”Vi måste diskutera den digitala omställningen”

14145-little-red-house-960x640-2.jpg

Digitaliseringen transformerar hela samhället, men på landsbygden blir skillnaden mer påtaglig. Mårten Blix är doktor i nationalekonomi och forskar inom digitalisering, och han efterlyser mer diskussion om vilken anpassning som krävs för att klara omställningen.

– Digitaliseringen har precis samma grundförutsättningar på landsbygden som i städerna, men det finns färre möjligheter att byta aktivitet om något förändras. Det som skiljer den här strukturomvandlingen från tidigare är att tjänsterna påverkas. Vi har tidigare klarat sådana omvandlingar till exempel inom varvsindustrin, men digitaliseringen påverkar nästan alla sektorer samtidigt. Det ökar kravet på anpassning för att inte bli omsprungen.

Förut har Sverige haft en bra tillgång på exempelvis civilingenjörer och det har funnits politiska initiativ för att ta ledartröjan vad gäller innovation, men nu är det inte lika självklart menar Mårten Blix.

– Det finns ingen quickfix när digitaliseringen ändrar arbetet utan det kommer att skynda på en polarisering som redan pågår. Lite tillspetsat kan man säga att antingen kommer du att bli tillsagd vad du ska göra av en dator och få dålig lön eller så har du ett kunskapsintensivt jobb med bra löneutsikter. Tio år av teknisk utveckling är idag enormt mycket, och därför är det viktigt att vi satsar på vuxenutbildning och livslångt lärande. Inte bara duttar i det utan satsar ordentligt. Sedan är frågan hur det ska gå till och vem som ska betala, säger Mårten Blix.

Naturlig omsättning av jobben

En farhåga som ofta lyfts av de mer skeptiskt inställda är att jobben skulle försvinna när mer och mer av de mer rutinmässiga sysslorna automatiseras. Det tror inte Mårten Blix.

– Nya jobb skapas hela tiden, det handlar om hur vi hanterar omställningen. En studie som några forskare vid IFN gjorde för tre år sedan visade att ungefär 20 procent av alla jobb omsätts varje år. Så det är inget nytt. Nu handlar det om att möta politiska konsekvenser för att minska klyftorna.

Där är digitaliseringen en fördel, inte minst vad gäller integrationen av nyanlända eftersom den öppnar nya möjligheter för dem som kan ha svårt att få ett reguljärt jobb.

– Digital economy erbjuder plattformar där man kan göra något ganska direkt istället för att vara passiv. Är du till exempel högkvalificerad och behärskar ett språkområde kan du utföra jobb som inte bara är i Sverige.

Svensk struktur försvårar

Strukturen inom den offentliga sektorn är en av utmaningarna som måste övervinnas, inte minst inom vårdsektorn.

– Vi har en modell med mycket lokal demokrati, till exempel skola inom kommunen och vården inom landstingen. Där är utmaningen att hitta ett sätt att centralisera eftersom digitaliseringens fördel är stordriftsfördelar, att ta en lösning och sprida till många. Svårigheten är att kombinera de olika nivåerna och där har vi inte lyckats särskilt bra. Samtidigt är den lokala demokratin en viktig del av det svenska samhället.

Bland annat är det diskussionerna om integritet och hanteringen av personlig data som behöver nyanseras menar Mårten Blix.

– Det finns en legitim oro för integritetsaspekten, men ofta använder man argumentet för att slentrianmässigt sätta stopp för idéer. Idag har många appar på sina telefoner som samlar in data om din hälsa och som man frivilligt skickar tillbaka till molnet, ofta internationellt. Där finns många fördelar som att man till exempel kan få proaktiva råd baserat på analys av datan om att man till exempel behöver röra på sig mer, undersöka sig och så vidare. I våra befintliga strukturer stannar dessa värden kvar.

Förenklade skatteregler stimulerar digitaliseringen

Som exempel på en positiv digitalisering tar han Estland där många av medborgarnas kontakter med den offentliga sektorn sker genom en portal på nätet.

– Det underlättade antagligen att Estland inte behövde ta samma hänsyn till ett befintligt system vilket gjort det lättare att digitalisera. En sådan portal skulle vara svår att få till i Sverige om kommuner, landsting och staten ska komma överens.

Vad Mårten Blix även skulle vilja se är en skattelagstiftning bättre anpassad till den digitala tidsåldern. Det borde gå att betala skatt med en knapptryckning, vilket skulle underlätta för egenföretagare som har en idé de vill testa. Det borde bli svårt att göra fel och lätt att göra rätt. Så är det inte idag.

– Visst finns det problem med gränsdragningar, exempelvis kring vem som är professionell och vem som är amatör, säkerhetskrav och hur moms ska betalas. Men hittar man lösningar vore det här bra för alla. Mer enkelhet skulle leda till nya jobb och även underlätta finansiering av den allmänna välfärden.

16 januari 2017Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Miguel Guerrerodigit

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng