: en typ är fixed wing och den passar vid längre distanser, men nackdelen är att de inte kan landa på slutdestination utan släpper lasten från luften. I Rwanda planerar vi att komplettera med modellen multi rotor, som liknar en liten helikopter – den kan både lämna och plocka upp exempelvis prover. Vid ett misstänkt ebolafall kan de snabbt flyga tillbaka till labbet för diagnostik.

I Rwanda samarbetar Globhe med det svenska medtechföretaget HemoCue, som bland annat utvecklar lösningar för medicinsk diagnostik ute på fältet.

– De är specialiserade på teknologi som fungerar enkelt och snabbt i tuffa miljöer, där det ofta saknas elektricitet. Vårt mål med drönarprojektet är att förbättra diagnostikprocessen, bland annat genom att se till att prover kan tas i större skala, bli analyserade och att lämplig åtgärd i form av medicin eller blodtransfusion snabbare kan sättas in, även om vägarna är översvämmade.

Både möjligheterna och utmaningarna i Rwanda är många, berättar Helena Samsioe, och det har tagit över ett år att få igång drönarprojektet.

Drönare i Rwanda2.jpg

Globhe samarbetar i dag med nio drönarföretag i Europa, Asien och USA. Det innebär att de har tillgång till ett brett utbud av olika tekniker. Och det är en fördel i Rwanda.

– Projektet inleddes hösten 2015 och den första flygningen skedde i slutet av förra året. Det har varit tidkrävande att koordinera alla aktörer och att hitta ett gemensamt regelverk där drönartransporter kan ske utan att störa till exempel flygtrafiken. Dessutom är det en ny teknologi som inte använts till detta tidigare, så vi måste analysera vad vi kan frakta och hur vi kan utveckla servicen i landet.

Vilka resultat kan ni se så här långt?

– Hälsoministeriet i Rwanda har analyserat projektet och uppger att transporttiden kunnat minskas från fem timmar till 20 minuter. Tidigare gick en del av allt blod som transporterades till spillo eftersom det låg för länge utan kylförvaring. Med drönare tror man sig kunna minska detta med några procent och därmed spara flera miljoner kronor per år. Men vi är fortfarande i en tidig fas av projektet så det är svårt att dra några exakta slutsatser i dagsläget.

Vad blir nästa steg för Globhe?

– Vi hoppas att vi kan dra lärdomar från projektet och applicera det på fler platser i världen, inklusive i Sverige. Nu driver Karolinska institutet ett forskningsprojekt där man undersöker om drönare kan frakta hjärtstartare ut i Stockholms skärgård, där skulle vi kunna bidra med vår erfarenhet. Och även på hemmaplan har sjukvård och räddningstjänst nytta av att snabbare kunna nå fram med transporter eller att kartlägga ett område efter en olycka.

 

 

 

13 april 2017 Reporter Daniel Retz it i vården

Rekommenderad läsning