"Sveriges tillväxttakt sämst i Europa"

Sofia Svanteson.jpg

Sofia Svanteson menar att Sverige måste förstå att det krävs ännu mer fokus på lärande och samarbete mellan olika divisioner, organisationer och myndigheter.

Sofia Svanteson från Ocean Observations tycker till om Sveriges digitala utveckling. 
 Vår utvecklingstakt är i stort sett noll och våra journalsystem inom vården är förlegade och oanvändarvänliga. Vi måste befria välfärdsdatan, säger hon.

Sofia Svanteson är entreprenör och föreläsare om digitaliseringens möjligheter. 2014 blev hon utsedd av dåvarande EU-kommissionären Neelie Kroes som en förebild att välja teknisk utbildning. Under åren 2013-2015 satt hon i Digitaliseringskommissionens expertgrupp. På sina föreläsningar pratar hon nuförtiden ofta om schablonbilden vi i Sverige har av att vi är en nation i digital framkant och att digitaliseringen går snabbt. Något som inte alls stämmer, enligt henne. Som bevis använder hon en DESI-rapport (Digital Economy and Society Index) från årsskiftet 2015-2016 där Sverige visar sämst tillväxttakt i hela Europa.

 Vår utvecklingstakt är i stort sett noll, jag tror få är medvetna om det. Vi lutar oss tillbaka på det faktum att vi är en av världens starkaste it-nationer med utmärkt infrastruktur, men det betyder dessvärre inte att vi digitaliserar i den takt vi borde och skulle kunna. Tjänsteutvecklingen är väldigt långsam.

 Dock har det blivit bättre, vi har börjat prata om det. Efter en rapport i höstas och den från DESI i vintras blev publika så upplever jag att känslan att vi måste göra mer har infunnit sig.

Ett land som tidigare hamnat på efterkälken inom den digitala utvecklingen men sedan styrt om kosan snabbt är Nederländerna . I en undersökning som gjordes kring detta mellan åren 2008-2013 låg de sist i Europa - 2015 var de istället på första plats i tillväxttakt. 

Nederländerna har specifikt förbättrats i form av att små- och medelstora företag säljer digitala tjänster och produkter över landsgränserna. De har också förbättrat sitt arbete med e-invoicing och elektronisk informationsdelning. Vi skulle kunna öka fokuset på sådana satsningar i Sverige.   

Förändringar inom vården

En sektor som det kommer ske en betydelsefull digital utveckling inom är hälsa och sjukvård, menar Svanteson. Dels kommer medborgarnas höga mognadsgrad och vilja att använda digitala tjänster även i vården att påverka utvecklingen, och dels kommer vårdgivares vilja och möjligheter att använda digitala tjänster öka när de blir ersatta även för dessa och inte bara för fysiska besök. Det kommer leda till färre fysiska besök inom vissa delar av vården.

 Många av dagens journalsystem är elektroniska men inte öppna. De kommer att öppnas upp så att patienten själv kommer åt dem. En utveckling som vi redan ser i vissa delar av Sverige och som har ökat värdet av vården för patienten. Men utmaningen är inte bara låsta journalsystem, många av de nuvarande är förlegade och inte kompatibla med de förväntningar vi har på samhället och vården idag. 

 Om vi frigör mer data som idag finns inlåst på kommuner och landsting så skulle vi ha en utmärkt råvara för tjänsteutveckling, företagande och export. Vi måste befria välfärdsdatan.

Hur skulle det hjälpa företagande och export?

 Skulle vi släppa mer data från forskning kring till exempel miljö, omsorg, vård och skola så kan fler se utmaningar och problem, försöka lösa dem tillsammans och titta på helt nya typer av tjänster. Möjligheterna för samskapande och samverkan ökar. Vi skulle kunna bygga nya system och tjänster istället för att köpa in dyrt från utländska leverantörer. Då hade vi haft en möjlighet till en bra digital export istället för import.

 Om någon skapar visuella tjänster baserat på forskning kring till exempel hur mycket vi förstör miljön genom att sitta ensamma i bilen till jobbet så skulle kanske fler sluta med det. Men så länge vi inte vet fortsätter man i gamla spår.

Utöver att vi måste befria välfärdsdatan och steppa upp i vår digitalisering så tycker Svanteson också att vi i Sverige kan vara ännu bättre på att få till användarvänliga upplevelser. Ledare tenderar att visa ett för stort ointresse för hur medborgare och användare upplever teknik runt om i samhället, och om de fortsätter med det så är hon rädd för att vi får ett digitaliserat samhälle som folk inte förstår. 

 Det borde inte vara så svårt att få till ett användarvänligt betalningssystem för lokaltrafiken. Det är ännu inte särskilt komplext, ändå lyckas vi inte. Ska vi i framtiden skapa ett uppkopplat holistiskt transportsystem som inkluderar självkörande bilar, tunnelbana, bussar, cykeltrafik och så vidare så måste det spenderas mer tid på att förstå hur ett sådant system blir användbart och flexibelt. 

– Vi måste förstå att det krävs ännu mer fokus på lärande och samarbete mellan olika divisioner, organisationer och myndigheter för att i framtidens mer komplexa system så kommer det att finnas än fler interaktioner och transaktioner mellan fler aktörer.

10 juni 2016Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Fredrik AdolfssonledarskapFoto Kristofer Samuelsson

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng