Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Voister förklarar

Vilka regler finns det för drönare och vad är nyttan?

Drönare 960640

Från och med 1 januari 2021 gäller nya drönarregler inom EU, en följd av att de obemannade luftfartygen blir allt vanligare. Vad innebär de nya reglerna, får man flyga överallt och vilka är egentligen användningsområdena? Voister förklarar allt om drönare. 

Drönare kan hjälpa till vid räddningsuppdrag för att till exempel hitta en försvunnen person. Drönare kan snabbt vara på plats vid olyckor eller andra akutinsatser, för att på så sätt förenkla för räddningspersonalen att göra bättre prioriteringar när de väl är på plats. Även vid naturkatastrofer, som till exempel stora bränder, kan drönare också ge bra överblicksbilder.

Det finns exempel från flera delar av världen där drönare levererar medicin i områden med svåråtkomlig terräng. På samma sätt kan drönare hjälpa till att leverera sjukvårdsutrustning och mat.

Drönare används också som stöd av rättsväsendet. Polismyndigheten i Sverige har rätt att, utan tillstånd, bevaka platser med drönare om det finns risk för allvarlig brottslighet och med syftet att förebygga, förhindra eller upptäcka brott. Filmmaterialet får sedan användas i utredningsarbetet och som bevismaterial vid rättegångar.

Vad är en drönare?

En drönare är oftast en synonym för en multirotor, vilket är en flygande radiostyrd farkost med fler än två propellrar. Den vanligaste typen är en quadcopter eller quadrocopter, vilket är en farkost med fyra propellrar. Det finns även drönare med tre, sex och åtta propellrar.

Vad innebär EU:s nya drönarregler?

Från och med 1 januari 2021 gäller nya regler för drönare över 250 gram inom hela EU. Enligt Transportstyrelsen ska de nya reglerna förhoppningsvis förenkla för utvecklingen av drönare och samtidigt öka säkerheten.

Drönare delas in i olika kategorier och de flesta hamnar i den så kallade öppna kategorin. De nya reglerna för drönare i den öppna kategorin omfattas av nedan regler.

  • Krav på kompetens. En drönarpilot behöver skaffa sig drönarkort för att flyga med drönare. Det sker med ett onlinetest utifrån det utbildningsmaterial som är publicerat på transportstyrelsen.se/dronare.
  • Registrering av drönaroperatören, det vill säga personen som ansvarar för flygningen.
  • En enskild drönare ska kunna identifieras på avstånd med en form av märkning. Det ska gå att fastställa drönarens geografiska position, höjd, hastighet och flygväg.
  • Drönare ska vara CE- och C-märkta.

Får man flyga överallt?

Det finns vissa områden i Sverige där flygning är begränsad. För att få flyga över så kallade restriktionsområden, till exempel fängelser, kärnkraftverk, naturområden och militära områden gäller särskilda villkor. På Luftfartsverkets drönarkarta finns alla restriktionsområden utmärkta.

Finns det kritik mot drönarutvecklingen?

Drönare har av USA använts för krigföring i bland annat Iran och Afghanistan. De amerikanska attackerna har kritiserats starkt och bedöms av vissa att vara krigsbrott.

Användningen av drönare blev starkt kritiserat efter att flygplatsen Gatwick i London fick stängas på grund av drönare på landningsbanorna. Liknande händelser har även skett på Arlanda.

Det finns även exempel där drönare använts för att transportera droger mellan kriminella, samt för att ha släppt ned bland annat vapen och mobiltelefoner på fängelseområden.

Cybersäkerhetsföretaget IOActive varnar för att hackade drönare kan komma att attackera medborgare och även att det finns integritetsproblem med att drönare kan fotografera och spela in ljud och video på platser, som annars inte går att nå.

Varför heter det drönare?

Drönare härstammar från det engelska ordet drone. Andra namn för drönare är UAV, Unmanned Aerial Vehicle, UAS, Unmanned Aerial System och RPAS, Remotely Piloted Aircraft System.

Hur ser framtiden ut för drönare?

EU-kommissionen spår att drönarsektorn kommer att sysselsätta drygt 100 000 personer i Europa 2035 och att sektorn då omsätter över 10 miljarder euro per år, varav den största delen sker inom tjänstesektorn.

8 september 2020 Uppdaterad 9 juli 2021 Reporter Fredrik Adolfsson Voister förklarar Foto Adobestock

Rekommenderad läsning