Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Autonoma bilar skapar möjligheter och hot

AdobeStock_77835007_960x640.jpg

Bilar som styr sig själva, endast positivt, eller?

I och med att bilar blir allt mer robotiserade så ökar också hotmöjligheterna. Hackar man en centraluppdatering hos exempelvis Tesla kan man nå höga antal bilar - men de positiva aspekterna är också många. 
– Automation kan innebära klimatbesparingar på 50 procent, säger Peter Georén från KTH. 

I maj kraschade en Tesla-bil med autopilot in i en vit lastbil som korsade vägen framför. Bilen upptäckte inte lastbilen på grund av att den och molnen bakom hade exakt samma vita färgnyans och visuellt inte gick att särskilja. Trots att Teslan har både visuell kamera och radar som borde sett lastbilen så reagerade inte autopiloten med inbromsning eller väjning. Så hur farligt är det egentligen med sådana bilar, kan man lita på dem fullt ut?

 Det finns studier i Storbritannien som visar att om man inte är uppmärksam framför ratten så tar det tre sekunder innan man är inne i körningen. Tre sekunder är mycket och olyckan är redan skedd, säger Peter Georén, föreståndare på KTH Integrated Transport Research lab, ett forskningscenter på KTH, som forskar på Framtidens Hållbara Transportlösningar.

 Forskning har visat att det är en väldigt dålig idé att bygga bilrobotar som behöver din hjälp som människa vid oväntade tillfällen - lämnar man över ansvaret till roboten måste den kunna klara allt. Gråzonen i de olika nivåerna av automation, överlämningarna mellan robot och människa, är det farligaste, säger Peter för att förtydliga problemet bakom Tesla-kraschen.

peter georen.jpg

Peter Georén, föreståndare på KTH Integrated Transport Research lab.

Ser du några hot i hur det bevisats att hackare digitalt kan komma in i bilar och ta över styrningen av ratten och bromsarna?

 Inte direkt, inte för privatpersoner iallafall, möjligtvis i presidenters eller statsministerns transporter. Ett potentiellt större hot är systemuppdateringarna som sker över natten där operativsystemen i fordonen uppdateras trådlöst. Till exempel Tesla gör ju så i sina bilar.

 Om hackarna går mot den centrala uppdateringen så närmar man sig något som liknar virus i datorer där de potentiellt kan styra över en större flotta av bilar. Det blir möjligt eftersom det är så väldigt mycket mjukvara och kod som styr - man besiktigar inte dessa på samma sätt som med “vanliga” bilars hårdvarufunktioner i den årliga besiktningen.

Framtiden 

Om fem-tio år så tror Peter Georén att det kommer ha blivit vanligare med helautomatiserade bilar. Kanske inte för gemene medborgare och på alla vägar men inom vissa områden och på vissa platser.

– Gruvområden kommer säkert köra robotiserat. Företag som täcker stora områden kommer säkerligen också ha automatiserade bilar som åker runt innanför stängslet istället för bilar med chaufförer i. Och varför ska transporterna på Arlanda ha en chaufför? Om de inte har en förare skulle de kunna gå oftare, säg var tredje minut, men med kanske färre passagerare.

 Vissa framträdande citymijöer och företagsparker kommer också ha helautomatiserade transportlösningar, troligen på dedikerade vägar eller på allmänna vägar i lägre fart, typ 30 km/h, med extremt god tillgänglighet, för att på så vis slippa upplåta dyrbar mark till parkeringsplatser eller för att profilera sig. Det finns redan sådana i bland annat Holland.

Med den här utvecklingen ser Georén både positiva och negativa aspekter. De negativa handlar inte bara om ökade hot mot bilarna utan även miljöfrågan - automatiseringen får inte bli en lyxgimmick där alla enkelt kan åka fler mil än tidigare och på så sätt öka miljöförstöringen. Den risken finns, menar Georén, men han ser också en annan, mer positiv, potentiell utveckling.

 Man kan möjliggöra mer delade transporter och kollektivtrafik med robotiserade bussar, taxibilar och så vidare. Det skulle även göra det möjligt att sänka kostnaden för kollektivtrafik och möjliggöra detta på glest trafikerade sträckor, eftersom man tar bort förarkostnaden som är en stor del, och i långa loppet kanske ta bort behovet av att ha en egen bil helt och hållet. Det skulle ge stora miljövinster och en trevligare gatumiljö.

 Jag tror på sikt att man kommer åka tillsammans mer i delade transporter, inte vanliga bussar. Man kan se i sin mobil när de ska komma, och ibland kanske de tar en hela vägen hem. Om man på detta vis ökar kollektivtrafikåkandet och kompletterar dagens bussystem med fysiskt mindre robotbussar så minskar sannolikt personbilismen dramatiskt, och det är personbilismen som är den absolut största utsläppsfaktorn idag vad gäller transporter. En sådan positiv utveckling skulle kunna leda till klimatbesparingar på ända upp till 50 procent.

– Jag hoppas att politiker, SL och de andra kollektivtrafikaktörerna är beredda på att anamma den här möjligheten som automatisering ger.

12 augusti 2016 Uppdaterad 26 november 2020 Reporter Fredrik Adolfsson säkerhet

Rekommenderad läsning