Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Maria Strømme om nanoteknik

Professor i nanoteknologi, Maria Strømme, pratar om hur nanotekniken kommer att påverka framtidens samhälle.

Text Fredrik Adolfsson, Ulrika Nybäck Foto nordforsk/terjeheiestad 2 maj 2016 ledarskap

Maria Strømme tror att digitaliseringen är slutet på datorrevolutionen - att det är det sista människan har att skörda där. Hon menar att nanotekniken börjat driva nästa industriella revolution.
Nästan all nanoteknik handlar om att försöka lösa människans stora problem och utmaningar. Den allra största är den hållbara energiförsörjningen, vi måste klara den. En annan är den åldrande befolkningen där det behövs många nya lösningar för att hålla oss unga och friska utan att belasta sjukvården så mycket.

Nanotekniken kan skapa vissa typer av mänsklig vävnad, ben till exempel. Lite längre är det tills det går att skapa exempelvis nya hjärtan och hjärnor.  Men material tas nu fram.
Det handlar om att utveckla instruktiva material som kan tillföras kroppen för att ge den information om vad den själv ska börja bygga. Man vill inte ha främmande material i kroppen. Kan man få sin kropp att börja bygga hjärta av sina egna celler så är det tryggt.

Vad tror du att framtidens forskare ska ha för bakgrund?

Jag tror att många olika bakgrunder behövs. Vill man plugga liknande saker som jag gör så kan man studera egentligen vilken ingenjörsinriktning som helst. Nästan alla typer av ingenjörsmässiga verktyg används inom nanotekniken.

Med nanoteknik kan vi skicka cellgifter ända fram till tumören, rena arsenikförgiftade brunnar och ladda miljövänliga batterier på några sekunder.

Vilka tillämpningsområden för nanoforskningen uppskattar du mest så här långt?

– Världens befolkning blir allt äldre och färre ska försörja fler. Nanoteknik tillsammans med bioteknik gör det möjligt att förnya höftleder, muskler, senor och nervtrådar. Forskare har i tester på människor redan visat att det är möjligt att behandla cancertumörer genom att injicera bollformade guldnanoskal i blodet. Skalen hopar sig där tumörerna finns och läkaren kan med laserljus bränna bort tumören. Skalen kan även fyllas med starka cellgifter för en träffsäker behandling.

MARIA STRØMME, Professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet

För tolv år sedan utsågs Maria Strømme till Uppsala universitets första professor i nanoteknologi. Hennes arbete har hittills resulterat i 30 patent, hundratals internationella vetenskapsartiklar och en rad styrelseuppdrag i nationella och internationella forskningsråd.

Din forskargrupp har utvecklat ett batteri med cellulosa från grönalgen Cladophora. Vilka har nytta av det?

– Vi kombinerade algcellulosa med polymer och ett saltvattenindränkt filterpapper och skapade ett miljövänligt batteri som går snabbt att ladda. Nu letar vi efter industriella partners som vill ta fram en produkt där batteriet ingår. Det kan vara en smart förpackning eller ett diagnostiskt test. Batterier i förpackningar skulle kunna tala om när mjölken eller juicen är otjänlig och på så sätt bidra till ett minskat matsvinn.

Hur kan människor som lever i utsatta miljöer ta del av framstegen?

– Redan idag används resultaten från nanoforskningen för att lösa problem i fattiga länder, bland annat renas arsenikförgiftade brunnar med nanopartiklar. Tekniken kan också göra behandlingsmetoder och energiförsörjning billigare, därför tror jag att även fattiga länder kommer att få ta del av framstegen.

maria-stromme.jpg

Nano är ett prefix som betecknar en miljarddel. En nanometer är alltså en miljarddels meter. En nanopartikel är mellan 1-100 nanometer och en mänsklig cell är cirka 20 000 nanometer.

Vilka risker finns med nanotekniken?

– All forskning kan användas för både goda och onda syften. Det här är en komplex fråga som handlar om att måna om demokrati och yttrandefrihet för att se till att forskningsresultaten används på ett sätt som bidrar till goda tillämpningar för människor och miljö.

Hur strukturerar du dina dagar för att hinna med det viktigaste?

– Jag har blivit en expert på att prioritera. Högst prioritet har det som för forskningen framåt, mina styrelseuppdrag och att få fler att förstå värdet av vår forskning. Jag har utvecklat min förmåga att kombinera aktiviteter, exempelvis kan jag köra ett pass på crosstrainern och samtidigt läsa forskningsrapporter eller förbereda ett föredrag.

Om du hade studerat it, vilken inriktning hade du valt då?

– Då hade jag blivit programmerare. Jag ägnade mig mycket åt detta när jag var yngre, då behärskade jag minst fyra programmeringsspråk.

Rekommenderad läsning

Recap av årets svenska it-toppmöte

30 maj 2016 ledarskap

Sallbring.jpg Sallbring.jpg Sallbring.jpg

Missade du Atea Bootcamp i år? Oroa dig inte. Här kommer en summering innehållandes lite av det bästa från årets fullsatta event på Hotel Tylösand.

En yta för samverkan

7 jun 2016 ledarskap

surface hub snip.JPG surface hub snip.JPG surface hub snip.JPG video

En whiteboard för den digitala eran. Så kan man beskriva Microsoft Surface Hub, men den nya mötesplattformen är mer än så.
– Det är ett hjälpmedel för gruppen att göra mer, säger Sebastian Gode, produktmarknadschef på Microsoft.

När målet är 2025

10 jun 2016 ledarskap

VarbergsCIO.JPG VarbergsCIO.JPG VarbergsCIO.JPG

Hur arbetar man med det operativa när målen är fastställda till 2025? Varberg kommuns CIO Anders Boustedt delar med sig och ger råd.

Så hjälper barnen oss att bli mer digitala

12 jun 2016 ledarskap

BarnochIT_960x640.jpg BarnochIT_960x640.jpg BarnochIT_960x640.jpg

Den yngre generationen ser det digitala som ett normaltillstånd. Så hur ska man hantera dem och deras förväntningar på it-miljön? Entreprenören Micke Gunnarsson pratar om vikten av respekt för deras syn.

Så blir it-avdelningen mer framgångsrik

13 jun 2016 ledarskap

CatrinDitz_960x640.jpg CatrinDitz_960x640.jpg CatrinDitz_960x640.jpg

Samla ihop it-organisationen och se till att driften outsourcas. Det var förutsättningarna när Catrin Ditz tillträdde som CIO för Uppsala kommun, men de skulle snart förändras. Så här tacklade hon den nya situationen och lyckades få it-avdelningen och verksamheten att dra åt samma håll. 

Frank Anderssons nya affärsprojekt

17 jun 2016 ledarskap

Frank2_960x640.jpg Frank2_960x640.jpg Frank2_960x640.jpg

Frank Andersson gillar att jobba under press och att skapa affärer. Under Atea Bootcamp talade Frank bland annat om sina nya, egenutvecklade casinospel.

Komplex omvärld kräver nya ledare

19 maj 2016 ledarskap

gartner.jpg gartner.jpg gartner.jpg

Digitaliseringen skapar en komplex värld som kräver ett nytt förhållningssätt till ledarskap och affärsutveckling. För att navigera i den nya världen har Gartner sammanställt fem paradoxer som hjälper oss att förstå vilka utmaningar som väntar.

Kundens tillit numera CIO:s ansvar

20 maj 2016 ledarskap

mcnab.jpg mcnab.jpg mcnab.jpg

Idag är det omöjligt att skydda verksamheten till hundra procent, därför krävs nya säkerhetsstrategier, säger James McNab, ansvarig för cybersäkerhet på Cisco.