Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

E-nämnd effektiviserar Norrbotten

norrbotten 960640.jpg

Utsikt från Dundret i Gällivare.

Norrbottens län har skapat en e-nämnd där de gemensamt fattar beslut om vidare effektivisering och digitalisering av de 13 inblandade kommunerna. Norrbottens e-samordnare kommenterar:
– Vi har börjat möta marknaden som en gemensam kund och bland annat efterfråga familjepaket som skapat nya affärsmodeller för leverantörerna. 

Fakta Norrbottens e-nämnd

De kommuner som samverkar genom Norrbottens e-nämnd är Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå. Luleå är värdkommun för nämnden.

Norrbottens e-nämnd är en politisk nämnd som omfattar 13 kommuner i Norrbotten med det gemensamma målet att driva och stödja utveckling av e-förvaltning och digitalisering. Nämnden bildades under sommaren 2013 men är fortfarande i sin uppbyggnadsfas, menar e-samordnaren i Norrbotten, Daniel Ahlqvist.

 Det krävs mycket tålamod och tillit att få ett sådant här initiativ att fungera optimalt, och jag ser oss fortfarande bara som i början på vår resa. Men sakta men säkert börjar konkreta resultat att synas och inte bara idéer, strategier eller visioner på ett papper. Något som hjälpte oss från början var att det redan innan e-nämnden fanns mycket samarbete i länet, men nu har vi gått lite längre och strukturerat samverkan även inom detta område.

Så vad är egentligen skillnaden, nu mot då?

 Primärt är det två saker, varav dessa också är anledningen till att vi skapade nämnden. Det första är att en e-nämnd skapar en formaliserad, strukturerad och juridisk plattform för att samverka i kommunerna. Många kommuner samarbetar med varandra men för att juridiskt få samverka måste man skaffa en plattform, och då är en nämnd ett bra sätt att göra detta.

 Nästa anledning är effektiviteten. Det går självklart fortare att göra en förstudie än 13, en integration än 13 eller drifta ett system istället för 13 system. Att vi kan digitalisera våra verksamheter på detta sätt möjliggör också för oss att i högre grad kunna fokusera på affärsutveckling och förändringsprocesser än tidigare.

Kommunerna kan spara pengar

Norrbotten är som bekant ett stort län så mestadels sker mötena mellan de olika kommunerna på håll via video, men fyra gånger per år träffas inblandade politiker och diskuterar digitaliseringsfrågor och skapar en gemensam målbild. Dessutom så träffas it-cheferna i varje kommun tio gånger per år och pratar strategi, och arbetet verkar göra susen.

 En konkret förändring är att vi nu börjar möta marknaden som en gemensam kund. Vi brukar prata om att vi vill ha ett familjepaket vilket skapat nya affärsmodeller för leverantörerna. De brukar prata om dessa paket som att det vore deras egna affärsmodell men det här är något vi jobbat hårt med att få in, och som nu börjar bli allt vanligare. Detta resulterar också i att vissa kostnader går ner och kommunerna kan fördela pengar på andra saker.

Förutom arbetet med varandra så jobbar e-nämnden just nu också mycket mot kunden, det vill säga den egna befolkningen i kommunerna.

 Vi tillsammans med kommunerna jobbar nu med att införa två gemensamma verksamhetssystem för hela Norrbotten, ett för självservice och ärendehantering, så kallade e-tjänster, och ett inom Räddningstjänsten. När de är helt klara vet jag dock inte riktigt än. Självservicefunktionen är tillgänglig nu och tjänster kommer publiceras successivt. Räddningstjänstens gemensamma system kommer att införas under 2017.

Skulle du råda andra län att gå ihop och bilda e-nämnder?

 Absolut, det skulle jag. Det finns en stor fråga som jag ofta får som handlar om varför man inte gör det här på nationell nivå, men jag tror att det skulle bli för många inblandade för tidigt i processen. Vi tror på en stegvis förändring där vi tillsammans i olika grupperingar kan erbjuda gemensamma alternativ som fler kan ta del av.  

8 februari 2017 Reporter Fredrik Adolfsson ledarskap

Rekommenderad läsning