Karolinska fjärrövervakar hjärta och puls
Att mäta puls och hjärtrytm kan förebygga komplikationer efter en operation. Nu utvecklas en ny teknik för fjärrövervakning.
I gränslandet mellan medicinteknik, telekom och it samarbetar fem ledande sjukhus för att utveckla framtidens fjärrövervakning av patienter.
– För inte så länge sedan mättes puls, hjärtat och andningen tre gånger om dagen när patienten låg på sjukhus. Med tiden har det lite fallit i glömska trots att ny forskning bekräftar deras betydelse. Till exempel för att minska risken för plötsligt hjärtstopp. Den utvecklingen kan delvis hänga ihop med att vården blivit allt mer specialiserad, säger David Konrad som ansvarar för det EU-finansierade Nightingale-projektet på Karolinska Universitetssjukhuset.
Vitala kroppsfunktioner som puls, hjärtrytm och andningsförmåga kan förutsäga om en patient kommer att drabbas av komplikationer och för tidig död.
Tillsammans med fyra andra europeiska universitetssjukhus deltar Karolinska Universitetssjukhuset i Nightingale-projektet. Sjukhusen bildar ett vårdkonsortium med målet att utveckla en trådlös och bärbar teknik för fjärrövervakning av vitala kroppsfunktioner hos riskpatienter både på sjukhuset och i hemmet efter bland annat operation.
Vi behöver en bärbar sensor som mäter rätt saker, till exempel den viktiga andningsfrekvensen, på ett tillförlitligt sätt. Det finns inget riktigt bra alternativ på marknaden i dag.
David Konrad, projektansvarig, Karolinska Universitetssjukhuset
Behov av bärbar sensor
Redan i dag följer Karolinska och andra sjukhus sina patienter efter en operation men att upptäcka avvikelser i dessa viktiga vitala funktioner är beroende av att personal har tid, möjlighet och kunskap att fånga dem. Med ett system som Nightingale vill åstadkomma skulle detta arbete underlätta exempelvis sjuksköterskors möjlighet att hitta just de patienter som är i riskzonen, säkerligen många fler än man har möjlighet till i dag.
Det finns många fördelar med ett trådlöst, tillförlitligt och säkert monitoreringssystem som fungerar även utanför sjukhuset. Patienter som åker hem efter operation vet att de blir kontaktade om något värde skulle förändras. För inneliggande patienter ska systemet larma ett mobilt intensivvårdsteam. Men för att erbjuda denna trygghet återstår att räta ur en rad frågetecken.
– Vi behöver en bärbar sensor som mäter rätt saker, till exempel den viktiga andningsfrekvensen, på ett tillförlitligt sätt. Det finns inget riktigt bra alternativ på marknaden i dag. Sedan är säkerhet – från patientsekretess och att lösningen stödjer vårdens övriga it-strukturer – några andra utmaningar på vägen, säger David Konrad.
Vård, it, telekom och AI
Nightingale är en del av EU-programmet Horizon 2020, där vårdgivare ska driva utvecklingsprojekt i samarbete med industrin. För att hitta rätt samarbetspartners bjuder nu vårdkonsortiet in företag från flera marknader.
– Nightingale rör sig i gränslandet mellan medicinteknik, it, telekom, AI och sjukvården. Nu söker vi samarbetspartners med den expertkunskapen och i mars och april är företag välkomna att anmäla sitt intresse och träffa oss.
Den nya övervakningslösningen ska vara klar att tas i drift om fyra år och David Konrad är full av tillförsikt.
– För att lyckas behöver vi inom Nightingale lösa en rad utmaningar. Men verktygslådan i form av teknik och kunskap finns. Vi ligger rätt i tiden för att år 2021 erbjuda patienter, sjukhus och högspecialiserad dagvård en helt annan trygghet och service än i dag.
Miljoner till innovation inom vården
Nightingale är en del av EU-programmet Horizon 2020, där vårdgivare ska driva utvecklingsprojekt i samarbete med industrin och stora delar av anslagen finansierar framtagandet av nya lösningar.
I hård konkurrens har Nightingale tilldelats ett bidrag på €5,3 miljoner. Vårdkonsortiet bakom Nightingale består av Karolinska Universitetssjukhuset, Leuven Teaching Hospital, University College London Hospital, UMC Utrecht och Uniklinik Aachen.
Läs mer om ämnet: