Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Öppna data vinstaffär för samhället

AdobeStock_78688824_960x640.jpg

Ökad demokratisering, effektivisering av verksamheten och möjligheten för innovativa entreprenörer att skapa affärer – öppna data är en framgångsfaktor för kommunerna.

– I Sverige har vi en lång tradition av tillgång till information från offentliga verksamheter tack vare offentlighetsprincipen. Tack vare den har Sverige länge varit ett föregångsland när det gäller öppenhet och transparens. Medborgare och andra som vill ha offentlig information måste i de flesta fall fortfarande kontakta en myndighet och begära att få den information man söker utlämnad. Varför inte tillgängliggöra datan i maskinläsbart format? Idag är det både möjligt och önskvärt att information både tillgängliggörs och i större omfattning publiceras digitalt för att också kunna återanvändas och vidareutvecklas så att helt nya produkter och tjänster kan skapas. säger Anders Nordh, ansvarig för projekt inom öppna data på Sveriges kommuner och landsting, SKL.

SKL har tagit fram ett verktyg som underlättar för kommunerna att komma igång med att publicera öppna data. Idag finns redan en databas, Kolada, med cirka 1 500 verksamhetsnyckeltal man använder för att jämföra och räkna på kommunal verksamhet och närmare 700 för landstingen.

Enkelt återinföra nyckeltal

Databasen förvaltas och utvecklas av RKA som är en ideell förening som bildats i samarbete mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. RKA:s uppdrag är att underlätta uppföljning och analys av olika verksamheter i kommuner och landsting genom att tillhandahålla statistik i en databas - Kolada. Med verktyget kan kommuner och landsting enkelt återföra sina egna verksamhetsnyckeltal för publicering på egna sidor.

Nordh_Anders_960x640.jpg

Anders Nordh, SKL, jobbar med att få kommuner och landsting att publicera mer öppna data.

– Först man måste man ha en PSI-datasida, alltså att man har en sida för publicering av öppna data, och sedan väljer man de nyckeltalsgrupper man vill publicera. Idag är cirka 170 kommuner anslutna och använder verktyget så vi har en bit kvar innan alla kommuner är med. Hittills är det endast fyra landsting som använder verktyget, så här hoppas vi på fler. Generellt kan man säga att öppna data inte ligger högst på prioriteringslistan, men det varierar kraftigt. Frågan klättrar på dagordningen i alla fall.

Anders Nordh vill lyfta fram vinsterna för kommunerna att använda sig av öppna data och lyfter fram tre bärande motiv.

– Först har vi det demokratiska perspektivet att det är en rättighet att kunna följa samhällsutvecklingen. Genom att göra det enklare att ta del av och analysera information från offentlig förvaltning förbättras möjligheterna till ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. Det blir enklare att söka efter specifik information och analysera den utifrån sina egna förutsättningar, exempelvis inför en valsituation eller deltagande i demokratiska processer. Alla behöver sannolikt inte all information men vetskapen att den finns tillgänglig ger ett demokratiskt värde. Naturligtvis behöver den handpåläggning, det handlar om att visualisera och göra den begriplig vilket tar resurser, men det kan det vara värt.

Den danska modellen

Ett föregångsland för hanteringen av öppna data är Danmark som har genomfört en reform där grunddata om bland annat adresser, företag och fastigheter tillgängliggjorts som öppna data. Visionen är att grunddata ska hålla hög kvalitet och utgöra den gemensamma grunden för offentlig förvaltning; uppdateras på ett ställe, och användas av alla inklusive den privata sektorn. När Danmarks reform är genomförd fullt ut år 2020 beräknas de totala samhällsvinsterna till 800 miljoner danska kronor per år, varav vinsterna i den privata sektorn står för drygt 500 miljoner.

Det andra motivet är tillväxtperspektivet där Anders Nordh menar att man genom att göra data tillgängliga skapar möjligheter för nya företag att ta fram helt nya lösningar. Det finns alltså en stor potential att skapa en informationsmarknad baserad på offentlig information. Men för att det skall bli verklighet måste fler publicera mer. EU lyfter fram öppna data och öppen information som ett av de stora områdena för tillväxt och jobb, och det börjar få stämpeln som en värdefull råvara som kan utvecklas och användas på ett otal olika sätt.

– Tredjepartsföretag kan se helt andra samband som man annars missar. Ett exempel är Linköping där man genom att samköra öppna data från kommunens mätstationer för partikelhalter med SMHI:s vädermätningar kunnat se hur väderbetingelser påverkar partikelhalten.

Effektivare samhällsförvaltning

Det tredje motivet handlar om att effektivisera den offentliga sektorn. Mycket information idag är inlåst i olika proprietära system, och öppna data skulle kunna underlätta för den interna verksamheten och för en effektiv och smart offentlig informationsförvaltning.

– Det fungerar som en katalysator för ordning och reda samt bidrar till att tillgängliggöra data som kan tjäna som verksamhetsstöd och underlag för analys av de egna verksamheterna. Många organisationer, däribland Världsbanken, har sett att en stor del av dem som använder öppna data de själva har publicerat, är den egna personalen som får enklare tillgång till information som de annars varit tvungna att begära ut från interna systemägare, säger Anders Nordh.

– Där tycker jag också att stora nationella databaser skulle kunna bidra. Öppna data gör det möjligt att till exempel leverera betydligt mer aktuella rapporter än att bara samla in data en gång om året. Med en automatiserad lösning som hämtar information från gemensamma API:er skulle man kunna uppdatera de stora nationella rapporterna flera gånger om året.

Utomlands är man bättre på att ta vara på applikationer som allmänheten gjort.

Anders Nordh , projektledare, SKL

De stora utmaningarna ligger dels i att hitta modeller för att ta fram gemensamma API:er och att digitalisera de stora mängderna gammal information som finns i arkiven.

– Vinnova stöttar flera projekt som syftar till att inte bara hitta gemensamma API:er utan även identifiera tillvägagångssättet så att man kan använda det på flera områden längre fram. Utomlands har man i städer som London och San Francisco kommit avsevärt längre, och framför allt är man bättre på att ta vara på applikationer som folk har gjort, och publicera på sina hemsidor. Vi har glädjande nog flera kommuner som driver på utvecklingen till exempel Helsingborg, Linköping och Stockholm för att nämna några.

24 augusti 2016 Uppdaterad 15 december 2016 Reporter Miguel Guerrero ledarskap

Rekommenderad läsning