Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Robotrevolutionen stöper om samhället

DSC08767_960x640.jpg

Robotar, artificiell intelligens och uppkopplade maskiner förenklar våra liv och arbeten. Men digitaliseringen ställer också frågor om ekonomisk utveckling, välfärd och demokrati på sin spets.

Att använda teknikskiftet rätt kan bli en stor del av lösningen på flera samhällsutmaningar, säger Stefan Fölster, chef för den liberala tankesmedjan Reforminstitutet.

En del oroas över den snabba automatiseringen. Stefan Fölster är snarare besviken att det har gått så långsamt. Redan som sexåring stoppades han av ”teknikfientliga krafter” när han skulle bygga en robot av familjens hushållsmaskiner – och efter att som tonåring ha dragits med i 70-talets science fiction-våg, med bland annat Star Treks-filmerna, tycker han inte att det hände så mycket.

Men som chef för Reforminstitutet och författare till boken Robotrevolutionen, som kom ut förra året, kan han i dag konstatera att teknikskiftet kommer att röra om rejält.

Det påverkar en mängd olika områden som till exempel arbetsmarknad, sjukvård, skola, äldreomsorg och transporter – och det är nödvändigt att ligga steget före och göra det bästa av det som sker nu.

Det innebär också att förstå riskerna och gardera sig mot dem. Tidigare trodde vi att internet skulle vara ett verktyg för demokrati och mänskliga rättigheter. I dag ser vi att till exempel Islamiska staten kan använda det för att rekrytera och sprida propaganda.

Automatiseringen räddar liv

Trots att Stefan Fölster i en rapport har förutspått att vartannat jobb på den svenska arbetsmarknaden är automatiserat om 20 år ser han möjligheter till stora samhällsvinster.

I dag dör till exempel 1,2 miljoner människor runt om i världen i trafiken varje år. Inom sjukvården dör så många som 10 miljoner om året till följd av misstag. Där kan alla enas om att det finns stora värden.

I de länder som har kommit längst har digitaliseringen också lagt en grund för nya jobb. Och i ett land med stark arbetsvilja som Sverige tror Stefan Fölster att man skapar system som belönar dem som försöker, snarare än att införa någon form av medborgarlön.

Jag säger ibland att det kan bli fler Christer Fuglesang-jobb. Han har jobbat tre veckor ”på riktigt” i sitt liv och förberett sig resten av tiden.

Inställningen viktigare än att välja så kallat rätt yrke.

Stefan Fölster

När världen industrialiserades i slutet på 1700-talet dröjde det många år innan Sverige anpassade sig till den nya verkligheten. Dagens situation är liknande även om utmaningarna givetvis är annorlunda.

Vi måste förstå vad som sker nu. Vinnarna är de som inom det yrke de har valt är med och driver digitaliseringen framåt.  Att ha den inställningen och fundera på hur man kan utveckla sin bransch tror jag är viktigare än att välja ”rätt” yrke.

Han menar att några av de digitala ledarna är väldigt duktiga på att ge sig in på nya områden och branscher med tekniksprång.

Det är det som gör att företag som Ericsson hamnar i bakvattnet. För några år sedan pratade man om att bokhandlare och bokförlag hotades av Amazon.com. Men nu är det stora klassiska företag som Ericsson som kämpar för att överleva.

Stefan Fölster konstaterar att ett vanligt framgångsrecept är att skapa ett innovationslabb – en plattform bredvid organisationen där man tekniksprång kan odlas fram utan att tryckas ned av den löpande verksamheten.

Vid sidan av Google och Apple, som har varit med från början, lyfter han fram Siemens som exempel på ett traditionellt industriföretag som varit duktigt på tekniksprång och hittat nischer inom sjukvårdsteknik.

Fler digitala "vänner"

Liksom många andra tror han att de stora genombrotten kommer att ske inom artificiell intelligens. En drivkraft är de stora grupper som jobbar med administration i bred bemärkelse, som lärare och läkare, som hellre vill ägna sig åt annat.

Ett exempel är SEB:s nya digitala medarbetare Amelia som kliver in på kundtjänsten. Jag tror att det inom kort kommer att genomsyra allt mer av vår vardag.

Han tycker att många saker i hemmet, som städning, byggande och renovering i dag känns som ”1900-tals-metod och -teknik”. Därför tror han även att många saker där kommer att automatiseras.

Vi tillbringar cirka två timmar om dagen med hushållsarbete, vilket är mer än vad vi ägnar åt socialt umgänge. Redan i dag finns prototyper för kockrobotar som går att programmera så att den lagar olika rätter om du ger dem råvarorna. Ett annat exempel är städrobotar som fixar i ordning barnens rum så att det ser ut som det gjorde innan de började leka.

Vilken robot skulle du själv vilja ha?

Jag köpte nyligen en liten robotdammsugare, men den är ganska korkad och kör runt slumpmässigt. En självstyrande bil vore underbart, även om jag har tiden då jag hämtade tonårsbarn från nattliga fester bakom mig.

 

24 oktober 2016 Uppdaterad 15 december 2016 Reporter Karin Arnell ledarskap

Rekommenderad läsning