Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Helsingborgs stadsnät: Vad hände sedan?

Ett par år har gått sedan Helsingborg lanserade sitt öppna trådlösa stadsnät för allmänheten och staden har fått mycket uppmärksamhet, även internationellt, för sin modell. På it-avdelningen är man nöjd med starten.

Text Miguel Guerrero Foto Kristofer Samuelsson 22 juni 2016 digit

Helsingborg_960x640.jpg

– Det har gått kanonbra. Användningen ligger ganska stabilt, det kanske har ökat något men på det stora hela är det som det har varit. Driften har också gått bra, säger Jukka Heino, utvecklingschef för it i Helsingborgs stad.

När Konkurrensverket granskade kommunens planerade satsning inför lanseringen kritiserades initiativet av de stora operatörerna som ansåg att kommunen lade sig i deras affärer. Konkurrensverket menade dock att den kommunala trafiken som svarade för bara tre procent av operatörernas trafik var så försvinnande lite i relation att de inte ansåg att kommunen inkräktade på affärsområdet.

– Vi har också en begränsning på 5 Mbit/s så att det ska motsvara 3G vilket gör att det knappast är aktuellt att ladda ner. Vi tillåter inte heller trafik mellan olika enheter utan bara mot internet så ingen kan till exempel sätta upp en server.

Det var en utmaning att skruva in nätet i fråga om styrka och riktning.

Jukka Heino , it-utvecklingschef, Helsingborgs stad

Helsingborgs stadsnät är indelat i tretton olika zoner och det går inte att överskrida dessa utan att behöva koppla upp sig på nytt. Varje zon är noggrant kalibrerad och täckningskartorna mycket precisa, menar Jukka Heino.

– Det var en utmaning att skruva in det i fråga om styrka och riktning, men när man väl gjort det ordentligt är det mycket exakt. Vi vet precis hur långt signalerna når.

Begränsningarna är inte bara ett sätt att klara Konkurrensverkets krav utan har även bidragit till att man sedan starten inte fått in ett enda abuse-ärende. Därför är nätet också öppet och kräver inte att man loggar in.

– Politikerna i Helsingborg vill inte ha den typen av kontroll utan allt som krävs för att få använda nätet är att man godkänner våra regler om användning. Vi har inte heller en startsida där vi presenterar kommunala nyheter utan nätet är helt fritt, säger Jukka Heino.

Skalbarhet i nätet

Nätet består av 43 accesspunkter kostar kommunen i runda slängar ungefär 100 000 kronor om året. Det är en försvinnande liten del av kommunens totala nät.

– Vi har runt 2 000 accesspunkter i alla våra offentliga lokaler så stadsnätet är inte särskilt stort. Vi driftar allting själva och har bra SLA:er så vi har inte haft några problem med stadsnätet. Vi har byggt allting så att det är möjligt att separera från vår övriga drift om vi skulle vilja lägga ut det till någon privat aktör, säger Jukka Heino.

JukkaHeino_960x640.jpg

Jukka Heino, it-utvecklingschef i Helsingborgs stad.

Det finns också möjlighet att jacka upp hastigheten och utöka räckvidden om man vill, men än så länge finns inga planer på att göra det utan både hastighet och kapacitet ligger på ungefär samma nivåer som det gjort sedan starten.

– Tekniken är egentligen inte begränsande eftersom vi har byggt nätet med eftertanke utan det handlar om att vi tittar på Konkurrensverkets ramar. Det är roligare att behålla nätet som det är idag än att få ett förbud.

Helsingborgs lyckade implementering av stadsnät har fått många andra kommuner och städer att komma dit för att lära av modellen. Och det finns en del att lära menar Jukka Heino.

– Även om vi inte får så mycket feedback från användarna är det roligt att många andra kommer hit för att ta del av våra erfarenheter. En sak jag lagt märke till är att många gör långa förstudier på tjugo sidor. Vår förstudie var ett par sidor och ett par powerpoints. Det behöver inte vara mer komplicerat än så.

Helsingborgs stadsnät

  • Arbetet med nätet påbörjades 2012-2013.
  • Nätet har plats för 7 000 användare samtidigt.
  • Det är indelat i tretton olika zoner som är noggrant kalibrerade och som täcker centrala Helsingborg.
  • Hastigheten är begränsadtill 5 Mbit/s.

Rekommenderad läsning

Vägvalet

17 maj 2016 digit

smedjebacken.jpg smedjebacken.jpg smedjebacken.jpg

Smedjebackens kommun stod vid ett vägskäl. Att förnya och bygga ut sitt datacenter på egen hand var en möjlighet, om än kostsam. Valet blev att outsourca. Här är deras erfarenheter.

Så löste Flash flaskhalsen för Bilia

13 maj 2016 digit

Bilia04.jpg Bilia04.jpg Bilia04.jpg

Sensommaren 2015 blev Bilias it-system segt som sirap. Det kunde ta 30 minuter att logga in och frustrationen bland de 3 000 medarbetarna växte.

Bilias it-avdelning säljer tjänster

13 maj 2016 digit

Bilia11.jpg Bilia11.jpg Bilia11.jpg

Bilias it-verksamhet är så kompetent att den knoppats av i ett dotterbolag som ska sälja tjänster till andra bilåterförsäljare. Även om it-avdelningen utvecklar egna service- och bokningssystem, så är driftmiljön för medarbetarna viktigast.

Automatisering lyfter Umeå universitet

6 maj 2016 digit

umea_universitet.jpg umea_universitet.jpg umea_universitet.jpg

ITS vid Umeå universitet har tillsammans med Atea skapat nya flöden för självbetjäning och automatisering med hjälp av virtuella servrar.

Därför valde riksförbundet trådlöst

24 maj 2016 digit

Riksidrottsförbundet.jpg Riksidrottsförbundet.jpg Riksidrottsförbundet.jpg

Bättre täckning, en ökad rörlighet samt att it-avdelningen slipper tänka på drift och support. Det är de främsta skälen till att Riksidrottsförbundet valde en trådlös och molnbaserad it-tjänst, säger Fredrik Larsson, it-chef på Riksidrottsförbundet.

Vägen till molnet i sex enkla steg

23 maj 2016 digit

Vägen-till-molnet-sex-steg.jpg Vägen-till-molnet-sex-steg.jpg Vägen-till-molnet-sex-steg.jpg

När leverantörerna väljer att driva utvecklingen mot molnet måste företagen hänga på. För att lyckas med införandet av en molnbaserad lösning finns det mått och steg att vidta. Det menar lösningsarkitekten Pontus Abrahamsson som dagligen hjälper företag att ta sin verksamhet till molnet.

Så blev Försäkringskassan tjänstefierat

25 maj 2016 digit

forsakringskassan.jpg forsakringskassan.jpg forsakringskassan.jpg

Med en omsättning som är en fjärdedel av BNP är Försäkringskassan en av Sveriges giganter. Att lägga om kursen för it-strukturen var därför en tuff utmaning för Peter Axelborn, produktchef it på Försäkringskassan. Idag är den gamla produktstrukturen borta och tjänstefieringen en god bit på vägen.

IoT och mobilitet öppnar för nya attacker

1 jun 2016 säkerhet

AdobeStock_77835007_960x640.jpg AdobeStock_77835007_960x640.jpg AdobeStock_77835007_960x640.jpg

– Det går inte att skydda sig helt, men det betyder inte att man ska gå omkring och vara rädd. Båda sidorna vinner små segrar hela tiden.
Det säger doktor Dorit Dor, chef för produkter på Check Point med över tjugo års erfarenhet av digitalt säkerhetsarbete, under ett Sverigebesök.

Dra nytta av varandra

8 jun 2016 digit

57142-nurse-in-a-hospital_960x640.jpg 57142-nurse-in-a-hospital_960x640.jpg 57142-nurse-in-a-hospital_960x640.jpg

Molnbaserade tjänster kan stötta den offentliga sektorn både till exempel vid flyktingkatastrofer och i vardagstjänsterna för medborgare, men det kräver att man ser möjligheter och inte bara hinder, menar Linda Swärd, försäljningsdirektör för offentlig sektor på Microsoft.