Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Fler plattor och färre katedrar

Glöm hästskoformade bänkrader och en bastant kateder vid svarta tavlan. It i skolan revolutionerar inte bara det fysiska klassrummet utan också sättet att kommunicera.

Text Fredrik Adolfsson 14 februari 2017 it i skolan

surfplatta skola.jpg

Under Bett 2017 i London föreläste Peter Bergström, universitetslektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap på Umeå universitet, om hans forskning kring didaktisk design, det vill säga lärares design av undervisning och lärande. I studien har han besökt skolor som går inom spannet grundskola till gymnasium och där alla lärare och elever haft varsin platta i minst ett halvår. Det har gjorts klassrumsobservationer, ljudinspelningar, fältanteckningar, fotografier och intervjuer med berörda lärare samt vissa elever. Och enligt Peter Bergström finns det väldigt mycket att studera i det sammanlagda materialet. 


 Bland annat har vi tittat på hur man designar den fysiska miljön i klassrummen samt via ljudinspelningar hur läraren kommunicerar i undervisningen. Vi har också tittat på hur läraren designar klassrummet, vilket mer konkret betyder hur man ställer samman bänkar, integrerar it och hur eleverna till exempel arbetar med grupparbeten. Hur klassrummet organiseras kan vi se får ett inflytande över hur undervisningspraktiken i slutändan blir.

 Att arbeta mer i grupp och tillsammans integrera surfplattan innebär att elever får producera material vilket betyder att undervisningen i högre grad också inkluderar elevens beslutsfattande än den traditionella undervisningen.

peter bergström 960640.jpg

Peter Bergström, universitetslektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap på Umeå universitet

En grundförutsättning som forskningen tagit utgångspunkt i är att studera vad som händer när skolorna suddar ut gränserna mellan it och vardaglig undervisning, och inför en platta per elev istället för att ha en datorsal som är separerad från klassrummen. Detta leder till utmaningar för skolan och lärarna när traditionell undervisning utmanas av nya möjligheter och nya verktyg. 

 De som ser möjligheterna skapar lättare andra typer av utbildningssituationer ofta innehållandes fler temaarbeten över längre perioder, inte lika mycket görs över en lektion. Lärarna använder inte heller läromedel i samma utsträckning utan ämnena designas mer efter de nationella styrdokumenten. 


 Eleven analyserar skrivningar från styrdokumenten och lärarna resonerar med eleverna kring frågor som exempelvis kan vara: Vad innebär gestalta i det här sammanhanget, eller vad innebär kvalitet? Lärarna lär eleverna att förstå orden som finns i läroplanen helt enkelt, och får en mer övervakande roll.

Skolan kommer mer bli likt ett vanligt arbete, där eleverna sjlälva får ta ansvar och skapa struktur.

Peter Bergström , universitetslektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap på Umeå universitet


Även kring information finns det olikheter gentemot den äldre sortens skola. Med hjälp av pedagogiska planeringar skapas struktur då instruktioner från lärarna finns tillgängliga dygnet runt. Ett ord som sällan hörts under forskningsarbetet är läxor, då informationstillgången i högre grad framkallat ett beting - och elever själva organiserar delar av sitt arbete utanför skoltid, menar Peter Bergström.

 Om en elev är sjuk kan han eller hon sitta hemma och jobba med resten av gruppen som är i skolan, om eleven inte är alldeles för sjuk självklart. Det kan liknas lite mer vid ett vanligt arbete då de själva får ta ansvar och skapa struktur.

Men hur viktigt är det egentligen med klassrum och lärare i framtidens skola, då?

 Den fysiska miljön, exempelvis klassrummet, är oerhört viktigt, minst lika viktigt som surfplattan. Man måste designa miljön på samma villkor som undervisningen designas. Elevmiljöerna måste stödja samarbete, möblerna måste stödja samarbete och det måste finnas platser där lärarna kan samla alla elever och gå igenom något.

 Man får aldrig marginalisera lärarnas roll heller, de kommer ha en ännu viktigare roll framöver. De ger eleverna mer kontroll att styra upp sitt arbete men de måste ju hela tiden följa upp arbetet och resonera kring vad eleverna gör. Sedan ska allt mätas mot mål och kriterier i läroplanen. Men absolut kommer det förändras - lärarens roll kommer mer och mer gå mot att bli en dialogpartner och om att bygga upp elevens resonemang.

Rekommenderad läsning

PISA visar inte viktigaste kunskapen

31 jan 2017 it i skolan

bamford bett 960640.jpg bamford bett 960640.jpg bamford bett 960640.jpg video

Anne Bamford, chef på International Research Agency, tycker till om Sveriges resultat i PISA-mätningar och alternativa undersökningar som mäter framtidens kompetens. Och är det eleverna eller lärarna som utvecklas mest av digitala verktyg i skolan.

Så lär Peer-Ed ut ny teknik till lärare

3 feb 2017 it i skolan

Les Foltos 960640.jpg Les Foltos 960640.jpg Les Foltos 960640.jpg video

Utan engagerade lärare som är villiga att dela med sig av sin kunskap inom ny teknik sker ingen utveckling. Pappan till pedagogiken inom Peer-Ed är Les Foltos. Här delar han med sig av sina bästa tips.

Förändring som väcker rädsla

26 jan 2018 it i skolan

annika agelii genlott.jpg annika agelii genlott.jpg annika agelii genlott.jpg video

Starka känslor och upprop på Facebook var vardag för Annika Agélii Genlott när hon startade arbetet med att förändra skolan i Sollentuna. Lyssna, ge tid men alla måste med är några av hennes råd.

Myten om skolan

25 jan 2018 it i skolan

glad-kille-med-platta.jpg glad-kille-med-platta.jpg glad-kille-med-platta.jpg video

Undervisningen i skolan bygger på antagandet om en genomsnittselev. Men det finns ingen sådan och det är en stor utmaning för hela samhället. Det menar Rachel Rosenfeldt, Kotter International.

"Regeringen borde göra som i Danmark"

25 jan 2018 it i skolan

skolbarn-lärare-glada.jpg skolbarn-lärare-glada.jpg skolbarn-lärare-glada.jpg video

För att lyckas med digitaliseringen i skolan behöver lärare och skolledare få motivation att stanna på sina jobb. Dessutom behövs pengar för att utjämna skillnader mellan skolor. Det menar Matz Nilsson, ordförande på Skolledarförbundet.

Mobilen minskar självförtroendet

31 jan 2018 it i skolan

två killar sitter på en brygga vid en sjö och tittar i sina telefoner.jpg två killar sitter på en brygga vid en sjö och tittar i sina telefoner.jpg två killar sitter på en brygga vid en sjö och tittar i sina telefoner.jpg video

För mycket skärmtid i skolan minskar mjuka färdigheter som empati, självförtroende och ledaregenskaper. Anne Bamford, professor i pedagogik och utvecklingschef för Londons skolförvaltning, varnar också när tryggheten infinner sig. Då är lärarens it-kunskaper inaktuella.

Skövde har koll på plattor

21 feb 2017 it i skolan

SkövdeSkola_960x640.jpg SkövdeSkola_960x640.jpg SkövdeSkola_960x640.jpg

I Skövde kommun pågår mycket arbete inom digitaliseringen av skolan, inte minst som ett resultat av den nya nationella it-strategin. Ett av projekten har varit att ta kontrollen över alla de enheter som skolorna förfogar över.

voisterpodden

Academedias elever lär lärare

14 jul 2017 it i skolan

Academedia_960x640.jpg Academedia_960x640.jpg Academedia_960x640.jpg podcast

Petter Hallman, CIO på Academedia, deltog under Almedalsveckan och pratar i Voister-podden om vad som är högst på agendan under 2017, hur koncernen jobbar med hållbarhet och hur intresset för programmering kan öka.

Skolans reaktion på regeringsbeslut

14 mar 2017 it i skolan

programmering barn .jpg programmering barn .jpg programmering barn .jpg

– Lite fegt men ett steg i rätt riktning, säger Mikael Odin, rektor på grundskolan Nya Elementar, om regeringens nya satsning på it och programmering i grund- och gymnasieskolan.