Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Svensk startup 3D-printar organ

Det ett år gamla bioteknikföretaget Cellink säljer sina 3d-bioskrivare till femton gånger lägre pris än konkurrenterna och vill förändra den medicinska forskningen i grunden.
– Jag tror att vi om tio år kan skriva ut hela organ med hjälp utav 3D-bioskrivartekniken och man vet aldrig vart nästa genombrott i medicin kommer ifrån - därför måste vi göra tekniken möjlig för alla, säger vd och grundare, Erik Gatenholm. 

Text Fredrik Adolfsson 13 januari 2017 digit

Erik Gatenholm och Hector 960640.jpg

Erik Gatenholm och Hector Martinez, de två grundarna av Cellink.

Biotechbolaget Cellink grundades i Göteborg i januari 2016 av vd Erik Gatenholm och teknikchef Hector Martinez. Det började med att Erik Gatenholm kom tillbaka till Göteborg från USA för att läsa sin master i innovation på Handelshögskolan i Göteborg. Via sin pappa, Paul Gatenholm, professor på Chalmers, träffade han Hector som då skrev sin doktorsavhandling om mänsklig broskvävnad på just Chalmers. Och på den vägen är det.

 De två hade utvecklat teknologin tillsammans med Chalmers och ett par andra partners under sju-åtta år och vi kom åt den via en licens. Vi hade sedan länge haft som intresse att via bioteknik kunna rädda liv och här såg vi också chansen att kommersialisera det, sedan demokratisera det.

Vi hade sedan länge haft som intresse att via bioteknik kunna rädda liv.

Erik Gatenholm , vd och grundare, Cellink

Teknologin rörde både materialforskning, teknikforskning samt vävnadsforskning. Det arbetet tog Cellink nytta på, utvecklade vidare och blev på så sätt väldigt breda eftersom de inte är nischade till en del av biotekniken utan sysslar med tre olika områden. Det första är själva 3d-bioskrivaren som måste kunna printa ut mänskliga celler, den har Cellink tagit fram internt och de säljer den nu över hela världen. 

Den andra delen är biobläcket som måste vara av material som fungerar på olika vävnader, och där man till exempel kan tillföra hudceller och då ha så kallat biobläck anpassat för celler. Detta anpassade biobläcket kan sedan printa ut mänsklig hud. 

cellink 960640.jpg

Ett öra utskrivet via Cellinks 3d-bioskrivare.

Det tredje och sista segmentet är cellerna. De kan man få tag på från patienter eller köpa från diverse företag. När man har dessa tre att tillgå så blandar man ihop cellerna med bläcket och sätter sedan in det i skrivaren - och vips så kan man börja printa ut mänsklig vävnad. 

 Man kan skriva ut brosk, hud, hjärtvävnader och så vidare. Jag tycker att det är en väldigt spännande bransch eftersom man blandar in så mycket olika delar såsom data, 3d-teknologi, vanlig biologi, kemi och så vidare. 

Teknik till för alla

Cellink är inte ensamma på marknaden utan de har en del konkurrenter, iallafall när det gäller just 3d-bioskrivarna. Där har dock Erik Gatenholm och Hector Martinez gått en annorlunda väg än de flesta övriga aktörerna på marknaden. 

 De har tidigare varit en otrolig lyxprodukt och kostat ungefär 150 000 dollar styck. Vi har tagit ett mer kostnadseffektivt perspektiv och säljer våra för 10 000 dollar. Första halvåret sålde vi skrivare för cirka 3 miljoner kronor.

Hur kommer det sig, att ni säljer så förhållandevis billigt jämfört med andra? 

 Vi som jobbar på företaget är väldigt unga och det är lite så det fungerar i den här generationen. Att göra nytta i världen via smart teknik ska inte kosta så mycket utan det ska vara lätt att ha tillgång till. Det finns så mycket skarpa hjärnor överallt, i Indien, Kina, Sydafrika, you name it, och även om inte de har samma budget eller tillgång till samma utrustning som vi har här så ska de kunna köpa in den nyaste tekniken. Man vet aldrig vart nästa genombrott i medicin kommer ifrån - därför måste vi göra tekniken möjlig för alla.

Man vet aldrig vart nästa genombrott i medicin kommer ifrån - därför måste vi göra tekniken möjlig för alla.

Erik Gatenholm , vd och grundare, Cellink

Framtid

Cellink är just nu inne i en fas där de skalar upp och växer. De har gått från sex anställda till 15 under de senaste månaderna och förutom kontoret i Göteborg så har de också öppnat upp ett nytt i Palo Alto samt ytterligare ett längs USA:s östkust i Virginia. 

 Vi är i en otroligt bra position och det viktigaste just nu är att hitta rätt talanger som passar in i kulturen och som är kapabla till att komma ut till alla länder vi vill vara i. Vi måste självklart också utveckla nya, bättre skrivare och så vidare. Företaget är i ständig förändring. 

Bättre skrivare säger du, kommer vi någonsin se 3d-bioskrivare som kan skriva ut hela organ, exempelvis en lever? 

 Absolut, vi ser att industrin rör sig mot det. Jag tror att vi kan skriva ut ett helt organ om 10-15 år för att vi förstår redan nu teknologin och riskerna och ser det mesta framför oss hur det ska gå till. Vad det handlar om nu är att arbetet dit måste göras för att det ska bli möjligt. Vi har ett hårt arbete framför oss men det är otroligt kul att kunna göra skillnad samt leda och driva projekt som förbättrar världens medicinska forskning.

Vart är Cellink om fem år, tror du?

 Det stora målet för oss som företag är ju att ge patientnytta och förändra hela den medicinska industrin. Så om fem år tror jag att vi är en av de världsledande inom området och vi har visat att Sverige varit med och byggt upp industrin från botten. Vi ska vara företaget som lyckades påverka en hel värld.

Rekommenderad läsning

3D-printade trähus ger hållbart byggande

16 aug 2016 ledarskap

AdobeStock 960640 skog.jpg AdobeStock 960640 skog.jpg AdobeStock 960640 skog.jpg

På Sliperiet vid Umeå universitet pågår många forsknings- och innovationsprojekt inom olika områden. Ett projekt är +Project där de bland annat arbetar med att ta fram de bästa cellulosabaserade materialen för 3D-print.

Voister 1 år

Dags för digital demokrati

31 maj 2017 digit

autonom båt svartvit.jpg autonom båt svartvit.jpg autonom båt svartvit.jpg

Den demokratiska digitaliseringen innebär pappersrobotar i skolan, VR i äldrevården och självkörande båtar - och än har vi bara sett början. 

Kvantdatorn knäcker krypto

30 aug 2017 digit

IBM kvantdator.jpg IBM kvantdator.jpg IBM kvantdator.jpg

Superkänsliga och extremt smarta. Kvantdatorer kan i realtid beräkna hur molekyler beter sig och kan därför bli allt viktigare för att ta fram nya patent inom biomedicin. Samtidigt finns hotet att det är just kvantdatorerna som kommer att knäcka alla våra lösenord.

Skolan som kräver 3D-print och AI

25 okt 2017 it i skolan

3dprint 960640.jpg 3dprint 960640.jpg 3dprint 960640.jpg

Det teknikinriktade Curt Nicolin Gymnasiet är pionjärer när det gäller Hololens och 3D-printrar. Nästa steg kan bli en personlig AI till alla elever.

Danica Kragic: Robotar gör oss mänskliga

30 okt 2017 ledarskap

KragicDanica_robot_2.jpg KragicDanica_robot_2.jpg KragicDanica_robot_2.jpg

För Danica Kragic på KTH är robotar och AI förutsättningen för bättre vård, bättre utbildning och ett bättre samhälle. Helt enkelt för att robotar ger oss mer tid med andra människor. Men för att komma dit behöver robotar både lära sig diska och läsa manualer.

3D för metallinnovation

5 apr 2018 digit

metalldetaljer-i-narbild.jpg metalldetaljer-i-narbild.jpg metalldetaljer-i-narbild.jpg

Vid Karlstads universitet pågår projektet AT-LAB som utvecklar kunskap kring 3D-printing och additiv tillverkning av metalliska material. 

RISE serverar 3D

29 jun 2018 it i vården

rise-3d-print-i-japan.jpg rise-3d-print-i-japan.jpg rise-3d-print-i-japan.jpg

Ett problem kopplat till hög ålder är dysfagi, alltså svårigheter att tugga och svälja själv, med näringsbrist som följd. RISE arbetar med att skapa attraktiv och personligt anpassad mat för äldre med hjälp av 3D-skrivare. Nu har tekniken fått stor uppmärksamhet i Tokyo.

Serietillverkning med 3D

24 sep 2018 digit

tre-jaktplan-i-formation.jpg tre-jaktplan-i-formation.jpg tre-jaktplan-i-formation.jpg

Mittuniversitetet leder ett treårigt projekt som utvecklar en ny metod där additiv tillverkning, 3D-print eller AM, ska kunna bedrivas till lägre kostnader och högre funktionalitet. I projektet på närmare tio miljoner kronor deltar bland andra RISE, SAAB och Arcam.