Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

”Att bara ställa en dator på varje skolbänk skapar ingen förändring”

20151012_tomorrow_sigtuna_960x640.jpg

Skolan är en av de största beställarna av it i en kommun, men skillnaderna mellan olika skolor är mycket stora. Nu måste alla på tåget menar Arja Holmstedt, föreläsare och konsult inom digitalisering av skolan.

arja_960x640.jpg

Arja Holmstedt

Redan efter första året hade skolan blivit mer lustfylld och motiverande.

Arja Holmstedt , föreläsare och förändringskonsult

– Nivån på de svenska skolornas digitaliseringsarbete skiljer sig mycket, kanske lite för mycket. Vissa kommuner har kommit hur långt som helst medan andra inte har börjat i väntan på en nationell strategi och styrdokument, och det är inte okej. När vi drog igång projektet ”one to one”, att alla elever i Falkenberg kommun skulle ha en egen dator, räknade vi med att det skulle ta minst fem år. Så lång tid behöver det inte ta idag utan på ett par år kan man komma långt när det finns så många erfarenheter att ta del av.

Arja Holmstedt är före detta förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenberg kommun och har skrivit en bok om sina upplevelser som ledare och ansvarig under digitaliseringsresan.

– Falkenberg såg redan tidigt möjligheterna i att jobba med digitala verktyg för bättre pedagogiska resultat. När vi startade en-till-en satsningen 2007 var vi ”tidigt ute” och kopplade därför ett forskningsprojekt till verksamheten. Redan efter första året kunde vi påvisa att både lärare och elever upplevde att skolan blivit mer lustfylld och motiverande.

En av förtjänsterna var att man lättare nådde dem som kämpade med skolan och till exempel sällan gjorde läxor samtidigt som man kunde stimulera de allra mest motiverade eleverna. Utfallet gjorde att man valde att utvidga projektet till alla skolor redan efter det första årets pilot med två skolor.

– Vi byggde en ekonomisk modell som byggde på att skolorna hade fyra år på sig att bli självförsörjande på it, där vi betalade satsningen helt det första året för att sedan minska stödet för varje år. På så vis fick rektorerna möjlighet att ställa om verksamheten.

Arbetet börjar efter implementering

Det stora arbetet börjar nämligen när man väl gjort en bra implementering, menar Arja Holmstedt Svensson. Det handlar både om att tillgodose behovet av kompetensutveckling och att säkra nätverksuppbyggnaden i kommunen.

–Skol-it kräver mycket av en kommun för att det är inte bara administratörerna som nyttjar resurserna och det tar lite tid innan man förstår den ofantliga mängden av användare. Det behövs därför kraftfulla nätutbyggnader, inte minst nu när man ofta använder många olika enheter. Många lärare blir oroliga när näten är svajiga och planerar dubbelt eftersom man inte vet om det kommer att fungera, och det kan bidra till den ökade stressen hos lärarkåren, säger Arja Holmstedt Svensson.

Samtidigt är det viktigt att inte hänga upp allt på tekniken utan förstå att det fortfarande handlar om pedagogik. Efter tre framgångsrika år dippade plötsligt resultaten i Falkenberg.

– Vi gjorde en genomlysning av all verksamhet och kom fram till att det inte hängde på it-satsningen utan var ett resultat av många andra förändringar. Senare har det visat sig att alla som digitaliserar gått igenom liknande dippar. Man får vara beredd på att den kommer och inte bli så orolig. Det handlar om att göra ett omtag, titta på vad man gjort och var man är och från det gå vidare, säger Arja Holmstedt Svensson.

Rektorer och it-pedagoger viktiga

Forskningen visade att det efter den inledande fasen i implementeringsarbetet framför allt är två yrkesgrupper som är viktiga för en lyckad digitalisering av skolan: rektorer och it-pedagoger.

– Man måste stötta rektorer så att de kan stötta lärarna och använda kompetensen hos it-pedagoger eftersom det är avgörande för hur processen kommer att gå i klassrummet. Lärarna är centrala och därför måste de få det stöd de behöver. Bara för att tekniken kommer in i klassrummet är det inte klart utan det är då det händer saker, bland annat med lärar-, rektors- och elevrollen. Det måste få vara okej för alla att känna att det är lite kaotiskt i början.

Ett problem har varit att lärarutbildningarna släpat efter. Nu har till exempel Högskolan i Halmstad satsat på ett helt nytt DLC Digitalt Lär Centrum som invigs i november, där all ny teknik finns och lärare och skolor inom regionen ska kunna vidareutbilda sig.

Arja Holmstedt Svensson tror själv att digitaliseringen är startskottet för ett helt nytt sätt att skapa lärmiljöer.

– Att bara ställa en dator på varje bänk skapar inga förändringar och där tror jag att digitaliseringen kommer att sätta fokus på lärmiljöerna. Alla barn och ungdomar lär olika med olika behov och vi i skolan behöver titta på strukturerna och hur de inre lärmiljöerna är uppbyggda utifrån en pedagogisk synvinkel. Man måste inte heller alltid vara i byggnaden. Skolan i framtiden har inga väggar och tak - det är ett klassrum som har hela världen som sitt arbetsfält!

31 oktober 2016 Uppdaterad 25 januari 2021 Reporter Miguel Guerrero it i skolan Foto Jimmy Eriksson

Rekommenderad läsning