Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Nominerad till
Publishingpriset 2017

En smartare it-nyhetssajt

Nominerad till
Publishingpriset 2017

Electrum skapar innovation på atomär nivå

Sedan 1987 har Electrum i Kista hjälpt svenska företag att utveckla teknik. Då var det transistorer och lasrar på agendan, idag är tekniken betydligt mindre och mer innovativ…

Text Miguel Guerrero 13 september 2016 digit

Smärtfria nålar, högtemperaturkomponenter och mikrofluidik – på Electrum skapas hårdvara på nanonivå. Här utvecklas bland annat framtidens sensorer vars tillämpningar kommer att ge helt nya möjligheter för Internet of things.

– Här i labbet kan vi utveckla, tillverka och analysera komponenter med atomär precision, ta fram prototyper och till och med småskalig industriell produktion, säger Nils Nordell, chef för Electrumlaboratoriet.

I snitt är det ett företag som kommersialiseras varje år.

Nils Nordell , chef, Electrum

Electrumlaboratoriet, ett samarbete mellan KTH och Acreo, är ett av laboratorierna i det nationella nätverket Myfab, där även laboratorierna på Chalmers och på universiteten i Lund och Uppsala ingår. Alla är ”open access”-laboratorier vilket innebär att vem som helst kan få hyra tid vid de avancerade maskinerna. I dagsläget delas tiden lika mellan forskning och företag som vill utveckla sin nanoteknik.

– Vi har en enkel och transparent affärsmodell: Du betalar för den tid du använder i labbet. Vi har hand om logistiken kring labbmiljöerna så att företagen kan koncentrera sig på utveckling. Här finns hela kompetensmiljön. Electrum kan liknas vid en teknologiinkubator och så samarbetar vi med STING, en affärsinkubator som kan hjälpa dem med kompetensen kring det affärsmässiga och att bygga ett team kring idéerna, säger Nils Nordell.

För att få använda utrustningen och behärska rutinerna som krävs för att inte kontaminera miljön måste alla genomgå en utbildning. Oönskade partiklar kan förstöra både de egna resultaten och andras forskning. Just nu är det runt 150 personer – doktorander, studenter och företag i olika stadier – som använder laboratoriet.

– Den här typen av forskning är en trög process som tar lång tid. Ibland är vissa idéer för svåra och kostsamma för att ta det till nästa nivå, ibland är det lättare. Ett av företagen som lämnat inkubatorn, Silex, har idag 150 anställda, en egen fabrik i Järfälla och har blivit uppköpta av ett kinesiskt företag. I snitt är det väl ungefär ett företag som kommersialiseras varje år.

Grunden i spetsforskning

Många av de forskningsprojekt som kanske kommer att resultera i en affärsverksamhet har sin grund i spetsforskning.

– Vi ligger väldigt bra till i Sverige tycker jag och det är roligt att vi finns på radarn när utländska företag vill göra investeringar, för det är dyrt att ta fram den här typen av teknik. Det kan kosta ett par tusen kronor i timmen att använda labbet som det bör finnas en finansiell uthållighet. I vårt perspektiv är fem, tio år inte en särskilt lång tid jämfört med kanske andra delar av it-branschen.

Bland de forskningsprojekt som finns på plats som Nils Nordell tycker är intressanta är bland annat forskningen på kiselkarbid som gör det möjligt att ta fram elektronik för betydligt varmare förhållanden än vad som är möjligt idag, och även mikromekaniska tillämpningar som bidrar till nya sensorer.

– Idag utförs till exempel biomedicinska analyser ofta  på stora centrala laboratorier, men i framtiden kan man göra de flesta analyser direkt på vårdcentralen, eller till och med i hemmet. Det kommer att revolutionera livet för många människor.

För nystartade svenska företag som vill fokusera på nanoteknik är det framför allt högskolornas labb inom Myfab-nätverket som gäller.

– Det finns inte så många andra alternativ, men jag tycker att vi möter det industriella behovet så som det ser ut nu. Det är som sagt en långsam process och mycket av det vi gjorde för tjugo, trettio år sedan gör vi idag, fast vi gör det lite vassare och lite bättre.

Anläggningen

  • I det 1 300 kvadratmeter stora renrummet, det rum där man bland annat har processer för att skapa och analysera nanokomponenterna, behövs 200 000 kubikmeter luft , som är cirka tusen gånger renare än vanlig luft, varje timme för att få ut de partiklar som sprids från människor och maskiner i rummet. Ungefär en tredjedel av luften ventileras bort medan två tredjedelar återcirkuleras. Partiklar som är så små att de inte syns är ändå mångdubbelt större än komponenterna som tillverkas, och skulle förstöra komponenterna om de hamnar i processen.

  • Det går åt cirka två ton högren kvävgas varje dygn för att spola apparatur och ytor.

Rekommenderad läsning

Så tog Husqvarna fram sin IoT-strategi

29 sep 2016 digit

Husqvarnas Connectivity Hub blev avstampet för utvecklingsfrågor relaterade till IoT. I dag är strategin klar.

 Just nu är framgångsfaktorn att vi har begränsat oss kraftigt och valt vilka vägar vi ska följa, säger Petra Sundström som är chef för hubben.

Hur skapar man nytta av Digital Signage?

25 maj 2016 digit

Sofia Larsson och Magnus Bjureblad från Atea föreläste på Atea Bootcamp om fördelarna med digital skyltning. 
– Digital Signage är världens bästa kommunikationsverktyg, säger Sofia Larsson. 

Träffa din läkare från solstolen

1 jun 2016 digit

Träffar du din läkare ofta? Då finns mycket tid att spara. På Karolinska universitetssjukhuset har man infört en videolösning för besök i öppenvården, något som sparar tid för både patienter och vårdpersonal.

Handbollsfestival satsar på eventnät

29 jun 2016 digit

Från en liten handbollsturnering med 75 lag för snart tjugo år sedan till ett jätteevent med 60 000 deltagare och besökare ­– Åhus beachhandbollsfestival har vuxit så det knakar och blivit allt mer digitaliserad.

"Bygg datacenter med öppen källkod"

30 jun 2016 digit

Det mjukvarudefinierade samhället är den fjärde industriella revolutionen. Det var budskapet från Jim Whitehurst, CEO på Red Hat, som inledde årets Summit. 

Familjeläkarna digitaliserar vården

8 jul 2016 digit

video

Digitalisering hjälper vården att klara välfärden. Vårdföretaget Familjeläkarna är en föregångare inom videovård, digitala journalsystem och snart även digitalt stöd för långtidssjuka i hemmet.

Västtrafik går i bräschen digitalt

11 jul 2016 digit

Västtrafik ser digitaliseringen av kollektivtrafiken som en stor möjlighet - via den ska de nå målet att fördubbla resandet till 2025.
– Vi har som första kollektivtrafikföretag i landet skapat en app där man köpa månadskort och enkelresor med digital biljett via mobilen, säger Kristian Lans, presschef.

Stockholmståg förenklar pendlarlivet

13 jul 2016 digit

Stockholmståg har under det senaste dryga halvåret kommit ut med tre digitala nyheter. Först ut var Minpendel.se, tvåa var appen Pendelprognos - en uppdatering av Pendelkollen - och nu har driftledningssystemet Komplett lanserats. 

"Digitaliseringen innebär smidigare resor för alla"

15 jul 2016 digit

Infrastrukturminister Anna Johansson, (S), drömmer om ett Kollektivtrafiksverige med mer öppna data och där man kanske bara behöver ett enda kort till sina resor inom landet.
 Där skulle man kunna ha biljetter från flera olika system och kunna kombinera dem i en och samma lösning. Man skulle även kunna beställa andra färdmedel, som till exempel hyrcykel eller gå med i en bilpool.